Mårten Björkgren och Kjell Herberts är två av de fem forskarna.

Nykarleby och Hortlax nästan lika som bär

Likheterna är fler än skillnaderna i det religiösa landskapet i Nykarleby och Hortlax. Det visar en färsk undersökning. 25.2.2016 kl. 15:41

Lika som bär? frågar sig titeln till undersökningen som gjorts av Kungliga Skytteanska Samfundet och Svensk-Österbottninska Samfundet. Fem forskare har studerat hur man ser på kyrkan och religion i Hortlax utanför Piteå i Norrbotten och i Nykarleby i Österbotten.

– På båda orterna finns en kärna som håller upp församlingarna. De allra flesta är passiva som tycker det är bra att kyrkan finns även om den inte intresserar dem, säger Kjell Herberts, en av forskarna.

Den stora majoriteten av befolkningen anser att kyrkan behöver finnas för familjehögtider. Även om man är likgiltig till kyrkan försvarar man dess existens.

– Mellan raderna kommer det fram en hel del som de församlingsaktiva kan fundera på.

Även om likheterna är flera än skillnaderna är varken Herberts eller hans forskarkollega Mårten Björkgren beredda att räta ut frågetecknet i undersökningens titel till ett utropstecken.

Den största skillnaden mellan orterna är att det på den svenska sidan tycks finnas mindre traditionalism. Färre av de som svarat på undersökningen i Hortlax har valt de påståenden om Gud, Jesus och döden som ligger närmast den traditionella lutherska teologin än i Nykarleby. Speciellt de svenska ungdomarna är betydligt mindre dogmatiska än de finländska. Även om också ungdomarna i Nykarleby är mindre dogmatiska än de äldre stadsborna.

I övrigt ger jämförelsen bilden av att kvinnorna på båda sidorna av viken svarat mera traditionellt lutherskt korrekt än männen. Speciellt utmärker sig kvinnorna i Nykarleby.

Kvinnorna utmärker sig också genom att de är betydligt mer säkra i sina svar än männen. Männen har svarat vet inte betydligt oftare än kvinnorna. Forskarna tror att kvinnorna tagit till sig den religiösa undervisningen i skola och i religiösa sammanhang bättre än vad männen gjort.

Forskarna är försiktiga att dra några långtgående slutsatser hur pass allmängiltig undersökningen är.

– Landskapet är så pass brokigt att man inte kan säga så mycket allmängiltigt, säger Mårten Björkgren. Vi har studerat två orter med församlingar med lika många invånare.

Undersökningen visar att det inte skett någon större förskjutning i utvecklingen av de religiösa landskapen i Österbotten och Norrbotten under de 200 år som Finland och Sverige varit åtskilda från varandra. Fromheten och det religiösa tänkandet är i stort sett lika på båda sidorna av Bottenviken.

– Generellt kan man säga att vi i Österbotten behärskar den religiösa vokabulären bättre än vad man gör i Norrbotten, säger Björkgren. Här går en större andel ungdomar i skriftskolan och i skolundervisningen har vi ett större fokus på närsamhället, traditionerna och religionen. Vi har fått ett starkare språk att uttrycka oss om religion. I Sverige har man många tankar men det är inte så lätt att uttrycka dem.

Här ser han en fördel med vår mera traditionella fostran.

Utgångspunkten för jämförelsen är den undersökning som Mayvor Ekberg och Jørgen Straarup gjorde mellan 2009 och 2010 på initiativ av Hortlax församling.

Helt jämförbara är församlingarna inte. Även om väckelsrörelsen Kyrkans Ungdom är närvarande i Nykarleby är den inte lika starkt framträdande som Evangeliska Fosterlandsstiftelsen EFS är i Hortlax. EFS och svenska kyrkan går in i varandra och det förkommer dubbla medlemskap. Men de flesta medlemmar i EFS är inte aktiva i församlingen.

Läs mera i Kyrkpressen 8/2016

Johan Sandberg
Foto: Johan Sandberg



förlossningsdepression. Nu, när depressionen börjat lätta, är hon inte samma Rebecka som tidigare. Det är inte en dålig sak. 25.11.2020 kl. 09:50

adventskalender. På grund av ett mänskligt misstag har de adventskalendrar som församlingarna i Helsingfors, Vanda och Grankulla delat ut med veckans nummer av Kyrkpressen fått finskspråkiga insidor. Kalendrarna som delas ut i Esbo är svenskspråkiga både på in- och utsidan. 25.11.2020 kl. 09:47

covid-19. Redan före de striktare restriktionerna beslöt man att inga julböner ordnas på vanligt sätt inomhus i Borgå i år, säger Mats Lindgård, kyrkoherde i Borgå svenska domkyrkoförsamling. 23.11.2020 kl. 09:24

covid-19. – Vi tänkte att det är tryggare att vara utomhus, även om det förstås är en liten risktagning när man inte vet något om vädret, säger Helene Liljeström som är tf kyrkoherde i Matteus församling. 23.11.2020 kl. 08:47

covid-19. – Det här kan vi leva med, säger Esbo svenska församlings kyrkoherde Kira Ertman om de nya samlingsrestriktionerna som träder i kraft på måndag – högst tjugo personer får samlas inomhus i huvudstadsregionen. 20.11.2020 kl. 16:28

Övergrepp. Elaine Eksvärd utsattes för sexuella övergrepp i barndomen. Långt senare kom ilskan, och den kunde drabba vem som helst. I dag brinner hon för att andra barn ska slippa gå igenom det hon upplevt. 19.11.2020 kl. 15:21

samtal. I måndags besökte biskop Bo-Göran Åstrand och domkapitlets lagfarne assessor Lars-Eric Henricson Väståbolands svenska församling med anledning av de konflikter som blossat upp där. Kyrkoherde Harry S. Backström var förhindrad att delta. 18.11.2020 kl. 18:45

ledarskap. En människa man inte får kritisera. En människa som alltid har rätt. En människa som får dig att tänka: är det hen som är galen – eller är det jag? Maktmänniskor finns i alla sammanhang, men i kyrkan ställer de till särskilt stor skada. 16.11.2020 kl. 14:21

sibbo. Hjälp, vad ska det här bli till? Sara George startade en bönegrupp som kombinerar bön med promenader. 11.11.2020 kl. 11:37

mariehamn. Under fredag kväll drar årets kyrkodagar igång i Mariehamns församling. Formatet är mindre på grund av coronaepidemin, kring 70 anmälda deltar. – Vi strömmar en del program så också andra kan delta, säger Mari Puska. 13.11.2020 kl. 12:01

feminism. Esther Kazen väntade sig att hon tillsammans med kyrkan skulle få kämpa mot orättvisor. I stället har hon många gånger upplevt att hon kämpat mot kyrkan. 12.11.2020 kl. 16:45

Bok. Katarina Gäddnäs har länge skrivit om tro och brottats med det religiösa språket. Nu ger hon ut en bok med texter om Guds kärlek mitt i motgångar och halvfärdigheter. 12.11.2020 kl. 09:57

utnämning. Pia Bengts blir stiftssekreterare för gudstjänstliv och musik vid Borgå stift, slog domkapitlet fast vid sitt möte idag. 11.11.2020 kl. 14:33

Bok. En berättelse om kyrkans och världens nutid och framtid. Lagom till kyrkoårets slut – när temat är Kristi återkomst och den sista domen – ger Erik Vikström ut en bok om den apokalyptiska text som avslutar Bibeln. 11.11.2020 kl. 16:01

relationer. Anna Henning är ensam mamma till två pojkar, universitetslektor i socialpsykologi och kyrkligt förtroendevald i Borgå. Hon har lärt sig att fokusera på det som duger i stället för på det perfekta. Tro kan vara en suck uppåt, och föräldraskap en närvaro i vardagen. 11.11.2020 kl. 09:22

Konst. – Mycket hellre analyserar jag en film som handlar om tvivel jämfört med en färdigtuggad berättelse om tro, säger filmkritikern Silja Sahlgren-Fodstad. 5.2.2024 kl. 15:15

laestadianer. Över 3 000 finlandssvenska laestadianer är involverade i diskussioner om att rörelsen ska ta steg ur den evangelisk-lutherska kyrkan. I allt större utsträckning kommer man att hålla nattvard och konfirmation i sina egna bönehus. Alternativet att grunda en egen kyrka är ändå inte aktuellt. 30.1.2024 kl. 14:04

ungdomens kyrkodagar. Jennifer Enqvist är en av de delegater som är på väg till UK i år. Hon vill se församlingarna bli bättre på att inkludera barnen, kyrkans framtid. 29.1.2024 kl. 12:22

Teologi. Tron måste ges vidare med en öppen hand, inte en knuten näve. – Barn kan också tänka teologiskt, säger den svenske teologen Joseph Sverker. 26.1.2024 kl. 09:00

LIVSÅSKÅDNING. Kevin Holmström är en sökare som tror att det mesta är vårt eget fel och vår egen förtjänst, men som ibland vill hålla någon i handen. 24.1.2024 kl. 16:42