Emma Audas anser att det finns större äktenskapliga frågetecken för kyrkan än det som gäller samkönade pars rätt till äktenskap.

”Vi måste kunna tala om vad vi behöver äktenskapet till”

äktenskapet. Kyrkan har en alltför tunn äktenskapsteologi, menar doktoranden Emma Audas. 19.11.2015 kl. 11:07

I ett år har Emma Audas suttit på sitt rum vid Åbo Akademi och läst allt hon kommit över om äktenskapet. Arbetet ska mynna ut i en doktorsavhandling om äktenskapets teologi.

– Jag har helt enkelt börjat med frågeställningen vad ett äktenskap är. Jag har ingen agenda som jag lägger fyra år på att försvara.

Äktenskap? Vet vi inte redan vad det är? Nej, påstår Emma Audas.

– Varför ingår vi inte bara juridiska avtal med varandra? Det är viktigt att vi frågar oss vad vi ska göra med äktenskapet. Vad behöver vi det för? Ibland tänker jag att det är staten och inte kyrkan som borde avsäga sig vigselrätten. Kyrkan har åtminstone ett språk för att tala om äktenskap som något särskilt, även om dess teologi i dag är avskalad.

Emma Audas säger att det samhället gjort äktenskapet till i dag är en romantisk manifestation för tvåsamhet, kärlek, trohet, glädje och mys.

– Då kan vi inte heller anklaga någon för att vilja vara en del av det. Tvåsamhetens kärlek är en av vår samtids största avgudar. Det är det som nästan all musik och film handlar om. Teoretiker har forskat i hur den romantiska kärleken ersatt Gud, det är den som ska frälsa oss. Att då säga att de homosexuella inte skulle kunna älska lika bra, det är svårt att motivera.

Men också kyrkan är medskyldig till den här synen på äktenskap och kärlek. Och som präst har Audas, medger hon själv, i många vigseltal gjort sig skyldig till att presentera den tunna äktenskapsteologi hon kritiserar kyrkan för.

– Vi vågar inte riktigt tala om barn längre, för vi kan inte anta att alla vill ha och kan få barn. Vi är försiktiga att tala om skilsmässa, för det kan finnas frånskilda närvarande som vi inte vill såra. Det är inte riktigt politiskt korrekt att tala om man och kvinna som tillsammans utgör en helhet, och inte heller vill vi betona stereotypa skillnader mellan könen.

Därför blir vigseltalet lätt reducerat till äktenskapsråd.

– Vi har tagit bort saker, men inte lagt till något.

Hennes mål är att hitta en äktenskapsteologi som kyrkan är mån om att föra fram, en teologi som både beaktar och är trogen den kyrkliga traditionen och läran och som är relevant för den nutida kristna människan.

– Det är kärlek till kyrkan och till människorna som driver mig. Jag söker ett sätt för kyrkan att genom sin praxis ge människor fungerande redskap för att leva.

Välsignelse som sändning

I sin avhandling pro gradu ringade Audas in några av de problemområden som finns när det gäller kyrkans äktenskapsteologi. Avhandlingen, som blev klar våren 2012, bär namnet Vad är det som Gud välsignar, egentligen?

– Varför välsignar vi äktenskap? Jag lutar mot att den äktenskapliga välsignelsen är en slags sändning. Om vi nu ska ha en kyrklig ceremoni för äktenskap, kunde vi då tala om det som en uppgift i att tjäna? Att de som ingår äktenskap tillsammans är kallade till något?

Och den kallelsen kunde kanske även bestå i något annat än att föda egna biologiska barn, menar hon.

2013 beviljades Audas årets största enskilda bidraget från Kyrkans forskningscentral för att forska i äktenskapsteologin i teori och praktik, något som vittnar om att fler insett att kyrkan behöver se över sin praxis.

2017 träder den nya äktenskapslagen i kraft i Finland. Kyrkomötet beslöt i början av november att be biskopsmötet lämna en redogörelse av den syn på äktenskapet som kyrkan hittills uttryckt. Men Audas ifrågasätter att brist på redogörelse skulle vara det primära problemet och tror istället att många inte ser de tidigare uttalandena som tillräckligt konsekventa eller tydliga.

– Jag anser inte att vår kyrka i dag är klar med sin äktenskapsteologi. Det finns större äktenskapliga frågetecken för kyrkan än det som gäller samkönade pars rätt till äktenskap, menar jag. De som hävdar att de aktuella frågorna har enkla svar, oavsett vilken sida de står på, kanske inte inser vidden av det som diskuteras.

De som förespråkar status quo, alltså att kyrkan också i framtiden bara viger heterosexuella par och ordnar förbön för homosexuella, menar att den nya äktenskapslagen inte förutsätter att kyrkan reviderar sin syn på äktenskapet. Hur ser du på det?

Martin Luther var väldigt tydlig med att äktenskapet hör till den världsliga ordningen – att äktenskapet fanns före kyrkan. Han höll väldigt hårt på att äktenskapet är en civil angelägenhet som ska ingås civilt. Tanken då på 1500-talet var att kyrkan skulle sköta vigslar tillsvidare, eftersom den hade den praktiska erfarenheten.

Luther var tydlig med att det då uttryckligen är staten som ger kyrkan en uppgift.

– Enligt luthersk syn så är det äktenskap som ingås vid magistraten exakt samma äktenskap som det som ingås i kyrkan.

Audas menar att Luthers synsätt lagt grunden till en uppfattning i våra nordiska lutherska kyrkor där en del menar att kyrkan inte borde tycka till så mycket om äktenskapet.

– Men det är inte hållbart. Har vi en vigselförrättning så måste vi också ha en teologi. Men att säga att kyrkan inte har något att göra med statens äktenskapssyn är inte oproblematiskt, och heller inte teologiskt hållbart.

Den besvärliga historielösheten

En del debattörer lyfter fram att äktenskapet förlorar sin innebörd om personer av samma kön får vigas.

– På 30- och 40-talet diskuterades frågan om frånskilda kan vigas intensivt. När jag läste den svenska debatten hittade jag citat som tagna från debatten i dag. Kan kyrkan viga nu när den kristna äktenskapssynen frångås? Är det då längre ett kristet äktenskap?

Samma argument användes när det skrevs in i äktenskapslagen att kvinnan inte längre är underordnad mannen.

– Då ansåg också många att äktenskapet inte längre kan kallas kristet. När människor får det att låta som att det är nu vi frångår det kristna äktenskapet, då har jag lust att hojta till. Lite historiemedvetenhet vore på sin plats.

I en luthersk kyrka är det inte enkelt och självklart att kyrkan kör sin egen linje, eftersom Luther ansåg att det är staten som ska sköta äktenskapet. Men det betyder inte att Audas säger att staten ensam har rätt att definiera vad ett äktenskap är.

– Nej, kyrkan har lite väl mycket förlitat sig på statens definition, tänkt att äktenskapet hör till det världsliga regementet och glömt bort att utveckla sin äktenskapsteologi.

Kärnfamiljsidealet under lupp

Ett annat frekvent förekommande argument i debatten är mannen och kvinnan som den enda tvåsamhet som kan skapa nytt liv och att den därför ska ha en särställning.

– Alla har rätt att delta i det politiska samtalet, men begrepp som ”den kristna familjepolitiken” måste kunna problematiseras. Den som talar om ”det riktiga äktenskapet” har begränsad kunskap om äktenskapets historiska utveckling.

Kärnfamiljsidealealet är en relativt ny företeelse, och ur en kristen synvinkel är det på många sätt problematiskt.

– Tanken att de egna ska gynnas är ju närmast biologistisk, inte kristen. Och att enbart försvara och skydda idén om kärnfamiljen är inte realistiskt i dag, med tanke på hur människor de facto lever. Men det betyder inte att enda alternativet är relativism och att vi inte längre behöver diskutera saken.

Audas har inte heller köpt alla de argument som förespråkarna för samkönade äktenskap använt.

– Att kärlek tillhör alla låter bra. Det tycker alla. Men det här handlar inte bara om det. Äktenskapet är något utöver kärlek, och har historiskt sett alltid varit något utöver – och ibland även bortom – vad vi i dag menar med äktenskaplig kärlek. Det har förpliktat till något. Att äktenskap bara skulle handla om att få sin kärlek erkänd är historiskt sett en väldigt ny tanke.

”För barnets bästa” är trumfkortet i andra diket.

– Men barn föds inte bara i trogna exklusiva heterosexuella förhållanden, och äktenskapet handlar inte bara om barnen. Äktenskapet är något annat också, och det måste vi tala mera om.

Christa Mickelsson
Hanna-Madeleine Andersson



PÅSK. Påsken kan ses som en kulmination av känslor. Men egentligen kunde man säga att det är påsk året om när man ser till hela känslospektret av misslyckanden, lidande, felsteg, förlåtelse och att livet fortsätter, konstaterar Patrica Strömbäck. 5.4.2023 kl. 18:00

GLÄDJE. Ester Laurell har en medfödd inneboende livsglädje. Den har hon fått i sitt barndomshem och i sina tonårs första kristna gemenskap. Sedan följde en 40 års paus då livet fyllde på med annat; erfarenhet, upplevelser, sorger, som i dag ger hennes glädje djup. 9.4.2023 kl. 17:00

PEDERSÖRE. Kyrkoherden i Petrus församling i Helsingfors, Daniel Björk, söker motsvarande tjänst i Pedersöre. Han är den första som söker tjänsten, vars ansökningstid går ut den 19 april. 7.4.2023 kl. 17:15

sorg. Sorgen drabbar oss alla, förr eller senare. För den som kämpar sig igenom den kan långfredagen komma som en lättnad. KP talade med Katarina Gäddnäs dagen efter att hon jordfäst sin pappa. Hon tycker om långfredagens gudstjänst för att den är avskalad och hjärtskärande. Som våra liv, ibland. 7.4.2023 kl. 10:00

KOLUM. Kanske du vågar gå in i en kyrka, sätta dig längst bak och se på altaret som är draperat i svart. Kanske du kan sörja dina osynliga sorger. Kanske du kan sörja krossade drömmar, skilsmässor, missfall, husdjur och att ingen älskade dig så mycket som du behövde. 7.4.2023 kl. 10:53

Ukraina. Folket i Ukraina lider. De dödas, lämlästas och tvingas lämna sina hem. Familjerna är trasiga och lever under konstant tryck. Man vet inte vad nästa missil träffar. Pastor Oleksandr Pokas vill ändå inte jämföra det med Kristi lidande. Kristus är unik och hans lidande kan inte jämföras med någon persons eller nations, säger han. 6.4.2023 kl. 15:33

STRUKTUR. En utredning av församlingsstrukturen i Korsholm inleds i vår. – För att vi ska kunna säkerställa verksamhet i alla församlingar måste något göras, säger Mats Björklund som är kyrkoherde i Korsholms svenska församling. 5.4.2023 kl. 16:18

Åland. I Getakören är den yngsta sångaren fem år och de äldsta pensionärer, huvudsaken är att ha roligt – och kören dirigeras av rullstolsbrukaren Miina Fagerlund som dirigerar med ansiktet när armarna inte orkar. ”Graven är tom!” ska de sjunga triumferande i påsk. 5.4.2023 kl. 14:15

ORD. Räck upp handen den som vet varifrån dymmelonsdagen fått sitt namn! Och visste du att memman kanske också propsar på att vara lite religiös om man tittar långt tillbaka i tiden? Ifall du aldrig fått koll på när påsken infaller: Skyll på de tidiga kristna! 5.4.2023 kl. 11:54

KOLUM. Biskopens påskhälsning är en inbjudan att vandra vägen tillsammans och med Gud. 8.4.2023 kl. 08:00

gospel. Gospelgurun Ragnhild Hiis Ånestad leder gospelkören Oslo Soul Children. Hon besöker Helsingfors i april för en körfestival för barn och unga. 3.4.2023 kl. 08:00

Helsingfors. Mathias Sandell gillar den gamla musiken som hör ihop med stilla veckan inför påsk. Han är musikmagister från Sibelius-Akademin och vikarierar som kantor i Petrus församling. 23.3.2023 kl. 08:43

USA. När en tornado var på väg mot den amerikanska staden Amory i Mississippi valde meteorologen Matt Laubhan att börja be – mitt i direktsändning. 30.3.2023 kl. 11:37

Kolumn. Under fastan går jag med lärjungarna till Jerusalem. Liksom lärjungarna är jag varje år oförstående när Jesus undervisar om sin död. 28.3.2023 kl. 16:23

betraktat. Kanske kan vi, på samma sätt som den lame mannens vänner, bära fram oss själva och varandra inför Gud? 6.10.2024 kl. 14:06

POLARISERING. Att tycka om människor som delar våra värderingar är naturligt, och det kan vara riktigt bra för samhället! Men om vi börjar tycka allt mer illa om ”de andra”, de som inte är, eller tycker, som oss. Då polariseras vi. Forskarnas råd för att inte bli så svartvit: umgås med någon som inte tycker som du. Ni behöver inte omvända varandra. 4.10.2024 kl. 20:22

Personligt. När Tove Uvemo Söderbäck var tonåring hade hon inte tid att bli konfirmerad. När hon senare i livet tog tag i saken förändrade det hennes livsbana. Nu studerar hon för att bli diakon. 3.10.2024 kl. 13:53

kallelse. När Fanny Sjölind var föräldraledig för tre år sedan insåg hon vad hennes kallelse var: Att kombinera tron och sången. – Och att följa Guds vilja i det vardagliga och att använda de gåvor jag fått. 2.10.2024 kl. 19:28

PANIKÅNGEST. Han vet precis när det började. Han var 23 år och det var några dagar efter att han och hustrun Maria gift sig. De skulle äta middag vid en restaurang vid Replotbron. 1.10.2024 kl. 21:36