Emma Audas anser att det finns större äktenskapliga frågetecken för kyrkan än det som gäller samkönade pars rätt till äktenskap.

”Vi måste kunna tala om vad vi behöver äktenskapet till”

äktenskapet. Kyrkan har en alltför tunn äktenskapsteologi, menar doktoranden Emma Audas. 19.11.2015 kl. 11:07

I ett år har Emma Audas suttit på sitt rum vid Åbo Akademi och läst allt hon kommit över om äktenskapet. Arbetet ska mynna ut i en doktorsavhandling om äktenskapets teologi.

– Jag har helt enkelt börjat med frågeställningen vad ett äktenskap är. Jag har ingen agenda som jag lägger fyra år på att försvara.

Äktenskap? Vet vi inte redan vad det är? Nej, påstår Emma Audas.

– Varför ingår vi inte bara juridiska avtal med varandra? Det är viktigt att vi frågar oss vad vi ska göra med äktenskapet. Vad behöver vi det för? Ibland tänker jag att det är staten och inte kyrkan som borde avsäga sig vigselrätten. Kyrkan har åtminstone ett språk för att tala om äktenskap som något särskilt, även om dess teologi i dag är avskalad.

Emma Audas säger att det samhället gjort äktenskapet till i dag är en romantisk manifestation för tvåsamhet, kärlek, trohet, glädje och mys.

– Då kan vi inte heller anklaga någon för att vilja vara en del av det. Tvåsamhetens kärlek är en av vår samtids största avgudar. Det är det som nästan all musik och film handlar om. Teoretiker har forskat i hur den romantiska kärleken ersatt Gud, det är den som ska frälsa oss. Att då säga att de homosexuella inte skulle kunna älska lika bra, det är svårt att motivera.

Men också kyrkan är medskyldig till den här synen på äktenskap och kärlek. Och som präst har Audas, medger hon själv, i många vigseltal gjort sig skyldig till att presentera den tunna äktenskapsteologi hon kritiserar kyrkan för.

– Vi vågar inte riktigt tala om barn längre, för vi kan inte anta att alla vill ha och kan få barn. Vi är försiktiga att tala om skilsmässa, för det kan finnas frånskilda närvarande som vi inte vill såra. Det är inte riktigt politiskt korrekt att tala om man och kvinna som tillsammans utgör en helhet, och inte heller vill vi betona stereotypa skillnader mellan könen.

Därför blir vigseltalet lätt reducerat till äktenskapsråd.

– Vi har tagit bort saker, men inte lagt till något.

Hennes mål är att hitta en äktenskapsteologi som kyrkan är mån om att föra fram, en teologi som både beaktar och är trogen den kyrkliga traditionen och läran och som är relevant för den nutida kristna människan.

– Det är kärlek till kyrkan och till människorna som driver mig. Jag söker ett sätt för kyrkan att genom sin praxis ge människor fungerande redskap för att leva.

Välsignelse som sändning

I sin avhandling pro gradu ringade Audas in några av de problemområden som finns när det gäller kyrkans äktenskapsteologi. Avhandlingen, som blev klar våren 2012, bär namnet Vad är det som Gud välsignar, egentligen?

– Varför välsignar vi äktenskap? Jag lutar mot att den äktenskapliga välsignelsen är en slags sändning. Om vi nu ska ha en kyrklig ceremoni för äktenskap, kunde vi då tala om det som en uppgift i att tjäna? Att de som ingår äktenskap tillsammans är kallade till något?

Och den kallelsen kunde kanske även bestå i något annat än att föda egna biologiska barn, menar hon.

2013 beviljades Audas årets största enskilda bidraget från Kyrkans forskningscentral för att forska i äktenskapsteologin i teori och praktik, något som vittnar om att fler insett att kyrkan behöver se över sin praxis.

2017 träder den nya äktenskapslagen i kraft i Finland. Kyrkomötet beslöt i början av november att be biskopsmötet lämna en redogörelse av den syn på äktenskapet som kyrkan hittills uttryckt. Men Audas ifrågasätter att brist på redogörelse skulle vara det primära problemet och tror istället att många inte ser de tidigare uttalandena som tillräckligt konsekventa eller tydliga.

– Jag anser inte att vår kyrka i dag är klar med sin äktenskapsteologi. Det finns större äktenskapliga frågetecken för kyrkan än det som gäller samkönade pars rätt till äktenskap, menar jag. De som hävdar att de aktuella frågorna har enkla svar, oavsett vilken sida de står på, kanske inte inser vidden av det som diskuteras.

De som förespråkar status quo, alltså att kyrkan också i framtiden bara viger heterosexuella par och ordnar förbön för homosexuella, menar att den nya äktenskapslagen inte förutsätter att kyrkan reviderar sin syn på äktenskapet. Hur ser du på det?

Martin Luther var väldigt tydlig med att äktenskapet hör till den världsliga ordningen – att äktenskapet fanns före kyrkan. Han höll väldigt hårt på att äktenskapet är en civil angelägenhet som ska ingås civilt. Tanken då på 1500-talet var att kyrkan skulle sköta vigslar tillsvidare, eftersom den hade den praktiska erfarenheten.

Luther var tydlig med att det då uttryckligen är staten som ger kyrkan en uppgift.

– Enligt luthersk syn så är det äktenskap som ingås vid magistraten exakt samma äktenskap som det som ingås i kyrkan.

Audas menar att Luthers synsätt lagt grunden till en uppfattning i våra nordiska lutherska kyrkor där en del menar att kyrkan inte borde tycka till så mycket om äktenskapet.

– Men det är inte hållbart. Har vi en vigselförrättning så måste vi också ha en teologi. Men att säga att kyrkan inte har något att göra med statens äktenskapssyn är inte oproblematiskt, och heller inte teologiskt hållbart.

Den besvärliga historielösheten

En del debattörer lyfter fram att äktenskapet förlorar sin innebörd om personer av samma kön får vigas.

– På 30- och 40-talet diskuterades frågan om frånskilda kan vigas intensivt. När jag läste den svenska debatten hittade jag citat som tagna från debatten i dag. Kan kyrkan viga nu när den kristna äktenskapssynen frångås? Är det då längre ett kristet äktenskap?

Samma argument användes när det skrevs in i äktenskapslagen att kvinnan inte längre är underordnad mannen.

– Då ansåg också många att äktenskapet inte längre kan kallas kristet. När människor får det att låta som att det är nu vi frångår det kristna äktenskapet, då har jag lust att hojta till. Lite historiemedvetenhet vore på sin plats.

I en luthersk kyrka är det inte enkelt och självklart att kyrkan kör sin egen linje, eftersom Luther ansåg att det är staten som ska sköta äktenskapet. Men det betyder inte att Audas säger att staten ensam har rätt att definiera vad ett äktenskap är.

– Nej, kyrkan har lite väl mycket förlitat sig på statens definition, tänkt att äktenskapet hör till det världsliga regementet och glömt bort att utveckla sin äktenskapsteologi.

Kärnfamiljsidealet under lupp

Ett annat frekvent förekommande argument i debatten är mannen och kvinnan som den enda tvåsamhet som kan skapa nytt liv och att den därför ska ha en särställning.

– Alla har rätt att delta i det politiska samtalet, men begrepp som ”den kristna familjepolitiken” måste kunna problematiseras. Den som talar om ”det riktiga äktenskapet” har begränsad kunskap om äktenskapets historiska utveckling.

Kärnfamiljsidealealet är en relativt ny företeelse, och ur en kristen synvinkel är det på många sätt problematiskt.

– Tanken att de egna ska gynnas är ju närmast biologistisk, inte kristen. Och att enbart försvara och skydda idén om kärnfamiljen är inte realistiskt i dag, med tanke på hur människor de facto lever. Men det betyder inte att enda alternativet är relativism och att vi inte längre behöver diskutera saken.

Audas har inte heller köpt alla de argument som förespråkarna för samkönade äktenskap använt.

– Att kärlek tillhör alla låter bra. Det tycker alla. Men det här handlar inte bara om det. Äktenskapet är något utöver kärlek, och har historiskt sett alltid varit något utöver – och ibland även bortom – vad vi i dag menar med äktenskaplig kärlek. Det har förpliktat till något. Att äktenskap bara skulle handla om att få sin kärlek erkänd är historiskt sett en väldigt ny tanke.

”För barnets bästa” är trumfkortet i andra diket.

– Men barn föds inte bara i trogna exklusiva heterosexuella förhållanden, och äktenskapet handlar inte bara om barnen. Äktenskapet är något annat också, och det måste vi tala mera om.

Christa Mickelsson
Hanna-Madeleine Andersson



konsert. Musiken och teologin har varit sammanflätade under Jan-Erik Nyholms liv. Innan han gick i pension som kantor i Pedersöre församling 2013 hade han också varit pastor i Filadelfia i Korsnäs. 11.11.2019 kl. 09:15

Kyrka. Under fredagen meddelades att biträdande justitieombudsman Pasi Pölönen fattat beslut om att en skola i Kouvola inte får ordna sin julfest i kyrkan. Nu reagerar flera politiker på beslutet. 9.11.2019 kl. 19:31

religionsfrihet. Kyrkomötesombuden är kritiska till att riksdagsledamoten utreds för hets mot folkgrupp. Räsänen har enligt dem endast framfört den kristna synen på homosexualitet. Rättsväsendet kan inte avgöra frågor om bibeltolkning eller "vilken sexuell livsstil som är förenlig med Guds vilja". 8.11.2019 kl. 12:45

Kyrkomötet. Fyra kvinnor och två män ställer upp på listan ”Tillsammans”, som tävlar om två platser som prästombud i kyrkomötet. I listans programförklaring står bland annat att par av samma kön ska få möjlighet till kyrklig vigsel, att kyrkan ska ha nolltolerans för trakasserier och att kyrkan ska gå mot en koldioxidneutral framtid. 7.11.2019 kl. 16:03

dop. I framtiden behöver den som döps bara en fadder som är konfirmerad medlem i kyrkan. Ändringen ska sänka tröskeln till dopet och göra doparrangemangen smidigare både för familjer och församlingar. 7.11.2019 kl. 14:46

Kyrkomötet. Tydliga prioriteringar och inget osthyvlande, löd budskapet från kyrkomötets ekonomiutskott. I nästa års budget ingår pengar för att förverkliga kyrkans klimatstrategi och för att anställa en koordinator för pilgrimsvandringsverksamheten. 7.11.2019 kl. 12:30

Kyrkomötet. Ärkebiskop Tapio Luoma öppnade mandatperiodens sista kyrkomöte med ett tal om maktutövning och ansvar. 4.11.2019 kl. 11:22

Höstdagarna. Bra stämning! Kul! Råddigt! Gemenskap! Så säger ungdomarna själva när de kommenterar Höstdagarna. En samling som lockat kring 600 deltagare till Toijala också i år. Och biskopen bidrog med att berätta något som gjorde alla helt tysta. 2.11.2019 kl. 17:24

allhelgona. Vad betyder det att ha en grav att gå till? Mycket. 2.11.2019 kl. 11:13

betraktat. "Det känns tryggt att ha en uppståndelsepärla att gripa mellan de hårt böjda och ledsna fingrarna. Det känns värdefullt att få dela både sorgen och hoppet", skriver Mia Bäck inför Alla helgons dag. 1.11.2019 kl. 14:20

läsning. När vi läser undersöker vi våra sår – men vi vårdar dem också. Teologen Elina Takala forskar i den amerikanska författaren Marilynne Robinsons Gilead-trilogi. 1.11.2019 kl. 11:05

agricola församling. Thomas Rosenberg, viceordförande i gemensamma kyrkofullmäktige i Agricola svenska församling, försöker få en ändring i församlingsrådets beslut att säga upp prenumerationen på Kyrkpressen för sina medlemmar 2020. 31.10.2019 kl. 18:28

kyrkomötesval. Fler tunga namn ställer upp på listan "För Kristi kyrka", som samlar kandidater inför valet av lekmannaombud i kyrkomötet. 31.10.2019 kl. 14:46

Begravningsplatser. Fjolårets sommar på Malms begravningsplats tvingade Kai Sadinmaa att möta sin dödsrädsla. Nu känns begravningsplatsen rik och levande. 31.10.2019 kl. 00:01

Kyrkomötet. I snart fyra år har samma gäng samlats i Åbo varje maj och november för att rita upp kyrkans riktning. Nu är deras tid snart slut. I februari blir det nytt kyrkomötesval. Kyrkpressen ställde två frågor till de ombud som representerat Borgå stift och Åland för att ta reda på vad arbetet i kyrkomötet egentligen går ut på. 31.10.2019 kl. 07:00

ekumenik. Susanna Lönnqvist bytte och blev präst i Metodistkyrkan. Efter närmare ett år förklarade domkapitlet i Borgå stift nu hennes "prästämbete förlorat". 16.6.2023 kl. 15:18

Konst. Pauliina Kittilä läste en bibeltext om hur Hesekiel profeterade över döda ben och väckte dem till liv. Bibelstället och bön ledde henne till en tjänstledig höst, en målarresa till Finlands fyra hörn – och en sommarutställning i Helsingfors domkyrkas krypta. 15.6.2023 kl. 13:54

ÄMBETSFRÅGAN. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, har på eget initiativ avsagt sig prästämbetet i den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. 15.6.2023 kl. 11:06

LIVSBERÄTTELSE. Gud visar sin storhet i bön då han förvandlar, leder och upprättar. Det säger Saul Mäenpää, delägare i Friends & Burgers. – Jag ber inför arbetsdagen och inför möten. När man praktiserar bön ser man också med tiden Guds svar. Det är mycket som börjar med bön. 14.6.2023 kl. 14:00

LIVSFÖRÄNDRING. Under sin uppväxt och sina konststudier i Serbien fick Ivana Milosavljevic en bild av en avlägsen Gud som bryr sig om och älskar oss, men vars kärlek man måste förtjäna. Kyrkan förstärkte den bilden med sina regler och ritualer. 14.6.2023 kl. 10:00