"Utgår man från att religion är skadligt bygger man grunden för ny fundamentalism"

För Barbro Teir är yttrandefriheten ett självfallet fundament i samhällsdebatten. Med den försvaras både sanning, demokrati och personlig frihet. 15.5.2015 kl. 09:43


– Det är via yttrandefriheten som starka etablerade sanningar kan ifrågasättas och omvärderas, säger Barbro Teir, VD vid Svenskfinlands centrala mediahus KSF Media.

Ett resultat av yttrandefriheten är att 1900-talet kallas det irreligiösa århundradet, konstaterar Teir som var en av inledarna vid stiftsgården Lärkkullas första socialetiska symposium nyligen. Det västerländska samhället har förändrats så att det i dag anses avvikande att vara religiös. Sekularism är det normala och mer korrekt än varje form av religiös övertygelse.

– Religiositet likställs med inskränkthet. Religiösa människor kan per definition inte tolerera andra.

Sekulär fundamentalism

Teir, som själv inte hör till något religiöst samfund, skriver inte under den tesen. Utgår man hela tiden från att ”religion” är skadligt på något sätt bygger man i själva verket upp en normativ grund för ett nytt slags fundamentalism. Hon är medveten om att den här sekulära fundamentalismen kan höras också i hennes eget mediahus.

Skriver man om religion ska man också ha religiös läskunnighet, menar hon. Ett krav som är självklart inom andra områden av journalistik. I den läskunnigheten ingår att religion och kultur ofta är djupt sammanvävda i varandra.

– Religion är en kompetens för att förstå tillvaron, säger Teir och berättar om hur hon på FN:s stora internationella kvinnokonferens i Peking i slutet av nittiotalet diskuterade med kvinnor från kulturer som ansåg att kvinnlig omskärelse var det enda rätta.

– Jag insåg då hur kulturen kan gå före alla rationella argument.

Då måste ”vi” som ”på riktigt” vet att kvinnlig omskärelse är fel fundera över den egna argumenteringen. Såvida man inte går in för sekulär fundamentalism och vägrar gå i dialog med dem som tänker annorlunda.
Emotionell förståelse

Teir arbetade inte inom tidningshuset när stormen kring Muhammedkarikatyrerna rasade som värst. Hufvudstadsbladet valde då som bekant att inte publicera de religiösa karikatyrerna.

Däremot satt hon som chef när det stormade kring den franska tidningen Charlie Hebdo. Frågan var om tidningen i solidaritetens namn borde ha publicerat karikatyrerna. Det gjorde den inte.

– Kanske vi hukade, säger Teir.

Själv har hon blivit karrikerad av de ledande finlandssvenska hovnarrarna och känt sig kränkt.

– Det gav mig en bra insikt, jag förstår varifrån känslan kommer. Jag har en emotionell förståelse för dem som reagerar när deras profet hånas.

Positiv religionsfrihet

Den som har en tro måste både få höras och synas i samhället. Det är vad som kallas positiv religionsfrihet.
Hon har varit mycket tagen av författaren Kaj Korkea-ahos kolumner. I Hufvudstadsbladet skriver han att det måste få finnas saker som är heliga i vårt samhälle.

– Det heliga borde stå ovanför yttrandefriheten, säger Teir, medveten om det provokativa i uttalandet.

Att sedan enas om var gränsen för det heliga går är en verkligt komplicerad uppgift. Att det skulle gälla den enskilda individen varje gång han eller hon känner sig kränkt går inte.

– Det blir ett ohållbart träsk. Men det finns – eller ska finnas – en nivå av andlighet som kollektivt behöver fredas.

Gränsdragningen är svår men den är nödvändig om vi ska kunna leva tillsammans, säger Teir . Den här debatten förs mer aktivt i Sverige än i Finland och där har också mothuggen från sekularismen varit starka.

Populistiska partier väcker ofta samma motreaktioner som religion. Det måste på samma sätt vara möjligt att reflektera över både invandring och mångkulturalitet som problem.

Journalister frågar inte

Av våra politiker i första ledet är Juha Sipilä laestadian och Timo Soini katolik. Det gör dem per definition suspekta för sekulära fundamentalister.

Den bristande läskunnigheten märks i dagens politiska bevakning, menar Teir.

Politikerna blir inte seriöst granskade.

– Journalisterna ställer inte frågorna hur och varför direkt.

I stället gör journalisterna sina egna tolkningar utan att diskutera med politikerna. Å andra sidan pressar de inte heller dem på vad deras tro innebär för deras politik.

Religiös läskunnighet

Den tyska filosofen Jürgen Habermas har redan i ett årtionde talat för nödvändigheten av religiös läskunnighet i samhällsdebatten. Både troende och icke-troende måste anstränga sig att förstå det relevanta i varandras retorik. Annars rasslar det västerländska samhället in i sekulär fundamentalism.

Finns det hopp om bättre läskunnighet?

Barbro Teir tror att insikten finns i många tidningshus. Men främst ställer hon hoppet till skolan.

– Det är viktigt att medborgarna i ung ålder får en tillräckligt bra insikt i vad religion är.

Rolf af Hällström



Kyrka. Domkapitlet i Borgå stift har tagit emot en klagan mot kaplan Halvar Sandell och undersöker nu om den är befogad eller inte. Mycket mera än så vill varken domkapitlet eller Sandell säga. 31.10.2007 kl. 00:00

Mira Strandberg. OK, här är problemet: Jag skulle gärna gå i kyrkan. Jag vill så gärna uppleva gudstjänsten ur ett barns perspektiv igen, förundras över det hemlighetsfulla och insupa allt det vackra. 31.10.2007 kl. 00:00

Ledare. Ledare 44/2007 Frankrikes president Nicolas Sarkozy har presenterat idén om de visas grupp för EU. Tanken är att gruppen skall bestå av veteranpolitiker, näringslivstoppar och vetenskapsmän. Gruppen skall fundera på unionens framtid. 31.10.2007 kl. 00:00

Teologi. I morgon fredag håller tre färska professorer vid Åbo Akademis teologiska fakultet sina installationsföreläsningar. Dekanus Ingvar Dahlbacka är nöjd, alla professurer är nu ordinarie besatta. Fakulteten går på alla sina cylindrar. 30.10.2007 kl. 00:00

Kyrka. De evangelisk-lutherska församlingarna får i år nästan sex procent mera skatteintäkter än året innan, och trenden ser ut att hålla i sig åtminstone till år 2008. 30.10.2007 kl. 00:00

Kultur. Författaren och professorn i religionspsykologi Owe Wikström, Uppsala, tilldelas årets C S Lewispris. 30.10.2007 kl. 08:53

Världen. Basilios Georges Casmoussa, ärkebiskop för den syrisk-katolska kyrkan i Mosul, vädjar till alla kristna i världen att utöva påtryckning på politiker till förmån för de kristna i Irak. 30.10.2007 kl. 00:00

Kultur. Munk Serafims bok med temat frihet har blivit vald till årets kristna bok. 29.10.2007 kl. 00:00

Kyrka. Fontana Medias förlagsredaktion har tillsammans med Kyrkpressen utarbetat en ny finlandssvensk kyrklig kalender.   29.10.2007 kl. 00:00

Kyrka. Finska Missionssällskapet har beviljat 10.000 euro för bistånd till dem som lider av hunger i Mauretanien. 29.10.2007 kl. 00:00

Världen. Barn ber ofta för att andra barn ska ha det bra och de är överlag mycket osjälviska i sina böneämnen. Det konstaterar Betina Vejegård, barn- och ungdomsmedarbetare vid Avedøre kyrka i Danmark. 28.10.2007 kl. 00:00

Kyrka. Tjugoförsta söndagen efter pingst, tjugotredje söndagen efter pingst. Det är länge sedan pingst, ändå räknas söndagarna ännu sent på hösten från pingsten. Varför hittar man inte på egna namn för varje söndag? 28.10.2007 kl. 00:00

Världen. För ett år sedan skickade den engelske biskopen David Gillett ett brev till de stora affärskedjorna i England. Han uppmanade dem att utöka sitt Halloween-utbud med positivare produkter för barn. Många har nappat på idén och en undersökning visar att nästan 40 procent av britterna är på samma linje. 27.10.2007 kl. 00:00

Kultur. John Allens biografi över ärkebiskop emeritus Desmond Tutu ger återblickar på Sydafrikas apartheidhistoria. 27.10.2007 kl. 00:00

Världen. Under veckoslutet prövade Sveriges Radio på ett nytt koncept för programmet ”Vid dagens början”, som erbjuder lyssnarna andliga reflektioner ur religiös synvinkel. 27.10.2007 kl. 00:00

Kyrkomötet. Kyrkomötets elektorer har valt medlemmar till mötets nio utskott och utskotten valt ordförande sinsemellan. 11.5.2016 kl. 15:04

Gemensamma kyrkorådet i Vasa har beslutit att föreslå en höjning av skattesatsen. 13.5.2016 kl. 16:08

Han har umgåtts med tiggare på Stockholms gator i sex års tid. Stanislav Emirov, ekonom och teolog, är övertygad om att romskt tiggeri är ett mer komplicerat fenomen än politiker och massmedier gör gällande. 11.5.2016 kl. 10:29

Kyrkomötet. Kristendomen ger oss inga orsaker att stänga våra gränser, sa lutherska kyrkans ärkebiskop Kari Mäkinen när han öppnade det nya kyrkomötet. 9.5.2016 kl. 13:09

Gatubarnen som lever på soptippen i Kitale i Kenya ville att Sofia Jern skulle visa bilderna åt så många människor som möjligt. Det löftet kan nu uppfylla då hon med bildserien vann sin klass i World Photography. 4.5.2016 kl. 04:00