"Utgår man från att religion är skadligt bygger man grunden för ny fundamentalism"

För Barbro Teir är yttrandefriheten ett självfallet fundament i samhällsdebatten. Med den försvaras både sanning, demokrati och personlig frihet. 15.5.2015 kl. 09:43


– Det är via yttrandefriheten som starka etablerade sanningar kan ifrågasättas och omvärderas, säger Barbro Teir, VD vid Svenskfinlands centrala mediahus KSF Media.

Ett resultat av yttrandefriheten är att 1900-talet kallas det irreligiösa århundradet, konstaterar Teir som var en av inledarna vid stiftsgården Lärkkullas första socialetiska symposium nyligen. Det västerländska samhället har förändrats så att det i dag anses avvikande att vara religiös. Sekularism är det normala och mer korrekt än varje form av religiös övertygelse.

– Religiositet likställs med inskränkthet. Religiösa människor kan per definition inte tolerera andra.

Sekulär fundamentalism

Teir, som själv inte hör till något religiöst samfund, skriver inte under den tesen. Utgår man hela tiden från att ”religion” är skadligt på något sätt bygger man i själva verket upp en normativ grund för ett nytt slags fundamentalism. Hon är medveten om att den här sekulära fundamentalismen kan höras också i hennes eget mediahus.

Skriver man om religion ska man också ha religiös läskunnighet, menar hon. Ett krav som är självklart inom andra områden av journalistik. I den läskunnigheten ingår att religion och kultur ofta är djupt sammanvävda i varandra.

– Religion är en kompetens för att förstå tillvaron, säger Teir och berättar om hur hon på FN:s stora internationella kvinnokonferens i Peking i slutet av nittiotalet diskuterade med kvinnor från kulturer som ansåg att kvinnlig omskärelse var det enda rätta.

– Jag insåg då hur kulturen kan gå före alla rationella argument.

Då måste ”vi” som ”på riktigt” vet att kvinnlig omskärelse är fel fundera över den egna argumenteringen. Såvida man inte går in för sekulär fundamentalism och vägrar gå i dialog med dem som tänker annorlunda.
Emotionell förståelse

Teir arbetade inte inom tidningshuset när stormen kring Muhammedkarikatyrerna rasade som värst. Hufvudstadsbladet valde då som bekant att inte publicera de religiösa karikatyrerna.

Däremot satt hon som chef när det stormade kring den franska tidningen Charlie Hebdo. Frågan var om tidningen i solidaritetens namn borde ha publicerat karikatyrerna. Det gjorde den inte.

– Kanske vi hukade, säger Teir.

Själv har hon blivit karrikerad av de ledande finlandssvenska hovnarrarna och känt sig kränkt.

– Det gav mig en bra insikt, jag förstår varifrån känslan kommer. Jag har en emotionell förståelse för dem som reagerar när deras profet hånas.

Positiv religionsfrihet

Den som har en tro måste både få höras och synas i samhället. Det är vad som kallas positiv religionsfrihet.
Hon har varit mycket tagen av författaren Kaj Korkea-ahos kolumner. I Hufvudstadsbladet skriver han att det måste få finnas saker som är heliga i vårt samhälle.

– Det heliga borde stå ovanför yttrandefriheten, säger Teir, medveten om det provokativa i uttalandet.

Att sedan enas om var gränsen för det heliga går är en verkligt komplicerad uppgift. Att det skulle gälla den enskilda individen varje gång han eller hon känner sig kränkt går inte.

– Det blir ett ohållbart träsk. Men det finns – eller ska finnas – en nivå av andlighet som kollektivt behöver fredas.

Gränsdragningen är svår men den är nödvändig om vi ska kunna leva tillsammans, säger Teir . Den här debatten förs mer aktivt i Sverige än i Finland och där har också mothuggen från sekularismen varit starka.

Populistiska partier väcker ofta samma motreaktioner som religion. Det måste på samma sätt vara möjligt att reflektera över både invandring och mångkulturalitet som problem.

Journalister frågar inte

Av våra politiker i första ledet är Juha Sipilä laestadian och Timo Soini katolik. Det gör dem per definition suspekta för sekulära fundamentalister.

Den bristande läskunnigheten märks i dagens politiska bevakning, menar Teir.

Politikerna blir inte seriöst granskade.

– Journalisterna ställer inte frågorna hur och varför direkt.

I stället gör journalisterna sina egna tolkningar utan att diskutera med politikerna. Å andra sidan pressar de inte heller dem på vad deras tro innebär för deras politik.

Religiös läskunnighet

Den tyska filosofen Jürgen Habermas har redan i ett årtionde talat för nödvändigheten av religiös läskunnighet i samhällsdebatten. Både troende och icke-troende måste anstränga sig att förstå det relevanta i varandras retorik. Annars rasslar det västerländska samhället in i sekulär fundamentalism.

Finns det hopp om bättre läskunnighet?

Barbro Teir tror att insikten finns i många tidningshus. Men främst ställer hon hoppet till skolan.

– Det är viktigt att medborgarna i ung ålder får en tillräckligt bra insikt i vad religion är.

Rolf af Hällström



Samhälle. – Innan de börjar i högstadiet behöver barnen ha kunskap om vad alkohol kan ställa till med, säger Anette Karlsson-Karlström. 13.11.2007 kl. 00:00

Kyrka. Det finns minst 200 miljoner kristna i världen som inte åtnjuter religionsfrihet. Martyrkyrkans vänner stöder och hjälper kristna som får lida för sin tro. 13.11.2007 kl. 00:00

Världen. Finska Missionssällskapets (FMS) missionärer fortsätter med sitt arbete i Pakistan trots undantagstillståndet. 13.11.2007 kl. 00:00

Sofia Torvalds. Häromdagen fick jag per e-post en lista över allt man kan göra för att undvika cancer. 12.11.2007 kl. 00:00

Ledare. Ledare 46/2007 I en kommentar till blodbadet i Jokela i Tusby undrar Hufvudstadsbladets chefredaktör Max Arhippainen om massakern innebär att Finland förändrats. 12.11.2007 kl. 00:00

Världen. Klimat- och miljöfrågor står i fokus på Norska kyrkans kyrkomöte som inleds i dag. Allmänheten kan följa med kyrkomötet via tv-sändningar på Norska kyrkans hemsidor. 12.11.2007 kl. 00:00

Världen. Önsta gryta kyrka i Västerås ska bygga en staty av Jesus –  i lego. 12.11.2007 kl. 00:00

Insändare. Det är mycket som har hänt i vårt samhälle på den senaste tiden. Vi alla mår allt sämre av all den ändlösa jakt på att säkerställa vårt liv både ekonomiskt och fysiskt. Fars dag till ära presenterade tv många program, bland annat kom det från Tusby kyrka en högmässa som hölls där, och så presenterades på Yle Teema ett program som hette ”Kaukasuksen vangit”, ett program som delvis var en dokumentär och delvis bestod av videoinspelningar av ryska och tjejtenska soldater. Särskilt de var grymma och omänskliga. Man kan fråga sig vad meningen med detta program var? Att sända det på en söndagförmiddag då barn ser på tv och byter kanal för att hitta något som intresserar dem? Då serveras en av de grymmaste scener jag sett, en rysk soldat avrättas med kniv av tjetjenska soldater eller rebeller eller vad det nu är som de skall kallas, helt kallblodigt börjar man skära loss huvudet på honom litet i taget för det går inte så fort som videosnutten visar. Mannens bedjan om att han vill leva och de grymma ropen av smärta ekar ännu i mig. Ja, man kan väl stämma in i den röst som berättar om det hela i dokumentären: inte ens vilddjuren klarar av att vara så grymma som människan. Man kan väl inte sopa under mattan det som skett i Tusby, för där börjar det bli trångt. Min reaktion på det hela som skett i Tusby och på många andra håll i värden är att det är endast är en liten topp av isberget som syns. När man börjar tänka på allt det lidande vi människor orsakar varandra så har man inte stor lust att äta någon kaka dagen till ära. Är det faktiskt så att vi rentav måste ha speciella dagar i almanackan för att visa kärlek till och medlidande med varandra, för att inte glömma det goda i livet kärleken som tål allt och förmår allt! 11.11.2007 kl. 22:32

Världen. Söndagarna elfte och adertonde november firas Internationella böndagen för den förföljda kyrkan. 11.11.2007 kl. 00:00

Kultur. Förhållandet mellan religion och litteratur kan knappast exemplifieras med en mera eggande sats än den bekanta inledningen till Johannesprologen: ”I begynnelsen var Ordet, och Ordet var hos Gud, och Ordet var Gud”. 10.11.2007 kl. 00:00

Kyrka. Kan präster gå i strejk och hur skulle en präststrejk utformas? 9.11.2007 kl. 00:00

Människa. – Det behövs en bok som belyser kristna traditioner i vårt land. I dag vet folk väldigt lite, säger Timo Ryhänen. 9.11.2007 kl. 00:00

Kyrka. Finska Missionssällskapets (FMS) svenskspråkiga tidning Mission står inför förändringar. Av ekonomiska skäl går man ner från nuvarande sex nummer per år till fyra. Samtidigt koncentrerar man sig tydligare än tidigare på missionsinsatser i Borgå stift. 9.11.2007 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkomötet godkände på torsdagen ett lagförslag om att sänka rösträttsåldern till 16 år i församlingsval. 8.11.2007 kl. 00:00

Människa. Barbro Grönroos vill berätta för andra kvinnor om hur man kan hitta kraften i sitt liv. Hennes egen tro prövades av ett cancerbesked, men visade sig hålla. 8.11.2007 kl. 00:00

sjukhussjlavrd. Det efterlängtade stilla rummet i Vasa Centralsjukhus är nu öppet 24 timmar i dygnet för alla som söker stillhet. 25.5.2016 kl. 09:41

klippan. Klockan 22 i lördags gick startskottet för Mitt-i-nattenloppet på Klippan. 24.5.2016 kl. 09:56

åbo svenska församling. Kyrkoherdarna och samfällighetens ledningsgrupp har olika åsikter om församlingsutvecklingen i Åbo. 23.5.2016 kl. 16:13

stafettkarnevalen. Bollkastning i kyrkans tält var en hit vid Stafettkarnevalen. 23.5.2016 kl. 16:11

Hon jämför hetsätning med missbruk och kallar sig själv matmissbrukare. 20.5.2016 kl. 15:38