"Utgår man från att religion är skadligt bygger man grunden för ny fundamentalism"

För Barbro Teir är yttrandefriheten ett självfallet fundament i samhällsdebatten. Med den försvaras både sanning, demokrati och personlig frihet. 15.5.2015 kl. 09:43


– Det är via yttrandefriheten som starka etablerade sanningar kan ifrågasättas och omvärderas, säger Barbro Teir, VD vid Svenskfinlands centrala mediahus KSF Media.

Ett resultat av yttrandefriheten är att 1900-talet kallas det irreligiösa århundradet, konstaterar Teir som var en av inledarna vid stiftsgården Lärkkullas första socialetiska symposium nyligen. Det västerländska samhället har förändrats så att det i dag anses avvikande att vara religiös. Sekularism är det normala och mer korrekt än varje form av religiös övertygelse.

– Religiositet likställs med inskränkthet. Religiösa människor kan per definition inte tolerera andra.

Sekulär fundamentalism

Teir, som själv inte hör till något religiöst samfund, skriver inte under den tesen. Utgår man hela tiden från att ”religion” är skadligt på något sätt bygger man i själva verket upp en normativ grund för ett nytt slags fundamentalism. Hon är medveten om att den här sekulära fundamentalismen kan höras också i hennes eget mediahus.

Skriver man om religion ska man också ha religiös läskunnighet, menar hon. Ett krav som är självklart inom andra områden av journalistik. I den läskunnigheten ingår att religion och kultur ofta är djupt sammanvävda i varandra.

– Religion är en kompetens för att förstå tillvaron, säger Teir och berättar om hur hon på FN:s stora internationella kvinnokonferens i Peking i slutet av nittiotalet diskuterade med kvinnor från kulturer som ansåg att kvinnlig omskärelse var det enda rätta.

– Jag insåg då hur kulturen kan gå före alla rationella argument.

Då måste ”vi” som ”på riktigt” vet att kvinnlig omskärelse är fel fundera över den egna argumenteringen. Såvida man inte går in för sekulär fundamentalism och vägrar gå i dialog med dem som tänker annorlunda.
Emotionell förståelse

Teir arbetade inte inom tidningshuset när stormen kring Muhammedkarikatyrerna rasade som värst. Hufvudstadsbladet valde då som bekant att inte publicera de religiösa karikatyrerna.

Däremot satt hon som chef när det stormade kring den franska tidningen Charlie Hebdo. Frågan var om tidningen i solidaritetens namn borde ha publicerat karikatyrerna. Det gjorde den inte.

– Kanske vi hukade, säger Teir.

Själv har hon blivit karrikerad av de ledande finlandssvenska hovnarrarna och känt sig kränkt.

– Det gav mig en bra insikt, jag förstår varifrån känslan kommer. Jag har en emotionell förståelse för dem som reagerar när deras profet hånas.

Positiv religionsfrihet

Den som har en tro måste både få höras och synas i samhället. Det är vad som kallas positiv religionsfrihet.
Hon har varit mycket tagen av författaren Kaj Korkea-ahos kolumner. I Hufvudstadsbladet skriver han att det måste få finnas saker som är heliga i vårt samhälle.

– Det heliga borde stå ovanför yttrandefriheten, säger Teir, medveten om det provokativa i uttalandet.

Att sedan enas om var gränsen för det heliga går är en verkligt komplicerad uppgift. Att det skulle gälla den enskilda individen varje gång han eller hon känner sig kränkt går inte.

– Det blir ett ohållbart träsk. Men det finns – eller ska finnas – en nivå av andlighet som kollektivt behöver fredas.

Gränsdragningen är svår men den är nödvändig om vi ska kunna leva tillsammans, säger Teir . Den här debatten förs mer aktivt i Sverige än i Finland och där har också mothuggen från sekularismen varit starka.

Populistiska partier väcker ofta samma motreaktioner som religion. Det måste på samma sätt vara möjligt att reflektera över både invandring och mångkulturalitet som problem.

Journalister frågar inte

Av våra politiker i första ledet är Juha Sipilä laestadian och Timo Soini katolik. Det gör dem per definition suspekta för sekulära fundamentalister.

Den bristande läskunnigheten märks i dagens politiska bevakning, menar Teir.

Politikerna blir inte seriöst granskade.

– Journalisterna ställer inte frågorna hur och varför direkt.

I stället gör journalisterna sina egna tolkningar utan att diskutera med politikerna. Å andra sidan pressar de inte heller dem på vad deras tro innebär för deras politik.

Religiös läskunnighet

Den tyska filosofen Jürgen Habermas har redan i ett årtionde talat för nödvändigheten av religiös läskunnighet i samhällsdebatten. Både troende och icke-troende måste anstränga sig att förstå det relevanta i varandras retorik. Annars rasslar det västerländska samhället in i sekulär fundamentalism.

Finns det hopp om bättre läskunnighet?

Barbro Teir tror att insikten finns i många tidningshus. Men främst ställer hon hoppet till skolan.

– Det är viktigt att medborgarna i ung ålder får en tillräckligt bra insikt i vad religion är.

Rolf af Hällström



Kyrka. Esboförsamlingarna har öppnat en ny telefonjour för att stöda dem som varit offer för sexuellt utnyttjande. 11.5.2010 kl. 00:00

Kyrka.  Kyrkomötet godkände ett avtal mellan lutherska kyrkan och Suomen metodistikirkko och Finlands svenska metodistkyrka. De viktigaste stegen är att den andra kyrkans väsentliga kännetecken, ord och sakrament, erkänns vara sanna. 10.5.2010 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkomötet godkände vid sin avslutande session i Åbo på fredagen en ändring i kyrkoordningen som gör det möjligt att i undantagsfall döpa ett barn med bara en fadder. 10.5.2010 kl. 00:00

Kyrka. Efter kyrkomötets långa debatt om biskopsmötets utredning av partnerskapslagens följder för kyrkan är man tillbaka i startrutan. 10.5.2010 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkomötet har valt Jukka Keskitalo till ny kanslichef på Kyrkostyrelsen. KimmoKääriäinen blev chef för kyrkans utrikesavdelning. 10.5.2010 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkostyrelsen ska utreda om det går att grunda församlingar och kyrkliga samfälligheter som inte följer kommungränserna. Frågan är viktig speciellt för Borgå stift. 10.5.2010 kl. 00:00

Kyrka. Den nuvarande kyrkoherden i Grankulla, Lars-Henrik Höglund, valdes till ny kyrkoherde i Kyrkslätts svenska församling i söndagens val. 10.5.2010 kl. 00:00

Människa. Inom kyrkan betonas skriftskolans betydelse kraftigt. För skriftskoleleven Jukka Paarma var den betydelsen konkret. Det var i skriftskolan han slutligen hittade församlingen och det kyrkliga arbete som ledde till att han nu avslutar sin karriär som ärkebiskop. 8.5.2010 kl. 00:00

Kultur. – De bästa sångerna har jag skrivit när jag haft det som tyngst, säger Wilma Witick. Till skillnad från många andra berättar hon gärna om de mörka dagarna. 7.5.2010 kl. 00:00

Samhälle. Alla ungdomar vågar inte ställa frågor och be om hjälp, ansikte mot ansikte. För dem kan stöd på nätet vara ett sätt att komma vidare. 7.5.2010 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkomötet i Åbo slutförde i går sin långa diskussion om biskopsmötets utredning om partnerskapets följder för kyrkan. 6.5.2010 kl. 00:00

Världen. Den schweiziska indexleverantören Stoxx har lanserat det första kristna aktieindexet över europeiska bolag, uppger Kyrkans Tidning. 6.5.2010 kl. 00:00

Människa. – Jag tror en hörande aldrig riktigt kan förstå hur en döv upplever sin situation, säger Maria Lindberg, nyutnämd dövpräst i Borgå stift. 6.5.2010 kl. 00:00

Johan Sandberg. Tänk hur sårbart samhället är i dag. Kaos på flygfälten i Europa till en följd av askan från Eyjafjallajökull. Över 65 000 inställda flyg i Europa på en vecka. Här hemma har det varit mer eller mindre kaos på järnvägsstationerna hela vintern. Tåg som spårar ur, vagnar som skenar eller naturliga fenomen som snö och tjäle har förorsakat förseningar och inställda turer. 6.5.2010 kl. 00:00

Ledare. I princip är förmodligen de flesta överens om att människovärdet är ett värde i sig. Ett värde som därför inte behöver motiveras och inte heller relateras till exempel till arbetsinsats, social ställning, arvsanlag, släktträd, bankkonto, egendom eller annat liknande. 6.5.2010 kl. 00:00

politiker. "Börja öva nu, för i himlen måste ni ändå komma överens." Det är Timo Soinis hälsning till sannfinländska politiker och finlandssvenska journalister. 13.2.2020 kl. 12:04

Thailand. Bob van Rijn hjälper fattiga i den thailändska djungeln – utan lön. Han missionerar inte, fast han är kristen. – Folk behöver först mat och kläder. 13.2.2020 kl. 12:00

val. Till stiftsfullmäktige väljs 14 lekmannamedlemmar och sju prästmedlemmar. Dessa valdes in. 12.2.2020 kl. 18:02

val. Borgå stift har fått två helt nya kyrkomötesombud: Ulla-Maj Wideroos och Mia Anderssén-Löf. 12.2.2020 kl. 17:25

val. Under de kommande fyra åren representeras Borgå stift av prästombuden Mia Anderssén-Löf och Rolf Steffansson och lekmannaombuden Ulla-Maj Wideroos, Göran Stenlund och Patrik Hagman i kyrkomötet, kyrkans riksdag. 12.2.2020 kl. 16:49