För den som är högkänslig kan många sinnesintryck vara påfrestande. (Foto: Belovodchenko Anton)

”Sluta vara så känslig”

Vad har Sibelius, Abraham Lincoln och Jesus gemensamt? Svaret är att de alla hade ett nervsystem som var känsligare än hos genomsnittet. Under de här männens livstid fanns det inget begrepp som beskrev deras personlighetsdrag. I dag kallar vi dem högkänsliga. 10.9.2014 kl. 15:38

– ”Inbilla dig inte” och ”sluta vara så känslig”, är saker jag ofta fått höra. Eller att jag inte ska förstora saker, sluta sjåpa mig.

Markus Sundblom är högkänslig. Och det är han inte ensam om. Man räknar med att ungefär var sjätte människa har ett nervsystem som är känsligare än andras. De som är högkänsliga observerar noggrant sin omgivning och reagerar kraftigt på den. Känsligheten är individuell och tar sig uttryck både fysiskt, socialt och psykiskt.

– Jag har mer eller mindre alltid vetat att jag är högkänslig men begreppet myntades först i slutet av 1990-talet av den amerikanska psykologen Elaine Aron, säger Markus Sundblom.

Att vara högkänslig innebär bland annat att man är emotionellt och sensoriskt känslig.

– Många högkänsliga har nära till skratt och gråt. De blir också lätt berörda av saker, både skönhet och lidande. Den sensoriska känsligheten kan ta sig uttryck till exempel genom att man reagerar negativt på buller eller starkt ljus.

Till högkänslighet hör också en tendens att fundera mycket och lätt bli överstimulerad om det händer mycket runt en.

– Att grubbla låter kanske lite negativt men att fundera mycket djupsinnigt är ett typiskt drag. Många högkänsliga behöver lång tid att fundera över situationer efteråt för att bearbeta och förstå dem. Man passerar inte bara situationer utan ser på dem ur olika vinklar.

Skåphögkänsliga
Markus Sundblom har aldrig lidit av sin högkänslighet, tvärtom ser han den som en fördel. Men visst har det funnits stunder som varit extra jobbiga.

– Samhället gör det definitivt svårare för män att vara högkänsliga. Pojkkulturen kan vara väldigt grym, framför allt i högstadiet. Det är kanske det värsta stället en högkänslig kan råka ut för eftersom det är en korvstoppning där alla ska vara lika. I vår kultur är det fortfarande inte riktigt okej för män att gråta eller visa att de är rörda. Ändå har högkänslighet ingenting med kön eller läggning att göra. Den är precis lika vanligt förekommande hos kvinnor och män.

– Män är ofta så kallade ”skåphögkänsliga”. De har inte vågat komma ut.

Läs hela intervjun om högkänslighet i veckans nummer av KP.

Michaela Rosenback



Människa. 1.4.2010 kl. 00:00

Kultur. God mat hör påsken till! Maria Riska har plockat bland sina favoriter och presenterar en läcker och färgglad påskmeny för alla Kyrkpressenläsare. 31.3.2010 kl. 00:00

Sofia Torvalds. Häromdagen högläste jag för min dotter en bok från 50-talet där en grupp snälla och välartade ungdomar diskuterade sina största karaktärsfel. 10-åringen började genast animerat grubbla över vad hon själv kunde tänkas ha för karaktärsfel, och sedan ville hon veta hur det var med mig. 31.3.2010 kl. 00:00

Ledare. Hela den kristna frälsningshistorien är egentligen en räcka av händelser och skeenden som inte kan betecknas som annat än otroliga men sanna. 31.3.2010 kl. 00:00

Kyrka. Under de senaste tjugo åren har kyrkomötet upprepade gånger försökt sig på en förnyelse av kyrkoherdevalet. Nu är frågan aktuell igen efter det märkliga herdevalet i Kervo för ett par veckor sedan. 31.3.2010 kl. 00:00

Kyrka. De som själva inte har möjlighet att besöka kyrkan under påsken kan ta del av påskgudstjänster och -andakter via radio och tv. 30.3.2010 kl. 00:00

Samhälle. En finländsk man har redan under ett par års tid via telefon lurat pengar av sina landsmän. Han använder sig av kontaktuppgifter som han fått via församlingars och olika organisationers webbsidor. 30.3.2010 kl. 00:00

Samhälle. Minskade budgetanslag har tvingat Ålandsradion att avstå från betraktelserna som ännu i fjol sändes varje morgon och kväll. Sex anställda blev också utan arbete. 30.3.2010 kl. 00:00

Kyrka. År 2009 knackade 175 000 personer på diakoniarbetets dörr i hopp om mathjälp och över 160 församlingar deltog i EU:s livsmedelsdistribution. Via församlingarnas 250 distributionsställen delades sammanlagt ca 600 000 kg livsmedel ut. Den utdelade livsmedelsmängden är nästan 40 procent större än år 2008. 30.3.2010 kl. 00:00

Kultur. I konstverk som föreställer den sista måltiden har den mängd mat Jesus och lärjungarna åt ökat med 69 procent på tusen år. 29.3.2010 kl. 00:00

Kultur. Har du svårt att komma i påskstämning? Surfa in på påskbloggen på http://himlaglimten.blogspot.com! 29.3.2010 kl. 00:00

Människa. På Terhohemmet utgår man från att det ännu finns mycket att göra när allt hopp är ute. 28.3.2010 kl. 00:00

Kyrka. Många församlingar släcker sina lampor i dag, lördag klockan 20.30–21.30. Kyrkan deltar i Världsnaturfondens (WWF) klimatevenemang Earth Hour då lamporna slocknar runtom i världen vid samma tid på samma dag. 27.3.2010 kl. 00:00

Kyrka. Dag Tuvelius på Kyrkans Tidning tror att det gynnar kristendomen att bjuda in andra åskådningar att hålla andakter i radion. – Kyrkan har inte ensamrätt på att prata livsfrågor. 27.3.2010 kl. 00:00

Världen. Trots att världens blickar vänts mot nya oroshärdar befinner sig Haiti fortfarande i katastrofläge efter den förödande jordbävningen i januari. 26.3.2010 kl. 00:00

biståndsarbete. ”Mitt barn är värdefullt precis sådant som det är.” Skolan förändrar både föräldrarnas och samhällets inställning till personer med funktionsnedsättning. 16.1.2020 kl. 00:00

doktorsavhandling. Positionerna är låsta, vi måste börja tala om äktenskapet på ett nytt sätt, säger Emma Audas, som idag disputerar med en avhandling om kyrkans äktenskapssyn. 16.1.2020 kl. 10:51

gemenskap. Våra gemenskaper ser kanske inte längre ut som de gjorde förr, men fortfarande handlar de om att vi ser varandra och delar samma upplevelser. 16.1.2020 kl. 00:01

val. Kandidatgalleriet för kyrkomötes- och stiftsfullmäktigevalen har nu öppnat på nätet. 15.1.2020 kl. 08:33

Helsingfors. Utmaningarna för församlingarna i Helsingfors är större än på annat håll. Traditionen av kyrklighet är svagare – men de unga utforskar tron fördomslöst. 16.1.2020 kl. 00:01