Josefin Öst har skrivit dagbok sedan hon var sju år gammal. Skrivandet har alltid varit en stor och naturlig del av hennes liv.

Hon skriver hellre än pratar

För vinnaren i Arvid Mörne-tävlingen Josefin Öst är poesin ett sätt att komma från språkets konventioner.
– Aldrig är man så fri som när man skriver dikter, säger 27-åringen.

6.6.2014 kl. 07:00

När jag träffar Josefin Öst har hon precis avslutat en arbetsdag som guide på Åbo slott, ett av de jobb hon haft sedan hon blev färdig med sina studier i religionsvetenskap i december.

Segern i Arvid Mörne-tävlingen i vår kom som en glad överraskning. Hon har alltid älskat att skriva.

– Under de mest intensiva studieåren blev poesin en motvikt till det vetenskapliga skrivandet. Men å andra sidan kommer jag också på mig själv med att beundra språkets skönhet då jag läser akademisk text. Jag trivs helt enkelt med språket i dess skrivna form.

Största delen av hennes fritid går åt till skrivande. Förutom dagbok och poesi skriver hon också noveller och berättelser.

– Jag tycker bättre om att skriva än att prata. Jag sätter allt till pappers.

Sedan hon var sju har hon skrivit dagbok varje dag, från två till tolv sidor.

– Dagboksskrivandet har varit otroligt terapeutiskt och värdefullt för mig. Det är ett sätt att koppla av: man kan bara skriva ner en tanke i taget. Ofta skriver jag också ner saker jag inte ens visste att jag gick och tänkte på.

Dikterna hon deltog med i årets Arvid Mörne-tävling har hon skrivit under en period på ungefär tre år. I juryns motivering till första priset står att Öst ”väver samman trasighet och försoning hos ett diktjag som lyssnar och vill höras genom överraskande och färgsprakande bilder i språkligt säkra och gripande dikter”.

– Jag upplever att jag har hittat min form. Jag skriver avskalat och är inte rädd att leka med språket och ge nya betydelser åt ord. I nästan alla av dikterna finns något slags relation. Ofta ett du och ett vi.

Dikterna skriver hon alltid för hand och renskriver på dator.

– Det är skönt att komma från skärmen och allt som distraherar när man är uppkopplad till internet. Det är också väldigt intressant att renskriva dikterna på datorn. De börjar se helt annorlunda ut – då kan man också börja experimentera med mellanrum.

– För mig är dikten som form befriande på egentligen alla sätt som finns. Man är väl aldrig så fri som när man skriver poesi.

Segern i poesitävlingen innebar ett nytt steg för Öst.

– Jag har aldrig tidigare ens visat det jag skrivit för någon, men om ens någon vill läsa det jag skriver är det ju fantastiskt. Jag har alltid skrivit för mig själv. Men visst, att skriva mera för andra vore härligt.

Icke-tron också tro

Att börja studera religionsvetenskap var ett lätt val för Josefin Öst.

– Religion hör till de saker som påverkar folks tänkande allra mest men som man talar om allra minst.

Trots att hon själv är kristen var studier i teologi egentligen aldrig ett alternativ.

– Religionsvetenskap är ett mycket tvärvetenskapligt ämne med mycket historia, psykologi och sociologi. Jag valde det eftersom jag ville studera religion som fenomen, inte enbart kristendom.

Under studieåren har hon fört många intensiva diskussioner med ateister.

– Vi kan förstå varandra till en viss punkt. Men det är som att det fanns en färg som heter ’ö’ som bara hälften av människorna ser men aldrig kan förmedla. Den dimension som för den troende är konkret och verklig tycks en person som inte tror aldrig kunna förstå.

Religionsvetenskapen behandlar allt oftare ateismen som en tro som kan studeras med samma medel som man studerar andra religioner.

– Det finns ateister som behandlar sin icke-tro som en tro. De är lika passionerat brinnande som troende och vill träffa likasinnade. Men de tar ofta illa upp om man jämför dem med troende.

Sin pro gradu-avhandling skrev Josefin Öst om religion och postmodernism. Hon gjorde kvalitativa intervjuer med liberala kväkare i Finland och Sverige.

– De liberala kväkarna har en tydlig kristen bakgrund men deras religiositet bär numera helt andra drag. De kan lika gärna identifiera sig som buddhister som kristna. Kärnan i deras andaktsliv är tystnad.

– Huvudpoängen i min avhandling är att privatreligiositet inte behöver utesluta gruppgemenskap, vilket man ofta tenderar att anta. Det är gemenskapen som är det viktiga för de liberala kväkarna, trots att den personliga tron kan variera.

De tydligaste postmoderna dragen i det kristna Finland i dag tycker Öst är konsumentbeteendet.

– Man kommer till kyrkan för att få. Sen går man hem och tänker för sig själv att man antingen inte fick något ut av det eller att det gav en något.

Christa Mickelsson



kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13

jesus. – Det finns både en konfirmand och en forskare här uppe, säger Lundprofessorn Dick Harrison och knackar på sitt huvud. Han vill tro och betraktar sig definitivt som en kristen. Som historiker tycker han Bibelns Jesus håller för överraskande mycket källkritik – utom kanske julevangeliet då. 22.12.2022 kl. 10:00

JULTIPS. Som bäst blir julen värme och gemenskap. Som sämst blir den press, jämförelse och ensamhet. 22.12.2022 kl. 19:00

KRIGET I UKRAINA. När kriget i Ukraina bröt ut var det fullt kaos i Maryna Vilkhoryks huvud. Vad skulle hon ta sig till? – Ibland kändes det som om det inte hände mig, det var som i en film, säger hon. Idag tackar hon varje dag Gud för att hon har jobb, hus och sin familj i Jakobstad. 21.12.2022 kl. 10:43

Övergrepp. Ett barn misstänks ha blivit utsatt för sexualbrott i de evangelisk-lutherska församlingarna i Vasa hösten 2022. Det misstänkta brottet är anmält till barnskyddsmyndigheterna och polisen. 20.12.2022 kl. 10:59

musik. – Julen kan vara härlig på morgonen och hemsk på kvällen, säger Emma Raunio. Hon är aktuell med en strålande vacker julskiva, som handlar om att mörkret är en förutsättning för att vi ska se det ljusa. 20.12.2022 kl. 10:00

samer. Forskaren Helga West jämför de tre nordiska folkkyrkornas försonings­processer i norr. Det ska blir en doktorsavhandling i teologi. 19.12.2022 kl. 08:00

jul. Vem är du? 10-åriga Filip Åström tycker att det bästa med julen är att få vara tillsammans, och att vuxna hinner vara lite knasiga när de har ledigt. 21.12.2022 kl. 19:00

Nekrolog. "Redan under studietiden, men framför allt i samband med studentrevolten 1968, kom han till insikt om att teologin måste anpassas till det omgivande samhället. Frälsningen ska gälla hela människan och inte bara själen." 19.12.2022 kl. 14:26

UTNÄMNING. Biskopen har den 15 december utnämnt kaplanen i Närpes församling Ann-Mari Audas-Willman och sakkunnige för arbetet bland finländare utomlands och kyrkans turistarbete vid Kyrkostyrelsen Bror Träskbacka till prostar. 15.12.2022 kl. 14:13

BERGÖ. När tillvaron var tuffare och jularna enklare … Johan Klingenberg delar med sig av minnen från 1950- och 60-talets Bergö. 7.12.2022 kl. 09:54

Zacharias Topelius. – Topelius tro förändrades med tiden, så som jag tror att den gör för de flesta. Det säger doktoranden i kyrkohistoria Erika Boije. 8.12.2022 kl. 13:15

BORGÅ STIFT. En morotsbakelse med vit choklad och tranbär – biskop Bo-Göran Åstrand vispade till Borgå stiftsjubileumsbakverk. 30.11.-0001 kl. 00:00

UK. Äktenskapsfrågan och samarbetet mellan kyrka och skola – det var frågor som väckte debatt när Borgå stifts ungdomsparlament Ungdomens kyrkodagar samlades i Karis i helgen. 3.2.2025 kl. 17:22

forskning. Läkarvetenskapen vet inte exakt vad som orsakar PMS, men många kvinnor vet vad det är att inte riktigt känna igen sig själv några dagar varje månad. Sara Högberg blev less på bristen på kunskap och skrev en forskningsplan. Nu doktorerar hon i teologi – och forskar på menscykeln. 29.1.2025 kl. 17:52

KYRKOR I USA. Mariann Edgar Budde medverkar vid ett präst- och diakonmöte i Uppsala i september. 25.1.2025 kl. 15:15

nykarleby. Håkan Ahlnäs har alltid varit aktiv i både kyrkliga och kulturella sammanhang. Enligt honom är kyrkans viktigaste uppdrag enkelt – att motverka ensamhet. 28.1.2025 kl. 10:25

Personligt. År 1995 i ett kaotiskt, nyfött Ryssland. En tioårig pojke i alltför stora kläder ser en grupp människor samlas på andra sidan gatan. De ska resa en kyrkspira. Pojken har aldrig hört talas om Gud. En man får syn på honom, går fram till honom och räcker honom en handske. Vill han hjälpa till? – Kyrkan räddade mig. Utan den skulle jag vara kriminell – eller död, säger Andrey Heikkilä, Svenskfinlands nyaste präst. 21.1.2025 kl. 14:00