Milla Rautiainen vill ge mera positiv synlighet åt kyrkan i medierna.

Kyrkan ska kunna granskas kritiskt

Att medierna skulle gotta sig i kyrkliga skandaler tror Milla Rautiainen är en missuppfattning. – Man ska kunna granska kyrkan kritiskt, som vilken annan stor institution som helst, säger Milla Rautiainen. 14.5.2014 kl. 09:55

När vi träffas en fredag eftermiddag har Milla Rautiainen den första veckan som ny chef på Kyrkans informationscentral bakom sig.

– Det känns bra och jag väntar med stor entusiasm på vad mitt nya jobb för med sig, säger Rautiainen.

Intervjun går delvis på svenska – Rautiainen bodde i Sverige i tidiga tonåren och håller gärna sin svenska uppdaterad.

– I dag har jag lärt mig att min titel på svenska är informationschef.

Att hon skulle jobba med nyheter och medier var något nu 41-åriga Rautiainen visste redan då hon kom in på teologiska fakulteten i början av 90-talet.

– I journalistkåren finns människor med väldigt olika bakgrund. Jobbet lär man sig genom att göra det.

Milla Rautiainen har jobbat som journalist under hela sitt yrkesverksamma liv, senast på veckotidningen Apu som redaktionssekreterare och före det som reporter på Ilta-Sanomat. Hon har aldrig upplevt något motsatsförhållande mellan kyrkan och medierna.

– På de redaktioner jag har jobbat har kyrkan behandlats som vilken annan organisation som helst. Det är en missuppfattning att tidningarna bara skulle plocka upp de negativa nyheterna.

Det är ändå ett faktum att negativa nyheter överlag ofta får en synligare roll än de positiva.

– Negativa nyheter sprider sig lättare överallt. Andra medier tar tag i dem och folk delar dem på sociala medier.

Vad det i sin tur beror på har hon inget svar på, men hon poängterar att det är mediernas uppgift att belysa oriktigheter.

– Kyrkan är ju en stark institution i samhället med fyra miljoner finländare som medlemmar. Det är självklart att man ska kunna kritisera kyrkan om det behövs. Visst kan det ske övertramp ibland, men det är viktigt att kyrkan granskas utifrån.

Läs mera i Kyrkpressen 20/2014.

Christa Mickelsson



Kyrka. Helsingfors kyrkliga samfällighets Trohoppkärlek-kampanj fokuserar i påsk på hoppet. 19.3.2008 kl. 00:00

Samhälle. För FMS:s utjämningsambassadör Kristian Meurman innebär påsken hopp om en bättre framtid. Och ett utmärkt tillfälle för alla att stanna upp och fundera på hur vi egentligen lever våra liv. 18.3.2008 kl. 00:00

Kyrka. Ben Thilman, kaplan i Esbo svenska församling, har blivit vald till ledande sjömanspräst för den nya sjömanskyrkan i Nordsjö. Thilman tillträder posten i november 2008. 18.3.2008 kl. 00:00

Kyrka. Statistiken för församlingarnas samtalstjänst visar en nedgång i antalet samtal i fjol, men siffrorna säger inte allt. Nu riktas blickarna mot webbhjälpen. 18.3.2008 kl. 00:00

Kultur. Den svenska ärkebiskopen Anders Wejryd ska i sommar gestalta Simon Petrus i pjäsen Himlaspelet. 18.3.2008 kl. 00:00

Kyrka. För några veckor sedan kom nyheten om att Esbo kyrkliga samfällighet överväger att slopa sitt missionsunderstöd till Sley (Suomen luterilainen evankeliumiyhdistys) och Slef (Svenska Lutherska evangeliföreningen) på grund av att organisationerna ställer sig tveksamma till kvinnliga präster. Nu har församlingsrådet i Korso i Vanda föreslagit att Vanda samfällighet ska gå in för samma princip. 17.3.2008 kl. 00:00

Världen. En gång i veckan samlas fångar i Herstedvester fängelse i Köpenhamn till Alphakurs, grundkurs i kristen tro. Fängelsekursen drogs i gång för ett och ett halv år sedan av en frikyrklig församling i Köpenhamn. Nu är kursen så populär att en del av dem som vill gå den tvingas ställa sig i kö. 17.3.2008 kl. 00:00

Kyrka. Den lutherska kyrkans dövarbete firar 100–årsjubileum. Festligheterna kulminerade i en högmässa på teckenspråk i Helsingfors i går. 17.3.2008 kl. 00:00

Världen. Tony Blair har tackat ja till ett årslångt förordnande vid universitetet Yale i USA. Blair ska undervisa i en kurs om kopplingen mellan globaliseringen och världsreliglionerna. 16.3.2008 kl. 00:00

Världen. Laotiska myndigheter arresterade i februari femton kristna familjer som hör till folkstammen hmgong i distriktet Bokeo, Laos. En dag senare dömde en domstol nio församlingsledare från samma folkslag till femton års fängelse för att ha utfört kristet arbete. 15.3.2008 kl. 00:00

Kyrka. Enligt kyrkans arbetslivsbarometer 2007 upplever 99 procent av de anställda inom lutherska kyrkan sitt arbete som betydelsefullt. 14.3.2008 kl. 00:00

Teologi. Den polske prästen och fysikern Michael Heller tilldelas årets Templetonpris. Han får priset för sitt arbete med att knyta samman fysik, kosmologi, teologi och filosofi. 14.3.2008 kl. 00:00

Kyrka. Det finns ett stort antal statistiksyndande församlingar och samfälligheter i Borgå stift. Så har det varit genom åren och så är det fortfarande, något som domkapitlets notarie Clas Abrahamsson djupt beklagar. 13.3.2008 kl. 00:00

Kyrka. Nokiamissionens ledare Markku Koivisto fick minst röster i biskopsvalet i Tammerfors stift. Han säger sig vara nöjd med resultatet, men kritiserar nu starkt kyrkan. 13.3.2008 kl. 00:00

Världen. Även Svenska kyrkan firar sina kvinnliga präster i år. Det har gått femtio år sedan prästämbetet öppnades för kvinnor år 1958. 13.3.2008 kl. 00:00

profilen. Sara Razai har bestämt sig för att inte vara rädd och för att släppa kontrollbehovet. I hennes hem samsas muslimsk bordsbön med kristen söndagsskola. Och i familjen pratar de svenska, finska, dari och engelska. 24.11.2016 kl. 10:31

nödlogi. Ett kvällsmål, en natt på en madrass, morgonmål när du vaknar. I Petrus församling förbereder sig anställda och frivilliga för det tillfälliga härbärge som är öppet den 5–12 december. 22.11.2016 kl. 10:29

kyrkans fyraårsberättelse. Finländarna går fortsättningsvis oftast i kyrkan på julafton. 2015 besökte 320 000 människor kyrkan eller församlingen den dagen. 22.11.2016 kl. 10:16

asylsökande. Där ministeriet betonar säkerheten talar kyrkan om människovärde. I stort sett fanns det samsyn om att slå vakt om tryggheten i landet – för alla. 21.11.2016 kl. 16:28

profilen. Hemmet påverkar barnens uppväxt. Det finns ingen neutral uppväxtmiljö. Barnen kan inte växa ur ett vakuum. Varje människa har ett trossystem som påverkar livet och de val man gör, säger Saara Kinnunen, pensionerad familjerådgivare och författare. 17.11.2016 kl. 15:19