Redan nu är det möjligt för en skola att i sin läroplan erbjuda extra ”tillämpade kurser” som kan bygga på diskussion och dialog mellan olika religioner. – Men vilken skola har råd med det i dag, frågar Sabine Mulari som undervisar religion i Kimitoöns skolor. Foto: Maria Manelius

Elever är inte experter

Det finska högstadiet på Brändö i Helsingfors har skrivit ihop en egen läroplan där man delvis slår ihop de olika åskådningsundervisningarna till gemensamma lektioner. Det är olagligt enligt gällande regler.
24.8.2013 kl. 12:00
Brändöskolans rektor Lauri Haila marknadsför sin ”civila olydnad” med påståendet att ”om representanter för de olika religionerna på en del timmar kan föra en dialog i etiska frågor till den del som innehållet är det samma, så finns det inte annat än vinnare”.

– I högstadiet kan man inte göra så här, säger Sabine Mulari, högstadie- och gymnasielärare på Kimitoön och svensk representant i styrelsen för det finska religionslärarförbundet.

Hon säger att fast man som i Brändöskolan har 40 olika nationaliteter representerade kan man inte utnyttja högstadieelever för en religionsdialog. Ansvaret att vara ”expert” på sin religion är för stort. Eleverna är dessutom för unga för att klara av en så här kvalificerad diskussion, säger hon.

– De känner inte tillräckligt bra sitt eget kulturarv för att kunna diskutera. Många vuxna klarar inte heller av det.

Mulari tycker att media ofta ger en falsk bild av verkligheten genom att framställa alla muslimer som mycket religiösa.

– Det finns sekulära muslimer liksom det finns sekulära katoliker och ortodoxa.

Gemensamma lektioner skulle ge minoritetsreligionerna ännu färre timmar för deras eget material som ändå måste läras ut.

Rektor på laglös mark

Suaad Onniselkä är matematiklärare i Helsingfors med kompetens att undervisa i islam. Hon säger att Finland har förbundit sig vid FN:s deklaration om barnens rättigheter. Deklarationen ger barn rätt att bli undervisade i sin egen tradition när det gäller etiska och religiösa frågor.

– Religionerna har i stort ganska likadana etiska principer, säger hon. Men undervisningen i egen religion är till för elevens rätt att lära sig den egna traditionens synsätt.

Onniselkä säger liksom Mulari att det är orimligt att tvinga högstadieelever att representera sin religion. Långt ifrån alla känner sitt kulturarv och för unga muslimer är skolans religionsundervisning ofta den enda platsen att diskutera vad det innebär att vara muslim i Finland.

– Har man många invandrarelever i skolan blir religionsklasserna normalstora klasser, säger hon  med erfarenhet från sin egen skola i Ärvings i östra Helsingfors
Läroplanerna binder den enskilda lärarens arbete. Livsåskådning och religion har helt olika läroplaner, det är som att lära ut geografi och biologi gemensamt, säger Onniselkä.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Rolf af Hällström

Stationens barn vill stöda och hjälpa ungdomar. Till Walkerskaféet i Helsingfors är alla mellan tretton och sjutton år välkomna. 18.2.2015 kl. 14:06

monica heikel-nyberg. Att Monica Heikel-Nyberg valts till kaplan i Johannes församling påverkar inte rättsprocessen kring kyrkoherdevalet i Petrus församling. 16.2.2015 kl. 13:53

Farsdagen upplevs inte främst probematiskt för väljarna, utan för de många valfunktionärer som själva är föräldrar, morföräldrar och farföräldrar. 16.2.2015 kl. 13:49

FMS. Rolf Steffansson på Finska Missionssällskapet bemöter den skarpa kritik mot biståndsarbete som utrikesrådet Matti Kääriäinen listar i sin nya bok. 16.2.2015 kl. 13:38

Patrik Hagman. Kollekten kunde lyftas fram och bli mer synlig i kyrkan. Det sa Patrik Hagman på gudstjänstdagarna i Jyväskylä. 16.2.2015 kl. 13:33