Clas abrahamsson menar att samarbetet mellan kyrka och stat bara är naturligt i ett samhälle där drygt 75 procent av befolkningen hör till kyrkan

Ingen orsak att klippa banden

Det råder en ganska stor okunskap när folk ofta felaktigt talar om en statskyrka, säger notarie Clas Abrahamsson som menar att kyrka och stat i princip redan är åtskilda.
8.8.2013 kl. 10:03
– Om man tittar på kyrkan ur en mer historisk synvinkel så har det gradvis skett en utveckling som lett till det system vi har i dag. Och det är inte samma system som en statskyrka, säger Clas Abrahamsson, notarie vid Domkapitlet i Borgå stift.

Alltsedan mitten av 1800-talet har relationen mellan kyrkan och den finska staten medvetet mattats av. Så sent som 2000 försvann presidentens rätt att utnämna biskopar.
I dag har kyrkan sedan länge en egen kyrkolag, förvaltning, ekonomi och ledning. Till exempel är det kyrkomötet, kyrkans högsta beslutande organ, som stiftar och ändrar på kyrkolagen. Den juridiska koppling som fortfarande finns kvar är riksdagens uppgift att stadfästa kyrkolagen.

– Riksdagen måste främst kontrollera att lagförslagen inte strider med andra lagar, säger Abrahamsson.

Kyrkoordningen däremot, som reglerar mycket av kyrkans inre angelägenheter, går inte via riksdagen.

Nordiska modeller
En jämförelse kan göras med de nordiska grannländerna. Norge och Danmark har enligt boken en statskyrka där staten bestämmer över kyrkan och dess ekonomi är en del av statsbudgeten.

– Där finns ingen kyrkoskatt utan kyrkans utgifter betalas direkt ur statskassan, förklarar Abrahamsson.

Han tror ändå att det finska systemet där skattemyndigheterna bär upp kyrkoskatten orsakar förvirring hos många.

– Det är en tjänst som kyrkan köper av staten. Inte gör de det gratis.

Ett liknande arrangemang finns i Sverige där Svenska kyrkan helt och hållet åtskiljdes från staten år 2000. Deras inkomster kommer från en medlemsavgift av skattekaraktär som inkasseras med hjälp av staten.

Praktiska skäl
Till stora delar handlar det om köptjänster och det bästa exemplet är begravningsväsendet. Med hjälp av samfundsskatten betalar staten för att kyrkan ska kunna erbjuda en begravningsplats åt alla medborgare, församlingsmedlem eller ej.

– Det är en nagel i ögat för många och man tycker att staten understöder kyrkan, säger Abrahamsson. Det är en affär där vi egentligen förlorar då samfundsskatten varierar från år till år.

Utöver begravningsväsendet har kyrkan för statens räkning hand om kulturhistoriska byggnader och en del av befolkningsregistret.

– Folkbokföringen och liknande tror jag vi hellre såg att samhället tog hand om men det skulle i sin tur bara höja på kommunalskatten.

Abrahamsson förutspår att samma sak kommer att hända om kommunerna tar över begravningsplatserna.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Sara Ekstrand



KYRKOMÖTET. Den segslitna frågan om vem som ska betala för gravväsendet i Finland går vidare. i ett vasst brev till regeringen varnade kyrkomötet för dyrare gravar framöver för den som inte hör till kyrkan. 8.11.2024 kl. 16:41

KYRKOMÖTET. Det är olika dyrt för både anhöriga och församlingar att sköta en begravning. Kyrkomötet i Åbo debatterade det här länge på tisdagen. 5.11.2024 kl. 16:45

UNG I KYRKAN. Höstdagarna 2024 samlar som bäst närmare 600 tonåringar från församlingar runt om i Svenskfinland. 2.11.2024 kl. 12:44

betraktat. Det är en helt vanlig lördag förmiddag när vår 8-åring mitt i allt filosoferar över livet: ”Pappa, kommer du att finnas kvar när jag är 18?” 3.11.2024 kl. 18:37

diakoni. Nedskärningarna drabbar hårdast dem som redan har det sämre ställt. Det var huvudbudskapet när en grupp diakoniarbetare från Borgå stift idag uppvaktade social- och hälsovårdsminister Kaisa Juuso med en skrivelse där de vädrar sin oro över regeringens nedskärningar. 1.11.2024 kl. 15:34

Alla helgons dag. Svenska Yle sänder en ljuständning på alla helgons dag. 1.11.2024 kl. 12:26

HJÄRTINFARKT. Hjärtinfarkten i slutet av september kom utan förvarning. Kyrkoherde Tomi Tornberg är bara 44 år men anpassar sig nu till ett liv med hjärt- och kärlsjukdom. – Jag har fått lära mig att ingen är oersättlig. Nu äter jag samma mediciner som mina äldre församlingsbor. 30.10.2024 kl. 08:00

Personligt. För omkring tio år sedan lärde Mikael Ahlskog känna några män som förändrade hans liv. På gott, och på ont. 29.10.2024 kl. 17:32

Personligt. Tuomas Enbuske är programledare, poddvärd, journalist, kändis – och numera också kristen. Han tror på arvsynd och på nåd. – Ju mindre vi stressar över att göra någonting gott, desto lättare är det att vara god. 28.10.2024 kl. 18:34

KYRKA OCH POLITIK. Tala med statsministern. Sitt med riksdagsgrupperna. Mejla ministerns medarbetare. Deala med ministeriet. Strategierna är många när kyrkan och relaterade organisationer lobbar för sina intressen. 28.10.2024 kl. 14:00

UTNÄMNING. Kyrkoherden i Jakobstads svenska församling Jockum Krokfors blir ny verksamhetsledare för Martyrkyrkans Vänner från och med den 1 april nästa år. 25.10.2024 kl. 16:34

KARRIÄRSBYTE. Efter tolv år som kantor i Korsholm bytte Susanne Westerlund inriktning och utbildade sig till florist. – Musiken har jag inte lämnat, jag har bara kompletterat mitt kreativa språk, säger hon. 21.10.2024 kl. 16:48

ETT GOTT RÅD. – Varje år har det blivit lite lättare att leva. Jag önskar att jag hade varit snällare mot mig själv som ung, säger Anne Hietanen. 16.10.2024 kl. 10:00

Personligt. Hon har levt i nästan 45 år ”med Herren”. Vad har Nina Åström under åren lärt sig om trons kringelikrokar och gropar? KP mötte henne och diskuterade viktiga ord som tillit, kärlek, rättvisa och nåd – och varför Jesus är hennes allt. 15.10.2024 kl. 10:00

KYRKOR I USA. I USA väntas kyrkorna spela en roll i det amerikanska presidentvalet. Men Amerika sekulariseras också, och effekten kan bli mindre än väntat. Och för många har andligheten blir mera politisk. 14.10.2024 kl. 13:00

Personligt. Kenneth Morales har blivit vuxen i Finland. Här har han gått igenom kriser, kommit ut på andra sidan, börjat uppskatta den finska vurmen för ordning och reda och de starka familjevärderingarna. Men en sak har han svårt att omfatta: vi är så oroliga hela tiden. Det är som om hela befolkningen är lite ängslig. 15.10.2025 kl. 14:16

begravning. Snabbt dyrare gravar och allt enklare ambitioner bland de anhöriga – det förändrar vår kultur kring död och begravning. Det ser Christina Grönroos som driver begravningsbyrå i Sibbo. 15.10.2025 kl. 11:08

BRANSCHBYTE. Med Mikaela Strömberg-Schalin som ny stifts­jurist får den finlandssvenska landsbygden rätt så säkert en röst i domkapitlet i Borgå. 14.10.2025 kl. 15:48

Helsingfors. Kommer vi att upprepa de misstag som begicks under 90-talets depression? frågar familjerådgivare Anna Korkman-Lopes på familjerådgivningens 80-årsjubileum. 14.10.2025 kl. 15:06

skam. För Camilla Hellberg blev en teaterföreställning ett sätt att undersöka och förmedla hur skammen efter ett trauma kan se ut. – Jag vill visa hur skammen sipprar in på alla livsområden, men att det finns en väg ut. 14.10.2025 kl. 13:38