Ett råd till den som ofta märker att hon säger saker hon inte borde ha sagt: leta rätt på en förebild, någon som lyfter fram goda saker hos andra människor. Illustration: Malin Aho

Inte prata skit

Att tala om andra människor både förenar oss och sliter oss isär. Att tala är hälsosamt. Att skvallra kan vara riktigt fel. KP-redaktören förde skvallerdagbok och kämpade mot förtalet i en vecka.
23.6.2013 kl. 12:00
Kvinnor skvallrar, det vet vi ju alla. Bibeln är full av ordstäv om kvinnors giftiga tungor – eller hur?

Så tänker jag medan jag slår in ”kvinna” på bibelsajtens sökmaskin och plöjer genom sida efter sida om hur kvinnor är orena efter det ena och andra eller om hur de ska föda sina barn under smärta.

Men sen får jag napp.

”Hellre har jag ett lejon eller en drake i huset än jag bor tillsammans med en elak kvinna”, står det i Jesus Syraks vishet.

Och några kapitel senare: ”En tystlåten kvinna är en gåva från Herren.”

Tystlåten är jag åtminstone inte. Hjälp! Handlar stället om den elaka kvinnan om mig?

Kanske skvallrar vi alla

Jo, jag skvallrar, och det gör de flesta kvinnor jag känner. Men också män skvallrar. Några av de mest hängivna skvallertackor jag någonsin stött på har varit män.
Min egen skvallerhistoria har långa rötter. Jag minns en intensiv skvallerperiod från högstadiet. Som medlem i nördiga tjejgänget var njutningsfullt skvallrande i den egna kretsen veckans höjdpunkt. Och vem skvallrade vi om? De vackra, de framgångsrika, dem som inte hälsade på oss men som vi ändå visste ett och annat om.

Om vi är ärliga har skvaller också positiva funktioner. Man kan få perspektiv på konfikter genom att dela dem.

Tyvärr kan man också cementera dem genom att återvända till dem gång på gång i en grupp som ropar heja heja!

– Ja, klarar vi oss utan att skvallra? undrar Maria Sundgren-Lillqvist som är KP:s kognitiva husterapeut.

– Finns det människor som inte skvallrar?

Hon menar att vi kan börja med att fråga oss själva om vad vi brukar skvallra och med vem. Kanske vi småningom också kommer fram till ett varför.

– Att tala illa om folk kan ju också handla om att ha låg självkänsla och vilja höja sig själv genom att prata illa om andra.

Samtidigt menar hon att de flesta av oss har någon sorts behov av att tala om andra människor.

– Och ibland har man rätt att komma med kritik mot någon medmänniska. Kanske den människan faktiskt betett sig illa.

Skvallret blir ofta intensivast i grupper där man ständigt skavar mot varann: som i skolan eller på arbetsplatsen. Där det finns samarbetssvårigheter, där finns det också skvaller.

– Att skvallra om en kollega på jobbet kan vara en sorts ventil. Om man pratar om den jobbiga kollegan med en väninna orkar man kanske bättre på jobbet, säger Sundgren-Lillqvist.

Hon menar också att det inte behöver vara enbart av ondo att jaga upp sig i grupp över hur en tredje person betett sig.

– Ibland behöver man få stöd i sin upplevelse. Man behöver höra att någon verkligen betett sig dåligt, att det inte är okej att göra så.

Lyft fram det goda i stället

Liksom de flesta av oss är jag konflikträdd och ängslig för att andra ska tycka illa om mig. Det här har jag under åren löst på många mindre konstruktiva sätt: bland annat genom att älta konflikter tillsammans med andra likasinnade. Först med tiden har jag vågat börja säga ifrån, om också enbart i situationer då jag blivit riktigt, riktigt upprörd.

– Vi borde ta konflikter med medmänniskor som väcker ilska och besvikelse hos oss, säger Maria Sundgren-Lillqvist.

– Det verkar vara typiskt mänskligt att gå bakom ryggen på folk i stället för att öppet fråga: Vad menar du egentligen? Om man vågar ställa den frågan får man för det mesta ett vettigt svar.

På arbetsplatsen är idealet nolltolerans mot skvaller, tycker Sundgren-Lillqvist.

– Problem med en kollega borde redas ut med chefen eller en arbetshandledare, skvaller löser sällan problem.

Hon menar att målet trots allt borde vara att skvallra så lite som möjligt, kanske ta en fastevecka utan skvaller.

– Vad händer? Garanterat blir vi mera väl till mods.

Eftersom jag – liksom de flesta av oss – skvallrar nästan utan att märka vad som pågår, får jag tipset att försöka komma på mig själv varje gång jag känner för att kritisera en medmänniska.

– Du kan till och med säga det högt: Nu måste jag säga det här, men sen säger jag inget mer!

Speciellt tråkig blir skvallerjargongen när den börjar prägla en hel grupp på ett sådant sätt att man alltid talar illa om den som inte är med just då. Alla vet att också de själva drabbas, och den gör dem osäkra och illa till mods.

– Det kan man försöka bryta genom att försöka lyfta fram folks goda egenskaper i stället.
Vrede, intriger, förtal, skvaller …

I Matteusevangeliet säger Jesus: ”Det som går ut ur munnen kommer från hjärtat, och det gör människan oren. Ty från hjärtat kommer onda tankar, mord, äktenskapsbrott, otukt, stöld,  mened, förtal.”

Det var inte bara Jesus som bekymrade sig för det som händer så fort vi öppnar vår mun. I ett brev till Korinth  oroar sig Paulus för att han får möta en annan församling än den han hoppades möta. Att han får möta strider, ofördragsamhet, vrede, intriger, förtal, skvaller, inbilskhet och bråk.

Han hade antagligen rätt i sin oro, stackars Paulus. En arbetsplats – också en församling – i kris kunde säkert pricka av punkterna på listan en efter en. Ofta handlar problemen om konflikter mellan chefer och anställda.

Läs hela artikeln i papperstidningen
Sofia Torvalds



föräldraskap. Ibland orkar inte mammor. Ibland går de sönder så att de nästan inte orkar leva. Monica Björkell-Ruhls son Mika (uttalas ”Miikka”) föddes med en kromosom­avvikelse. 2.1.2021 kl. 11:58

Borgå. Fredrik Geisor har sett vad det är att vara full av liv och glädje, men också riktigt sårbar. Han har drabbats av både hjärtstillestånd och hjärninfarkt. 30.12.2020 kl. 15:23

Lokalt. Jag satt med en liten grupp ungdomar och funderade på året som gått och året som ligger framför. 31.12.2020 kl. 15:29

vanor. Nya vanor behöver övas för att sätta sig i hjärnan. De här tipsen gör det lättare att komma igång. 29.12.2020 kl. 17:21

Kolumn. "Jag tror mig förstå hur det kändes för folk som avvisade Maria och Josef från sina härbärgen." 17.12.2020 kl. 08:29

Julpsalm. När Zacharias Topelius i oktober
1887 skrev dikten Julvisa hade han sannolikt ingen aning om att han skrivit en av våra mest älskade julpsalmer, Giv mig ej glans. Det är inte ens sagt att Topelius tänkt sig en melodi till den. 21.12.2020 kl. 09:46

sorg. Den här julen blir Maria Eklunds första jul utan föräldrar. I flera år har hon sörjt och bearbetat, först sin mammas sjukdom, sedan sin pappas. Nu plockar hon fram barndomens tomtefamilj och är tacksam för det hon fick. 17.12.2020 kl. 09:00

kulturpris. – Det var en komplett överraskning. Jag känner mig väldigt hedrad och djupt och ödmjukt tacksam, säger Birgitta Sarelin som tilldelas Församlingsförbundets kulturpris för sitt engagemang för den finlandssvenska psalmboken och psalmsången i Borgå stift. 16.12.2020 kl. 15:00

frågesport. Börja julen med att testa dina julkunskaper! Varför inte utmana en vän? Bland alla tävlande lottar vi ut Christa Mickelssons bok "Ett blodkärl som brast". 16.12.2020 kl. 10:05

annorlunda jul. – Fira den jul du kan och vill fira i år, säger Hilkka Olkinuora. Jultraditionerna handlar inte alltid om vad man gör – utan om varför man gör det. 16.12.2020 kl. 11:00

prostar. Biskop Bo-Göran Åstrand har utnämnt tre nya prostar: kyrkoherden i Larsmo församling Max-Olav Lassila, kyrkoherden i Tammerfors svenska församling Kim Rantala och chefen för familjerådgivningscentralen inom Raseborgs kyrkliga samfällighet Ann-Sofi Storbacka. 15.12.2020 kl. 16:14

jultraditioner. "Gemenskapen i församlingsvåningen blir det egentliga julfirandet." 16.12.2020 kl. 10:00

julafton. – Jag tror det kommer att bli en speciell stämning. Jag tror att radion blir ett surrogat för den kontakt man vanligtvis haft med släktingar, säger Kjell Ekholm. 16.12.2020 kl. 09:00

biskop. Mari Leppänen är den tredje kvinnan som blir biskop i Finlands evangelisk-lutherska kyrka – och den första med rötter i den laestadianska väckelsen. – Det har lärt mig sådant om utanförskap som jag hoppas jag får nytta av. 15.12.2020 kl. 09:18

förbundsarken. För över hundra år sedan anlände
 finländaren Valter Juvelius och 
britten Montagu Parker till Jerusalem. 
De skulle inleda utgrävningar vid Tempelberget. Deras hemliga uppdrag var att hitta förbundsarken, lådan med de budtavlor som Israels folk fick av Gud. 11.12.2020 kl. 17:47

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15

VILDMARK. I vildmarken stänger Per-Johan Stenstrand ut bruset och tankar kraft. Årligen gör han två större turer, en rejäl fiskevecka i augusti och en vecka runt påsk med snöskoter, tält och isfiske uppe i Lappland. 16.3.2024 kl. 13:34