Marianne Sundroos och Antti Kuokkanen planerar sommarens storsatsning: En kyrkoopera i Kimiti Kyrka. FOTO: KP-arkiv

Opera och folkvisor på inmarsch

De som vill uppleva annorlunda musik i kyrkorummet ska i sommar styra stegen mot Kimitoön. Här kommer både opera och folkvisor att eka mellan stenpelarna.
9.6.2013 kl. 12:00
Kimito kyrka gapar tom och det enda ljud som hörs när vi vandrar runt bland bänkarna är eftermiddagsregnet som smattrar mot fönsterrutorna. Den 7 juli kommer kyrkan däremot att vara full av dramatisk sång och musik när Jyrki Linjamaas kyrkoopera ”Die Geburt des Täufers” (Johannes Döparens födelse) uppförs i samband med Kimitoöns Musikfestspel. Operan är ett beställningsverk och dess uruppförande skedde under Carinthischer Sommer-musikfestspelen i Österrike 2010.

Marianne ”Mimi” Sundroos, kantor i Kimitoöns församling och medlem i musikfestspelens styrelse, var genast exalterad när kyrkooperan kom på tal.

– Min spontana reaktion var: Ja, ja, absolut! skrattar Sundroos.
 
Kyrkooperans händelseförlopp baserar sig främst på början av Lukasevangeliet, dessutom finns det inslag av några psaltarpsalmer och Höga visan.

Antti Kuokkanen, kaplan i Kimitoöns församling, anser att Lukasevangeliet ger en bra grund för operans intrig.

– Eftersom evangelisten Lukas också skrev till icke-judar är hans texter väldigt förklarande. Dessutom är han en god berättare.

Intrigen kretsar kring Sakarias och hans ofruktsamma fru Elisabeths längtan efter ett barn och ängeln Gabriels löfte om en son. Operan följer i stora drag evangelietexten men Linjamaa har tagit sig en viss konstnärlig frihet när han behandlat materialet. På sina håll har det varit absolut nödvändigt:

– Enligt Lukas gjorde Gud Sakarias dövstum, men man kan man ju omöjligt sjunga om man inte kan tala! Så Sakarias får behålla sin röst, berättar Sundroos.

Bro mellan publiken och operan
Linjamaa har själv berättat att det var en ganska speciell erfarenhet att under ett helt år tillbringa nästan hela sin arbetstid med texter ur Bibeln. Då man använder så mycket tid i sällskap med så rika och djupa texter märker man att texterna börjar undervisa en.
De avslöjar människans lott: De visar både på livets smärtpunkter och villfarelser samt på de överraskande möjligheter som nåden erbjuder, menar Linjamaa.

Kimitoöns församling kommer efter uppförandet att hålla en kort aftongudstjänst under temat ”I Johannes Döparens fotspår” där Sundroos och Kuokkanen fungerar som kantor respektive predikant. Dessutom medverkar en baryton och en cellist. Mellan operan och gudstjänsten bjuds det också på kyrkkaffe.

Att hänga med i en tyskspråkig opera är inte det lättaste, men för att underlätta upplevelsen för åskådarna ordnas det före operan en presentation i församlingshemmet. Där ska Linjamaa personligen presentera operans innehåll.

– Jag ser det som min viktigaste uppgift att på förhand försöka bygga en bro mellan publiken och operan, säger Sundroos och tipsar att det kan vara till stor hjälp att bekanta sig med Lukasevangeliet på förhand.

Sundroos hoppas att också församlingsaktiva utanför ön ska hitta till evenemanget.

– Min vision är att olika församlingar kunde organisera utfärdsresor till Kimito så att vi tillsammans får ta del av upplevelsen. Musikfestspelens verksamhetsledare Jukka Mäkelä har skickat ut information till församlingar så jag hoppas folk nappar på tråden!

Premiär för folkvisegudstjänst

Operauppförandet är inte det enda spännande som händer i musikväg på Kimitoön under sommaren. Den 4 augusti blir det nämligen ”världspremiär” för den finlandssvenska folkvisegudstjänsten i Västanfjärds gamla kyrka.

Under förra vårens musikevenemang Kirkkomusiikkijuhlat i Jyväskylä fick Sundroos vara med om en gudstjänst där man ersatt psalmerna med traditionella folkvisor. Hon blev så inspirerad att hon beslöt att ta konceptet hem till Kimitoön.

– Efter att jag forskat i saken kunde jag konstatera att folkvisemässan firats redan sedan 2005 i finskspråkiga församlingar. Jag blev förvånad när jag märkte att det inte gjorts en finlandssvensk version.

Läs hela artikeln i papperstidningen.
Axel Vikström



KYRKOMÖTET. Den segslitna frågan om vem som ska betala för gravväsendet i Finland går vidare. i ett vasst brev till regeringen varnade kyrkomötet för dyrare gravar framöver för den som inte hör till kyrkan. 8.11.2024 kl. 16:41

KYRKOMÖTET. Det är olika dyrt för både anhöriga och församlingar att sköta en begravning. Kyrkomötet i Åbo debatterade det här länge på tisdagen. 5.11.2024 kl. 16:45

UNG I KYRKAN. Höstdagarna 2024 samlar som bäst närmare 600 tonåringar från församlingar runt om i Svenskfinland. 2.11.2024 kl. 12:44

betraktat. Det är en helt vanlig lördag förmiddag när vår 8-åring mitt i allt filosoferar över livet: ”Pappa, kommer du att finnas kvar när jag är 18?” 3.11.2024 kl. 18:37

diakoni. Nedskärningarna drabbar hårdast dem som redan har det sämre ställt. Det var huvudbudskapet när en grupp diakoniarbetare från Borgå stift idag uppvaktade social- och hälsovårdsminister Kaisa Juuso med en skrivelse där de vädrar sin oro över regeringens nedskärningar. 1.11.2024 kl. 15:34

Alla helgons dag. Svenska Yle sänder en ljuständning på alla helgons dag. 1.11.2024 kl. 12:26

HJÄRTINFARKT. Hjärtinfarkten i slutet av september kom utan förvarning. Kyrkoherde Tomi Tornberg är bara 44 år men anpassar sig nu till ett liv med hjärt- och kärlsjukdom. – Jag har fått lära mig att ingen är oersättlig. Nu äter jag samma mediciner som mina äldre församlingsbor. 30.10.2024 kl. 08:00

Personligt. För omkring tio år sedan lärde Mikael Ahlskog känna några män som förändrade hans liv. På gott, och på ont. 29.10.2024 kl. 17:32

Personligt. Tuomas Enbuske är programledare, poddvärd, journalist, kändis – och numera också kristen. Han tror på arvsynd och på nåd. – Ju mindre vi stressar över att göra någonting gott, desto lättare är det att vara god. 28.10.2024 kl. 18:34

KYRKA OCH POLITIK. Tala med statsministern. Sitt med riksdagsgrupperna. Mejla ministerns medarbetare. Deala med ministeriet. Strategierna är många när kyrkan och relaterade organisationer lobbar för sina intressen. 28.10.2024 kl. 14:00

UTNÄMNING. Kyrkoherden i Jakobstads svenska församling Jockum Krokfors blir ny verksamhetsledare för Martyrkyrkans Vänner från och med den 1 april nästa år. 25.10.2024 kl. 16:34

KARRIÄRSBYTE. Efter tolv år som kantor i Korsholm bytte Susanne Westerlund inriktning och utbildade sig till florist. – Musiken har jag inte lämnat, jag har bara kompletterat mitt kreativa språk, säger hon. 21.10.2024 kl. 16:48

ETT GOTT RÅD. – Varje år har det blivit lite lättare att leva. Jag önskar att jag hade varit snällare mot mig själv som ung, säger Anne Hietanen. 16.10.2024 kl. 10:00

Personligt. Hon har levt i nästan 45 år ”med Herren”. Vad har Nina Åström under åren lärt sig om trons kringelikrokar och gropar? KP mötte henne och diskuterade viktiga ord som tillit, kärlek, rättvisa och nåd – och varför Jesus är hennes allt. 15.10.2024 kl. 10:00

KYRKOR I USA. I USA väntas kyrkorna spela en roll i det amerikanska presidentvalet. Men Amerika sekulariseras också, och effekten kan bli mindre än väntat. Och för många har andligheten blir mera politisk. 14.10.2024 kl. 13:00

Personligt. Kenneth Morales har blivit vuxen i Finland. Här har han gått igenom kriser, kommit ut på andra sidan, börjat uppskatta den finska vurmen för ordning och reda och de starka familjevärderingarna. Men en sak har han svårt att omfatta: vi är så oroliga hela tiden. Det är som om hela befolkningen är lite ängslig. 15.10.2025 kl. 14:16

begravning. Snabbt dyrare gravar och allt enklare ambitioner bland de anhöriga – det förändrar vår kultur kring död och begravning. Det ser Christina Grönroos som driver begravningsbyrå i Sibbo. 15.10.2025 kl. 11:08

BRANSCHBYTE. Med Mikaela Strömberg-Schalin som ny stifts­jurist får den finlandssvenska landsbygden rätt så säkert en röst i domkapitlet i Borgå. 14.10.2025 kl. 15:48

Helsingfors. Kommer vi att upprepa de misstag som begicks under 90-talets depression? frågar familjerådgivare Anna Korkman-Lopes på familjerådgivningens 80-årsjubileum. 14.10.2025 kl. 15:06

skam. För Camilla Hellberg blev en teaterföreställning ett sätt att undersöka och förmedla hur skammen efter ett trauma kan se ut. – Jag vill visa hur skammen sipprar in på alla livsområden, men att det finns en väg ut. 14.10.2025 kl. 13:38