Illustration: Malin Aho

Aningar om det heliga

Kan människan uppleva Gud? De flesta kristna är överens om att det är möjligt. Det finns otaliga berättelser om en känsla av närvaro eller direkta uppenbarelser av det gudomliga. C.S. Lewis mötte Glädjen, men det gjorde också Karl Ove Knausgård.
8.6.2013 kl. 12:00
Inom det teologiska delområde som kallas mystiken är man särskilt intresserad av människans möjlighet att möta Gud. Utgångspunkten i den mystiska teologin är att det redan på jorden går att se något av Gud och att ha en personlig erfarenhet av Honom.
Inom mystiken är man väldigt medveten om det mänskliga språkets och förståndets begränsningar då det kommer till att tala om det gudomliga. Man räknar med att Gud alltid är mer än vad vi kan förstå och vad våra ord kan rymma.

Därför är mystikern inte i första hand intresserad av att samla på sig teoretisk kunskap om Gud och det heliga. I stället sätter han fokus på konkreta erfarenheter av Gud – på gudsmöten. En personlig gudsrelation och den utveckling som följer av att leva nära Gud är också viktiga inom mystiken.

Gudsmötet är extas

Mystikerns gudsmöte sker i form av en extatisk upplevelse. Numera ligger ordet extas säkert lite obekvämt och främmande i de flesta munnar. Däremot var extasen knappast något främmande bland de första kristna.

Paulus skriver: ”Har jag varit i extas, är det för Gud”, eller: ”jag vet att den mannen [...] blev uppryckt till paradiset och fick höra ord som ingen människa kan eller får uttala.” Hur vanliga upplevelser av det här slaget var kan vi inte veta, men obekanta tycks de i alla fall inte ha varit.

Ordet extas kommer från grekiskan och betyder att gå från det vanliga tillståndet till ett annat. De tidiga kristna var påverkade av den klassiska människosynen där man trodde att själen var obunden av tiden och oberoende av kroppen. Bernhard av Clairvaux utgår från det här synsättet då han beskriver extasen som en avfärd där själen för en stund lämnar kroppen och förs till Gud.

Några typiska drag hos extasen blir tydliga då man jämför olika mystikers beskrivningar av den. Extasen ses för det första som den högsta andliga erfarenheten. Den upplevs som en försmak av himlen, eller som en känsla av total gemenskap med Gud, där jaget liksom upplöses och går upp i Guds enhet. Det här tillståndet beskrivs som snabbt övergående och ovanligt.

Det livsförändrande mötet
Extasen är en stor och omvälvande upplevelse, det är mystikerna överens om. Ett möte med Gud har potential att förändra hela livet. Det här mötet är ingen enkel sak att beskriva eller tala om. På samma sätt som Gud är obeskrivlig är också gudsmötet omöjligt att helt och hållet återge med ord.

En av Luthers förebilder, dominikanmunken Johannes Tauler, försöker beskriva extasen genom att tala om en sötma och om en glädje som är så överväldigande att människan inte skulle stå ut om den varade längre än ett ögonblick.

Även Luther själv tycks ha varit bekant med en översvallande glädje i Gud som drar med sig hela människan. Han refererar till ögonblick då Guds kärlek känns så stark att människan förlorar medvetenheten om sig själv och totalt går upp i Gudsupplevelsen.

Bortom orden
I litteraturen stöter man ibland på beskrivningar av extasliknande upplevelser som äger rum mitt i vardagen utan att personen som upplever dem behöver vara inriktad på ett gudsmöte. Upplevelserna tolkas inte heller alltid som uttryckliga gudsmöten. Däremot har de alltid en karaktär av andlighet och av att man plötsligt ställs inför något större och annorlunda än det vardagliga, något som går bortom ordens och förståndets räckvidd. Det finns ett ord för fenomenet: epifani. Den som känner sitt kyrkoår kan relatera till hur Jesu gudomlighet uppenbaras för de vise männen mitt i det enkla stallet under epifaniadagen.

C.S. Lewis omvändelseskildring Av glädje överfallen kretsar just kring epifanier. Lewis kallar sina omvälvande epifaniupplevelser ”Glädjen”. Han berättar om hur naturen, några rader i en dikt eller vissa musikstycken plötsligt kan fylla honom med en enorm lycksalighet och längtan. Han känner tydligt att den här lycksaligheten är något alldeles speciellt som inte liknar livets vanliga glädjeämnen. Det är en upplevelse som är så stark att allt annat försvinner för ett ögonblick.

Lewis liknar den totala hängivenhet som han upplever under epifanin vid tillbedjan. Han lever mer eller mindre för upplevelsen av Glädjen, längtar alltid efter den och bär länge med sig känslan efter att den inträffat. Glädjen blir liksom en uppenbarelse, den kommer plötsligt och oväntat och för ett ögonblick glimtar det till av något som ligger bortom det vanliga och vardagliga. Efter att Lewis blivit kristen tolkar han sina upplevelser som en vägledning till Gud.

Glimtar av himlen
L.M. Montgomery, mest känd som författaren till serien om Anne på Grönkulla, berättar i sin dagbok om en erfarenhet som återkom då och då under hennes liv. I plötsliga, underbara ögonblick tycker hon sig få en skymt av en värld av fullkomlig skönhet alldeles intill den vanliga världen. De här ögonblicken är så starka att de fyller hennes liv med glädje och mening.
Johanna Granlund



ledarskap. Kvinnor som leder församlingar kan få kämpa för att bli tagna på allvar. "Jag har märkt att det finns situationer där mitt kön definierar mig mer än det ämbete jag representerar, " säger biskop Kaisamari Hintikka. 16.10.2019 kl. 10:59

Barn i kyrkan. Anne Koivula är ny präst i Petrus församling. Hon vill ge barnen plats i gudstjänsten så att de ska få känna att de är en del av kyrkans familj. 17.10.2019 kl. 00:01

hopp. Dagarna blir mörkare, men när timmarna med dagsljus blir allt färre vill kyrkan ta fasta på att vi kan dela ljus och hopp med varandra. 17.10.2019 kl. 00:01

verksamhetsledare. Han erbjöds ett proffskontrakt på halvtid som fotbollsspelare för Jaro. Men Per-Ole Hjulfors valde att engagera sig i bönehusen i Skutnäs och Risöhäll, först som tolk, senare som söndagsskollärare och predikant. Nästa vecka tar han över som verksamhetsledare för LFF. 15.10.2019 kl. 13:03

kyrkoherdeinstallation. På söndagen fick Kvevlax församling en efterlängtad ”permanent” kyrkoherde då Fredrik Kass installerades i tjänst. 13.10.2019 kl. 16:55

kyrkomötesval. Martina Harms-Aalto, Patrik Hagman och Ulla-Maj Wideroos. Det är några av de tunga namn som finns med bland kandidaterna i nybildade valmansföreningen ”En kyrka för alla”. Valmansföreningens målsättning är att samla kandidater över prosterigränserna i valen till kyrkomötet och stiftsfullmäktige. 11.10.2019 kl. 18:35

kaplansval. Församlingsrådet i Sibbo svenska församling valde på onsdagskvällen Helena Rönnberg till ny kaplan i församlingen. Valet var enhälligt. 11.10.2019 kl. 11:06

övergrepp. En katolsk präst som verkat i Finland är anklagad för sexuella övergrepp i USA. Kontrollen måste blir bättre, säger kardinal Anders Arborelius till SVT. 9.10.2019 kl. 17:31

dop . Församlingen beskriver morgondop som ett trevligt, gemensamt och festligt tillfälle där man kan låta döpa sitt barn. 9.10.2019 kl. 10:34

prästvigd. Hon fick höra att hon har ett kall, men det kändes inte så. "Jag hade en längtan, men jag vågade inte lyssna på den." För en vecka sedan blev Maria Leppäkari den första kvinnan i ett lokalt kristet samfund i Jerusalem som vigdes till präst. 6.10.2019 kl. 22:22

prästvigning. I samband med söndagens högmässa i Domkyrkan i Borgå fick stiftet fyra nya präster då Sini Aschan, Jakob Edman, Laura Serell och Elefteria Apostolidou vigdes till tjänst av biskop Bo-Göran Åstrand. 6.10.2019 kl. 18:07

film. Predikanten Maria Åkerbloms person och öde fortsätter att fascinera finländarna, och nu återberättas bitar av hennes liv i filmen Marias paradis. 4.10.2019 kl. 16:16

poet. Hon ville rymma med en cirkus, bli präst, vara ökeneremit, bo i kloster. Men poeten Eva-Stina Byggmästars kall är att vara en outsider, att vara patient och inte psykolog. 3.10.2019 kl. 13:45

konfirmation. Om man inte blivit döpt som barn men ändå vill gå på konfirmandläger – hur gör man då? Det korta svaret på frågan är: anmäl dig till konfirmandundervisningen. 3.10.2019 kl. 10:39

Studentskrivningar. "Ett L i franska eller ett A i matematik beskriver en enstaka prestation, men missar nästan allt det som är viktigt på riktigt." 3.10.2019 kl. 10:01

FÖRSVARSMAKTEN. Fältbiskopen leder och övervakar Försvarsmaktens andliga arbete och ansvarar för den kyrkliga verksamheten och den teologiska linjen vid Försvarsmakten. 12.6.2023 kl. 08:49

Kolumn. Under en vanlig söndagsgudstjänst, i mitten av mars, börjar en bekant melodi spelas från synten. Min hjärna och mun förbereder sig för att inleda ”Härlig är jorden …”, tills jag några sekunder senare inser att texten är på engelska och med ett annat budskap. Jag befinner mig långt hemifrån, och deltar i en gudstjänst i den protestantiska kyrkan i Oman. 31.5.2023 kl. 08:00

MATTEUS FÖRSAMLING. – Jag tror att vår kärna alltid måste vara andlighet. Visst kan vi bjuda på brunch, men Fazers gör det bättre, säger Patricia Högnabba, som installeras som kyrkoherde i Matteus församling i september. 31.5.2023 kl. 19:31

BLI PRÄST. Kirsi Saarinen jobbar vid polisen med att bekämpa svart och grå ekonomi och göra samhället mer rättvist – men hon drömmer om att bli präst. Just nu gör hon församlingspraktik i Väståboland. 6.6.2023 kl. 15:00

Kolumn. Lena Blomstedt önskar, hoppas och vill att våra församlingar har en stark diakonal profil. Att var och en som kommer till vår kyrka stiger in genom en öppen dörr till ett välkomnande rum där någon ser, lyssnar och bekräftar. 31.5.2023 kl. 16:29