Strukturdebatt lyfte fram smärtpunkter i kyrkomötet

Förvaltningsutskottet, som hade haft i uppdrag att behandla ärendet om hur församlingsstrukturerna ser ut i framtiden, gick en hård match i kyrkomötet.

Det blev långa diskussioner, med över 40 inlägg, och sammanlagt tolv omröstningar innan ärendet åkte vidare till kyrkostyrelsen som bereder det vidare. Fem av omröstningarna ledde till ändringar i betänkandet.

Behovet av att skissa om strukturerna i församlingarna har diskuterats under hela 2000-talet. Kommunreformen har gett ärendet ytterligare skjuts. Ekonomin och personalresurserna används också som argument för större församlingsenheter. Den största förändringen i förhållande till nuvarande struktur är att alla församlingar i fortsättningen ska ingå i en kyrklig samfällighet. Förändringar sker också i församlingens och samfällighetens ledningssystem.

– Det finns inget status quo-alternativ, vi kommer att fortsätta gå mot en verklighet med större samfälligheter och församlingar, sade biskop Björn Vikström under den allmänna diskussionen. Han betonade att tillåta den enskilda församlingen fortsätta existera.

Den största oron gäller församlingarnas identitet och beslutanderätten över det egna.
Kyrkoherde Bo-Göran Åstrand från Jakobstad var en av dem som betonade att strukturerna ska hjälpa församlingen att vara en grundsten i vår kyrka.

– I Kyrkostyrelsens förslag hade församlingarna en starkare ställning. Enligt primus interpares-tankesättet ska kyrkoherdarna och församlingarna vara jämlika sinsemellan. Detta är viktigt om vi ska kunna ha en lätt samfällighetsadministration. Samfällighetsprosten skall vara en uppgift, inte en tjänst. Om det blir en tjänst blir samfälligheten en moderorganisation, sade Åstrand.

Ålands landshövding, ombudet Peter Lindbäck föreslog att det skulle vara möjligt att församlingar som till sin storlek motsvarar en kommun och är ekonomiskt bärkraftiga också i fortsättningen kunde fortsätta sin verksamhet som enskilda församlingar. Förslaget röstades ner med 48 röster mot 57.