FOTO: Johan Wingborg

Fler än ett sätt att vara modern på

Tesen om att religionen oundvikligt försvinner från vårt samhälle är inte längre trovärdig i dag. Ola Sigurdson kallar den tid vi lever i för det postsekulära tillståndet. Han vill att vi hittar ett nytt sätt att verka i ett sådant samhälle.
10.3.2013 kl. 12:00
Ola Sigurdson, professor i tros- och livsåskådningsvetenskap vid Göteborgs universitet, säger att det postsekulära tillståndet handlar om att vi varken lever i ett religiöst homogent samhälle eller i ett sekulärt samhälle, utan i ett samhälle som har många olika relationer till religion.

– Det skiljer sig från det äldre tydligt religiösa samhället, men också från idén om att vårt samhälle med nödvändighet är avkristnat.
 
Han kallar sin bok Det postsekulära tillståndet en respons på tesen om religionens återkomst eller ”religionens nya synlighet”, som ofta anses vara en mera korrekt benämning på fenomenet.

– Om man anser att samhällets ökade modernisering med nödvändighet skulle innebära att religionen tappar mark bortser man från det faktum att den inte gjort det världsvitt, betonar Sigurdson.

Han säger att modernitet inte entydigt står mot religion. Tvärtom. Många av de moderna idéerna har delvis religiöst ursprung. Det handlar om idéer som frihet, jämlikhet och mänskliga rättigheter.
 
– Det är inte alls mitt argument att kristendomen skulle ha monopol på till exempel jämlikhet, men i historien går det inte så entydigt att skilja på det moderna och det religiösa som en del vill hävda. Om vi vill göra vår historia rättvisa måste vi ta det här på allvar.

Sigurdson säger att han inte vill skönmåla kristendomen.

– Den har ju också bidragit till ofrihet. Till exempel då tankar om etnisk och religiös homogenitet uppstått och förverkligats.

– Men att påstå att kristendomen absolut inte kan ha att göra med moderna värderingar är en väldigt ytlig idé. Vetenskap, upplysning och frihet har delvis religiöst ursprung.

Embryon till begrepp
Ett exempel på det västerländska samhällets spänningsfyllda relation till religion är hur man inom den medeltida kanoniska rätten började utveckla en föreställning om individuella rättigheter.

– I diskussionen om fransiskanernas fattigdomsideal kom frågan upp huruvida man kunde bruka något utan att äga det eller om den som svälter har rätt att ta mat. Den diskussionen är ett slags embryo till föreställningen om mänskliga rättigheter som tillkommer individer. Där uppkommer ett slags individ- och rättighetsbegrepp som legat till grund för det som senare blivit diskussionen om mänskliga rättigheter.
Hur idén om människovärdet skulle se ut i dag, om vi raderade kristendomen ur historien, kan Sigurdson inte svara på.

– Det är ett intressant tankeexemperiment, men det går naturligtvis inte att komma fram till något svar. Det är lite grann som att fråga vem du skulle vara om du hade haft helt andra föräldrar. Vem hade du varit då? Hur skulle Europa se ut om kristendomen inte funnits?
 
– Jag vet inte, som Kina kanske?

Socialt avtryck
Sigurdson nöjer sig inte med att visa att kristendom och modernitet inte är varandras motsatser. Han säger också att alla former av gemenskaper, också de religiösa, lämnar någon form av socialt avtryck. Och då undkommer man inte frågor om politik.

– Jag har alltid varit intresserad av politik och politisk teologi. Och jag har svårt att tro att det kristna budskapet skulle vara helt privat.
Han känner sig obekväm med den lutherska idén om tvåregementsläran (tanken att Gud styr sin värld både genom den lagstadgade överheten och genom kyrkan), en lösning som Sigurdson menar gått tiden förbi. Han vill hitta ett fruktbart sätt att se på relationen mellan kyrka och stat.

– Jag vill hitta en annan modell än den att kyrka och stat antingen inte alls har med varandra att göra eller den att den ena ska underordnas den andra.

Att det finns rum för kyrkan i modern tid är han övertygad om. Men han tycker inte att vi ska göra anspråk på att bestämma över statens och samhällets utformning, utan acceptera att vi lever i ett pluralistiskt samhälle och ta konsekvenserna av vad det innebär.

– För oss handlar det om att det inte längre är självklart att det är Svenska kyrkan som har monopol på kristna eller religiösa frågor. Kyrkan är en av många aktörer.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Webred



Världen. Höga kyrkoavgifter får många välbärgade att lämna Svenska kyrkan, skriver Kyrkans tidning. Därför funderar Svenska kyrkan nu på att lätta bördan för de rikaste för att f behålla dem som betalande medlemmar. 27.2.2007 kl. 00:00

Papperstidningen som PDF laddas hit upp då tidningen utkommit. Siffrorna betecknar tidningens nummer (samma som veckonummer). För att läsa tidningarna som är i pdf-format, behöver du Acrobat Reader. Programmet är gratis. PDF:arna storlek är i regel kring 2 MB.  2011           Januari 1  2  3  4   Februari  5  6  7  8   Mars  9 10 11 12  13 April  14 15 16-17   Maj 18  19  20  21   Juni 22 23 24  25-26 Juli  27  28 29     Augusti  31  32 33 34   September  35 36 37 38  39  Oktober 40   41       November           December            2010           Januari 1 2 3 4   Februari 5 6 7 8   Mars 9 10 11 12   April 13-14 15 16 17 Maj 18 19 20 21   Juni 22 23 24 25-26 Juli 27 28 29-30   Augusti 31 32 33 34   September  35 36  37  38  39 Oktober  40  41 42 43   November  44 45  46  47   December 48 49 50 51-52  2009           Januari 1-2 3 4 5 Februari 6 7 8 9   Mars 10 11 12 13   April 14 15-16 17 18 Maj 19 20 21 22   Juni 23 24 25-26   Juli 27 28 29-30 31 Augusti 32 33 34 35   September 36 37 38 39   Oktober 40 41 42 43 44 November 45 46 47 48   December 49 50 51 52-53 2008           Januari 1 2 3 4 5 Februari 6 7 8 9   Mars 10 11 12-13   April 14 15 16 17 18 Maj 19 20 21 22   Juni 23 24 25-26   Juli 27 28 29-30 31 Augusti 32 33 34 35   September 36 37 38 39   Oktober 40 41 42 43 44 November 45 46 47 48   December 49 50 51-52   2007           Januari 1 2 3 4   Februari 5 6 7 8   Mars 9 10 11 12 13 April 14-15 16 17   Maj 18 19 20 21 22 Juni 23 24 25-26   Juli 27 28 29-30   Augusti 31 32 33 34 35 September 36 37 38 39   Oktober 40 41 42 43   November 44 45 46 47 48 December 49 50 51-52   2006           Januari 1 2 3 4   Februari 5 6 7 8   Mars 9 10 11 12 13 April 14 15-16 17   Maj 18 19 20 21   Juni 22 23 24 25-26 Juli 27 28 29-30   Augusti 31 32 33 34 35 September 36 37 38 39   Oktober 40 41 42 43   November 44 45 46 47 48 December 49 50 51-52   2005           Januari 1 2 3 4   Februari 5 6 7 8   Mars 9 10 11 12-13 April 14 15 16 17   Maj 18 19 20 21   Juni 22 23 24 25-26 Juli 27 28 29-30   Augusti 31 32 33 34   September 35 36 37 38 39 Oktober 40 41 42 43   November 44 45 46 47   December 48 49 50 51-52 2004           Januari 1-2 3 4 5 Februari 6 7 8 9   Mars 10 11 12 13   April 14 15-16 17 18 Maj 19 20 21 22   Juni 23 24 25 26-27 Juli 28 29-30 31   Augusti 32 33 34 35   September 36 37 38 39 40 Oktober 41 42 43 44   November 45 46 47 48   December 49 50 51 52-53 2003           Januari 1-2 3 4 5 Februari 6 7 8 9   Mars 10 11 12 13   April 14 15 16-17 18 Maj 19 20 21 22   Juni 23 24 25-26   Juli 27 28 29 30 31 Augusti 32 33 34 35   September 36 37 38 39   Oktober 40 41 42 43 44 November 45 46 47 48   December 49 50 51-52   2002           Januari 1 2 3 4 5 Februari 6 7 8 9   Mars 10 11 12 13-14 April 15 16 17     Maj 18 19 20 21 22 Juni 23 24 25-26   Juli 27 28 29-30   Augusti 31 32 33 34 35 September 36 37 38 39   Oktober 40 41 42 43 44 November 45 46 47 48   December 49 50 51-52   2001           Januari 1 2 3 4   Februari 5 6 7 8   Mars 9 10 11 12 13 April 14 15-16 17   Maj 18 19 20 21 22 Juni 23 24 25-26   Juli 27 28 29-30 31 Augusti 32 33 34 35   September 36 37 38 39   Oktober 40 41 42 43   November 44 45 46 47 48 December 49 50 51-52   2000           Januari           Februari           Mars 9 10 11 12 13 April 14 15 16-17   Maj 18 19 20 21 22 Juni 23 24 25-26   Juli 27 28-29     Augusti 30 31 32 33 34 September 35 36 37 38 39 Oktober 40 41 42 43   November 44 45 46 47 48 December 49 50 51-52   27.2.2007 kl. 00:00

Världen. På danska www.katekismusprojekt.dk finns förklaringar till Luther. 26.2.2007 kl. 00:00

Kultur. Den anglikanska kyrkan St Thomas the Martyr church i Tyneside visade den kontroversiella Monty Python-filmen "Life of Brian" för en full kyrksal. 26.2.2007 kl. 00:00

Världen. Den katolske biskopen Anders Arborelius och svenska pingströrelsens ledare Sten-Gunnar Hedin går i Dagens Nyheter till angrepp mot svenska socialministern Göran Hägglund. 26.2.2007 kl. 00:00

Kyrka. En ovanlig lärotvist har lett till att församlingspastor Sampsa Kuusamo från församlingen i Övertorneå blivit avstäng från sin tjänst för ett halvår. 26.2.2007 kl. 00:00

Världen. De kyrkliga biståndsorganisationerna har grundat ett nytt samarbetsorgan, ACT Development, som verkar i 157 länder. 26.2.2007 kl. 00:00

Sofia Torvalds. Vad skall man göra med alla böcker? Vad skall man göra? 26.2.2007 kl. 00:00

Världen. I år är det 10 år sedan fåret Dolly klonades vid Roslininstitutet iEdinburgh. Forskare är något besvikna över utvecklingen hittills, skriver BBC. 25.2.2007 kl. 00:00

Kultur. Idrottsorganisationen Centro sportivo italiano (CSI) arrangerar under våren en fotbollscup för katolska präster och seminarister i Italien. 24.2.2007 kl. 00:00

Kultur. Den anglikanska kyrkan i Birmingham stift satsar på humor för att göra fastetiden mindre allvarsam. 23.2.2007 kl. 00:00

Kultur. Listan över de nominerade för gospelns egna Grammy-pris, Dove Awards, har publicerats. 23.2.2007 kl. 00:00

Människa. – Finländsk har jag varit länge, säger Lazarus Noon som kom hit från Pakistan för nästan 40 år sedan. 23.2.2007 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkostyrelsens ämbetskollegium utsåg på torsdagen teologie magister, pastor Lucas Snellman till ledande branschsekreterare för kommunikation vid Kyrkans central för det svenska arbetet. Snellman tillträder den 1 augusti. 23.2.2007 kl. 00:00

Världen. En majoritet inom Metodist-, Baptist- och Missionskyrkorna i Sverige är positivt inställda till en framtida gemensam kyrka. 23.2.2007 kl. 00:00

Teologer och naturvetare kräver i ett gemensamt ställningstagande snabba åtgärder för att lindra effekterna av klimatförändringen. 11.8.2015 kl. 11:12

I ett brev till kyrkoherdarna i Borgå stift uppmanar biskop Björn Vikström till bön mot rasism. 5.8.2015 kl. 10:52

Konst. Humelfestivalen är ett kulturmecka i Sommarsvenskfinland. Kyrkpressen träffade en bilkonstnär som funderat på människofiske, en grupp singer-songwriters som vill bevara sin unika stil och en ljudkonstnär som vill utmana det vi tror. 11.8.2015 kl. 15:09

Lennart Koskinen vill se resultat i finska kyrkans diskussioner om samkönade äktenskap. 30.7.2015 kl. 09:41

irja askola. Biskopen i Helsingfors Irja Askola deltar i demonstrationen för ett öppet och mångkulturellt Finland som ordnas på Medborgartorget i Helsingfors. 28.7.2015 kl. 09:48