FOTO: Johan Wingborg

Fler än ett sätt att vara modern på

Tesen om att religionen oundvikligt försvinner från vårt samhälle är inte längre trovärdig i dag. Ola Sigurdson kallar den tid vi lever i för det postsekulära tillståndet. Han vill att vi hittar ett nytt sätt att verka i ett sådant samhälle.
10.3.2013 kl. 12:00
Ola Sigurdson, professor i tros- och livsåskådningsvetenskap vid Göteborgs universitet, säger att det postsekulära tillståndet handlar om att vi varken lever i ett religiöst homogent samhälle eller i ett sekulärt samhälle, utan i ett samhälle som har många olika relationer till religion.

– Det skiljer sig från det äldre tydligt religiösa samhället, men också från idén om att vårt samhälle med nödvändighet är avkristnat.
 
Han kallar sin bok Det postsekulära tillståndet en respons på tesen om religionens återkomst eller ”religionens nya synlighet”, som ofta anses vara en mera korrekt benämning på fenomenet.

– Om man anser att samhällets ökade modernisering med nödvändighet skulle innebära att religionen tappar mark bortser man från det faktum att den inte gjort det världsvitt, betonar Sigurdson.

Han säger att modernitet inte entydigt står mot religion. Tvärtom. Många av de moderna idéerna har delvis religiöst ursprung. Det handlar om idéer som frihet, jämlikhet och mänskliga rättigheter.
 
– Det är inte alls mitt argument att kristendomen skulle ha monopol på till exempel jämlikhet, men i historien går det inte så entydigt att skilja på det moderna och det religiösa som en del vill hävda. Om vi vill göra vår historia rättvisa måste vi ta det här på allvar.

Sigurdson säger att han inte vill skönmåla kristendomen.

– Den har ju också bidragit till ofrihet. Till exempel då tankar om etnisk och religiös homogenitet uppstått och förverkligats.

– Men att påstå att kristendomen absolut inte kan ha att göra med moderna värderingar är en väldigt ytlig idé. Vetenskap, upplysning och frihet har delvis religiöst ursprung.

Embryon till begrepp
Ett exempel på det västerländska samhällets spänningsfyllda relation till religion är hur man inom den medeltida kanoniska rätten började utveckla en föreställning om individuella rättigheter.

– I diskussionen om fransiskanernas fattigdomsideal kom frågan upp huruvida man kunde bruka något utan att äga det eller om den som svälter har rätt att ta mat. Den diskussionen är ett slags embryo till föreställningen om mänskliga rättigheter som tillkommer individer. Där uppkommer ett slags individ- och rättighetsbegrepp som legat till grund för det som senare blivit diskussionen om mänskliga rättigheter.
Hur idén om människovärdet skulle se ut i dag, om vi raderade kristendomen ur historien, kan Sigurdson inte svara på.

– Det är ett intressant tankeexemperiment, men det går naturligtvis inte att komma fram till något svar. Det är lite grann som att fråga vem du skulle vara om du hade haft helt andra föräldrar. Vem hade du varit då? Hur skulle Europa se ut om kristendomen inte funnits?
 
– Jag vet inte, som Kina kanske?

Socialt avtryck
Sigurdson nöjer sig inte med att visa att kristendom och modernitet inte är varandras motsatser. Han säger också att alla former av gemenskaper, också de religiösa, lämnar någon form av socialt avtryck. Och då undkommer man inte frågor om politik.

– Jag har alltid varit intresserad av politik och politisk teologi. Och jag har svårt att tro att det kristna budskapet skulle vara helt privat.
Han känner sig obekväm med den lutherska idén om tvåregementsläran (tanken att Gud styr sin värld både genom den lagstadgade överheten och genom kyrkan), en lösning som Sigurdson menar gått tiden förbi. Han vill hitta ett fruktbart sätt att se på relationen mellan kyrka och stat.

– Jag vill hitta en annan modell än den att kyrka och stat antingen inte alls har med varandra att göra eller den att den ena ska underordnas den andra.

Att det finns rum för kyrkan i modern tid är han övertygad om. Men han tycker inte att vi ska göra anspråk på att bestämma över statens och samhällets utformning, utan acceptera att vi lever i ett pluralistiskt samhälle och ta konsekvenserna av vad det innebär.

– För oss handlar det om att det inte längre är självklart att det är Svenska kyrkan som har monopol på kristna eller religiösa frågor. Kyrkan är en av många aktörer.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Webred



Världen. Den rysk-ortodoxa kyrkan återförenades på torsdagen efter 80 år av tudelning, när dess exilledare slöt fred med patriarken i Moskva. 18.5.2007 kl. 00:00

Kultur. Efter pingst startar kotisatama.fi ett läsprojekt där deltagarna får chans att läsa Bibeln i tidsföljd. Avsnitten sänds ut per e-post. 2 300 har redan anmält sitt intresse. 18.5.2007 kl. 00:00

Kyrka. Den förmiddags- och eftermiddagsverksamhet för barn som församlingarna ordnar har kartlagts. 17.5.2007 kl. 00:00

Världen. EU:s ordförande Angela Merkel ger upp kravet på en hänvisning till Europas kristna arv i EU:s nya konstitution. Att över huvud taget få till en konstitution är viktigare. 17.5.2007 kl. 00:00

Människa. Vi lär oss något nytt varje dag, säger May och Anders Wikström, som bosatt sig i Nicosia och arbetar för den kristna tv-kanalen SAT–7. 17.5.2007 kl. 00:00

Kultur. Ljus, ljud, bild och budskap. Och så bra musik, förstås. Det är kontentan av storsatsningen The Quest som går av stapeln på Svenska teatern i Helsingfors i slutet av maj. Målet är att göra en kvalitativ satsning på den kristna tron mitt i stan. 17.5.2007 kl. 00:00

Världen. En samling nationella och regionella religiösa ledare i USA har lanserat ett initiativ för att stoppa finansieringen av kärnvapentillverkan i landet, skriver Ekklesia. 16.5.2007 kl. 00:00

Kyrka. – Vårt viktigaste arbetsredskap är vi själva. Det är därför diakonin ser så olika ut i olika församlingar, säger diakon Åsa Eklund. 16.5.2007 kl. 00:00

Världen. Stockholms stift har planer på att starta ett centrum för religionsdialog. Centret skall tjäna alla Svenska kyrkans församlingar i samarbetet med andra religioner. 16.5.2007 kl. 00:00

Världen. Den tyska lutherska biskopen Margot Kässmann har meddelat att hon tänker skilja sig från sin man. Det är första gången i Tyskland en biskop ansöker om skilsmässa. 15.5.2007 kl. 00:00

Världen. Påven struntade i diplomatin under sin resa till Brasilien förra veckan, skriver tidningen Dagen. 15.5.2007 kl. 00:00

Samhälle. Helsingfors hovrätt har skärpt straffet för domkyrkobranden i Borgå ifjol. 15.5.2007 kl. 00:00

Världen. En tjuv har smugit sig in i kyrkor på den engelska landsbygden och stulit gamla och värdefulla biblar. 14.5.2007 kl. 00:00

Samhälle. Föreningen för befrämjandet av Rejäl handel, en grupp kyrkliga aktörer och frivilliga samarbetar i en församlingskampanj för Rejäl handel. 14.5.2007 kl. 00:00

Kyrka. Ärkebiskop Jukka Paarma önskar innerligt att man kunde sätta punkt för den offentliga diskussionen om och kring kvinnliga präster och kvinnoprästmotståndare. Paarma menar att allt som i dagsläget kan sägas har sagts. Men, som det heter, konstruktiva förslag mottas med tacksamhet. 14.5.2007 kl. 00:00

Kyrkomötet gav inga eftergifter gällande kyrkans nya servicecentral Kipa. 6.11.2015 kl. 13:56

Kyrkan utreder nya äktenskapslagens juridiska följder. 5.11.2015 kl. 16:03

Kyrkomötet beslöt att stöda de kyrkliga organisationer som berörs av nedskärningar gällande biståndssamarbetet med 200 000 euro. 5.11.2015 kl. 15:12

judendom. När Yaron Nadbornik var femton frågade hans pappa varför han gick så lite i synagogan. Tio år senare frågade pappan i stället varför Yaron gick dit så ofta. 5.11.2015 kl. 14:08

kyrkomötet 2015. Henrik Huldén har skrivit en av de nya psalmer som kyrkomötet igår godkände som tillägg till psalmboken. 5.11.2015 kl. 12:38