FOTO: Johan Wingborg

Fler än ett sätt att vara modern på

Tesen om att religionen oundvikligt försvinner från vårt samhälle är inte längre trovärdig i dag. Ola Sigurdson kallar den tid vi lever i för det postsekulära tillståndet. Han vill att vi hittar ett nytt sätt att verka i ett sådant samhälle.
10.3.2013 kl. 12:00
Ola Sigurdson, professor i tros- och livsåskådningsvetenskap vid Göteborgs universitet, säger att det postsekulära tillståndet handlar om att vi varken lever i ett religiöst homogent samhälle eller i ett sekulärt samhälle, utan i ett samhälle som har många olika relationer till religion.

– Det skiljer sig från det äldre tydligt religiösa samhället, men också från idén om att vårt samhälle med nödvändighet är avkristnat.
 
Han kallar sin bok Det postsekulära tillståndet en respons på tesen om religionens återkomst eller ”religionens nya synlighet”, som ofta anses vara en mera korrekt benämning på fenomenet.

– Om man anser att samhällets ökade modernisering med nödvändighet skulle innebära att religionen tappar mark bortser man från det faktum att den inte gjort det världsvitt, betonar Sigurdson.

Han säger att modernitet inte entydigt står mot religion. Tvärtom. Många av de moderna idéerna har delvis religiöst ursprung. Det handlar om idéer som frihet, jämlikhet och mänskliga rättigheter.
 
– Det är inte alls mitt argument att kristendomen skulle ha monopol på till exempel jämlikhet, men i historien går det inte så entydigt att skilja på det moderna och det religiösa som en del vill hävda. Om vi vill göra vår historia rättvisa måste vi ta det här på allvar.

Sigurdson säger att han inte vill skönmåla kristendomen.

– Den har ju också bidragit till ofrihet. Till exempel då tankar om etnisk och religiös homogenitet uppstått och förverkligats.

– Men att påstå att kristendomen absolut inte kan ha att göra med moderna värderingar är en väldigt ytlig idé. Vetenskap, upplysning och frihet har delvis religiöst ursprung.

Embryon till begrepp
Ett exempel på det västerländska samhällets spänningsfyllda relation till religion är hur man inom den medeltida kanoniska rätten började utveckla en föreställning om individuella rättigheter.

– I diskussionen om fransiskanernas fattigdomsideal kom frågan upp huruvida man kunde bruka något utan att äga det eller om den som svälter har rätt att ta mat. Den diskussionen är ett slags embryo till föreställningen om mänskliga rättigheter som tillkommer individer. Där uppkommer ett slags individ- och rättighetsbegrepp som legat till grund för det som senare blivit diskussionen om mänskliga rättigheter.
Hur idén om människovärdet skulle se ut i dag, om vi raderade kristendomen ur historien, kan Sigurdson inte svara på.

– Det är ett intressant tankeexemperiment, men det går naturligtvis inte att komma fram till något svar. Det är lite grann som att fråga vem du skulle vara om du hade haft helt andra föräldrar. Vem hade du varit då? Hur skulle Europa se ut om kristendomen inte funnits?
 
– Jag vet inte, som Kina kanske?

Socialt avtryck
Sigurdson nöjer sig inte med att visa att kristendom och modernitet inte är varandras motsatser. Han säger också att alla former av gemenskaper, också de religiösa, lämnar någon form av socialt avtryck. Och då undkommer man inte frågor om politik.

– Jag har alltid varit intresserad av politik och politisk teologi. Och jag har svårt att tro att det kristna budskapet skulle vara helt privat.
Han känner sig obekväm med den lutherska idén om tvåregementsläran (tanken att Gud styr sin värld både genom den lagstadgade överheten och genom kyrkan), en lösning som Sigurdson menar gått tiden förbi. Han vill hitta ett fruktbart sätt att se på relationen mellan kyrka och stat.

– Jag vill hitta en annan modell än den att kyrka och stat antingen inte alls har med varandra att göra eller den att den ena ska underordnas den andra.

Att det finns rum för kyrkan i modern tid är han övertygad om. Men han tycker inte att vi ska göra anspråk på att bestämma över statens och samhällets utformning, utan acceptera att vi lever i ett pluralistiskt samhälle och ta konsekvenserna av vad det innebär.

– För oss handlar det om att det inte längre är självklart att det är Svenska kyrkan som har monopol på kristna eller religiösa frågor. Kyrkan är en av många aktörer.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Webred



Världen. I början av månaden invidges den första hinduiska begravningsplatsen i Norden. 27.7.2007 kl. 00:00

Världen. Händelserna i Afghanistan där 23 missionärer från Sydkorea tagits som gisslan har lett till diskussioner om landets missionsstrategi. 27.7.2007 kl. 00:00

Världen. För att bemöta det ökande intresset pilgrimer och turister har Vatikanstaten har öppnat en ny internetportal. 27.7.2007 kl. 00:00

Kultur. Lars Levi Laestadius har fått sin egen musikteaterföreställning i Pajala, Sverige. 26.7.2007 kl. 00:00

Världen. Parlamentet i Polen har godkänt en lag som förbjuder handel på katolska kyrkans officiella helgdagar. 26.7.2007 kl. 00:00

Teologi. Vid Åbo Akademi är studieplatserna i teologi jämnt fördelade mellan kvinnor och män, medan teologiska fakulteterna i Helsingfors och Joensuu tar emot flest kvinnor i år. 25.7.2007 kl. 00:00

Teologi. Teologiska fakulteten vid Aarhus Universitet i Danmark har mottagit endast 52 ansökningar inför nästa läsår. 25.7.2007 kl. 00:00

Kyrka. I dag inleds svenska Oasrörelsens sommarmöte i Skövde, Sverige. 24.7.2007 kl. 00:00

Världen. Tiotals kristna missionärer har tvingats lämna Kina. 24.7.2007 kl. 00:00

Världen. Vid vallfärdsorten Notre-Dame de La Salette ihågkoms i dag de pilgrimer som i går omkom i en bussolycka på väg från orten. 23.7.2007 kl. 00:00

Världen. 1500 danska tonåringar samlades förra veckan till den kristna festivalen Ung Uge. 23.7.2007 kl. 00:00

Kyrka. – Syförening är bra, men mission är också mycket mer! säger Camilla Skrifvars som vill aktivera unga vuxna för missionen. 22.7.2007 kl. 00:00

Kyrka. Pilgrimsvandring blir allt vanligare i sommarfinland. Under slutet av sommaren arrangeras ännu ett flertal vandringar runt om i landet. 21.7.2007 kl. 00:00

Världen. Mellan 2003 och 2006 blev danska kyrkor bestulna på 31 miljoner danska kronor, cirka fyra miljarder euro. 20.7.2007 kl. 00:00

Världen. En grupp kristna affärsmän vill bygga världens största kors i Nasaret. 20.7.2007 kl. 00:00

våga fråga. "När ni har talat om problemet på det här sättet kommer ni så småningom fram till att ni båda har ansvar för hur ni hanterar situationen." 26.1.2016 kl. 12:28

ungdomens kyrkodagar. Det är dags att bli konsekvent, anser unga i kyrkan. 25.1.2016 kl. 15:14

Peter Blumenthal, den enda sökande till kyrkoherdetjänsten i Saltvik har förklarats obehörig för jobbet. 22.1.2016 kl. 16:08

Flyktingarbetet kräver anställda, det är inget man gör med vänster hand, visar erfarenheter från olika församlingar. 21.1.2016 kl. 11:10

Svenska samskolan i Tammerfors. Tre obligatoriska gymnasiekurser i religion minskar till två i augusti.– Undervisningen handlar om kunskap, inte om att tro eller inte tro, säger läraren Sabina Lindholm. 21.1.2016 kl. 08:05