FOTO: Johan Wingborg

Fler än ett sätt att vara modern på

Tesen om att religionen oundvikligt försvinner från vårt samhälle är inte längre trovärdig i dag. Ola Sigurdson kallar den tid vi lever i för det postsekulära tillståndet. Han vill att vi hittar ett nytt sätt att verka i ett sådant samhälle.
10.3.2013 kl. 12:00
Ola Sigurdson, professor i tros- och livsåskådningsvetenskap vid Göteborgs universitet, säger att det postsekulära tillståndet handlar om att vi varken lever i ett religiöst homogent samhälle eller i ett sekulärt samhälle, utan i ett samhälle som har många olika relationer till religion.

– Det skiljer sig från det äldre tydligt religiösa samhället, men också från idén om att vårt samhälle med nödvändighet är avkristnat.
 
Han kallar sin bok Det postsekulära tillståndet en respons på tesen om religionens återkomst eller ”religionens nya synlighet”, som ofta anses vara en mera korrekt benämning på fenomenet.

– Om man anser att samhällets ökade modernisering med nödvändighet skulle innebära att religionen tappar mark bortser man från det faktum att den inte gjort det världsvitt, betonar Sigurdson.

Han säger att modernitet inte entydigt står mot religion. Tvärtom. Många av de moderna idéerna har delvis religiöst ursprung. Det handlar om idéer som frihet, jämlikhet och mänskliga rättigheter.
 
– Det är inte alls mitt argument att kristendomen skulle ha monopol på till exempel jämlikhet, men i historien går det inte så entydigt att skilja på det moderna och det religiösa som en del vill hävda. Om vi vill göra vår historia rättvisa måste vi ta det här på allvar.

Sigurdson säger att han inte vill skönmåla kristendomen.

– Den har ju också bidragit till ofrihet. Till exempel då tankar om etnisk och religiös homogenitet uppstått och förverkligats.

– Men att påstå att kristendomen absolut inte kan ha att göra med moderna värderingar är en väldigt ytlig idé. Vetenskap, upplysning och frihet har delvis religiöst ursprung.

Embryon till begrepp
Ett exempel på det västerländska samhällets spänningsfyllda relation till religion är hur man inom den medeltida kanoniska rätten började utveckla en föreställning om individuella rättigheter.

– I diskussionen om fransiskanernas fattigdomsideal kom frågan upp huruvida man kunde bruka något utan att äga det eller om den som svälter har rätt att ta mat. Den diskussionen är ett slags embryo till föreställningen om mänskliga rättigheter som tillkommer individer. Där uppkommer ett slags individ- och rättighetsbegrepp som legat till grund för det som senare blivit diskussionen om mänskliga rättigheter.
Hur idén om människovärdet skulle se ut i dag, om vi raderade kristendomen ur historien, kan Sigurdson inte svara på.

– Det är ett intressant tankeexemperiment, men det går naturligtvis inte att komma fram till något svar. Det är lite grann som att fråga vem du skulle vara om du hade haft helt andra föräldrar. Vem hade du varit då? Hur skulle Europa se ut om kristendomen inte funnits?
 
– Jag vet inte, som Kina kanske?

Socialt avtryck
Sigurdson nöjer sig inte med att visa att kristendom och modernitet inte är varandras motsatser. Han säger också att alla former av gemenskaper, också de religiösa, lämnar någon form av socialt avtryck. Och då undkommer man inte frågor om politik.

– Jag har alltid varit intresserad av politik och politisk teologi. Och jag har svårt att tro att det kristna budskapet skulle vara helt privat.
Han känner sig obekväm med den lutherska idén om tvåregementsläran (tanken att Gud styr sin värld både genom den lagstadgade överheten och genom kyrkan), en lösning som Sigurdson menar gått tiden förbi. Han vill hitta ett fruktbart sätt att se på relationen mellan kyrka och stat.

– Jag vill hitta en annan modell än den att kyrka och stat antingen inte alls har med varandra att göra eller den att den ena ska underordnas den andra.

Att det finns rum för kyrkan i modern tid är han övertygad om. Men han tycker inte att vi ska göra anspråk på att bestämma över statens och samhällets utformning, utan acceptera att vi lever i ett pluralistiskt samhälle och ta konsekvenserna av vad det innebär.

– För oss handlar det om att det inte längre är självklart att det är Svenska kyrkan som har monopol på kristna eller religiösa frågor. Kyrkan är en av många aktörer.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Webred



Rolf af Hällström. Födelsedagskakan var delikat och bordssamtalet givande. Ett gäng kirurger som diskuterade processerna som krävs innan de går med på att genomföra ett könsbyte. Risken att det som känns fel i en människa skulle finnas kvar efter operationen måste elimineras. 27.11.2008 kl. 00:00

Kyrka. Sundom kapellråd har valt Malin Lindblom till ny kaplan i Sundom kapellförsamling. 26.11.2008 kl. 00:00

Kultur. Ett runt träkapell planeras intill busstationen i Helsingfors. 26.11.2008 kl. 00:00

Kyrka. Finska Missionssällskapet (FMS) fyller 150 år nästa år och händelsen uppmärksammas med fester, gudstjänster och seminarier av olika slag. Kyrkan har samtidigt utlyst året till ett jubileumsår för hela kyrkans mission. 26.11.2008 kl. 00:00

Kyrka. Scoutverksamhet ska bli en tydligare del av församlingars barn- och ungdomsarbete. Det blev klart vid kyrkostyrelsens plenum i dag. 25.11.2008 kl. 00:00

Teologi. Antalet teologistuderande i Danmark faller drastiskt. Ett nytt förslag går ut på att prästutbildningen tas bort från universiteten och flyttas till nyupprättade prästseminarier. 25.11.2008 kl. 00:00

Kyrka. De kristliga hjälporganisationerna i Åbo slog ihop sina resurser i en gemensam matkass tidigare i år. 25.11.2008 kl. 00:00

Kyrka. Inom utsatt tid har tjänsten som direktor för Kyrkans central för svenskt arbete fått en sökande, kaplanen i Esbo svenska församling, teologie licentiat Bror Träskbacka. 24.11.2008 kl. 00:00

Kyrka. Kalle Holm som förorsakade domkyrkobranden i Borgå krävs inte på ytterligare ersättningar. 24.11.2008 kl. 00:00

Kyrka. Enligt biskopen i S:t Michels stift Voitto Huotari är juridiken i fallet med den transsexuelle kyrkoherden Olli Aalto klar: Aalto får fortsätta som kyrkoherde i Imatra också efter sitt planerade könsbyte. 24.11.2008 kl. 00:00

Kyrka. Domkyrka och domkapitel har varken med dom eller domslut att göra. Domsöndagen handlar om yttersta domen, men är själv ingen domens dag. 23.11.2008 kl. 00:00

Världen. Regnvattnet droppar ner bland tegelstaplar och presenningar på kyrkans betonggolv. Ett par katalanska byggnadsarbetare lägger lastpallar över de värsta pölarna så att turisterna kan gå torrskodda genom kyrksalen. Turister finns det gott om, La Sagrada Familia – den heliga familjens katedral – är miljonstaden Barcelonas främsta sevärdhet. 22.11.2008 kl. 00:00

Kultur. Tv-kanalen Taivas TV7 har en stark identitet och en troende och aktiv publik, visar en internetundersökning. Av kanalens publik är 65 procent kvinnor och 35 procent män. Merparten är 45 år eller äldre. Var tredje tittare är ändå under 45 år. 22.11.2008 kl. 00:00

Kultur. Inför Ungdomens kyrkodagar ordnas en fototävling med temat Perspektiv. 21.11.2008 kl. 00:00

Kultur. Det hjärta man har är ett nutidsdrama om tre män och tre kvinnor i olika åldrar. De förenas av släkt- och bekantskapsband, men också av minnet av en människa som dog för länge sedan. 20.11.2008 kl. 00:00

Jubileum. Under sin uppväxt i Nykarleby var Zacharias Topelius en flitig kyrkobesökare. Den söndag han inte varit i kyrkan skrev han ”okyrka” i sin dagbok. Kom han för sent till gudstjänsten gick han upp på läktaren för att inte störa. 12.1.2018 kl. 17:53

förföljelse. Nordkorea och Afghanistan är de farligaste länderna att leva i som kristen. Nordkorea har toppat listan flera år men nu har den tvivelaktiga äran att inneha tätpositionen hotats av Afghanistan. 10.1.2018 kl. 13:22

ärkebiskopsval 20. Esbobiskopen Tapio Luoma är först ut i KP:s fem kandidatporträtt 4.1.2018 kl. 15:35

jul. Ett ord på bara tre bokstäver. Men ett ord som framkallar så mycket känslor, minnen och gläjde. Men också sorg. Karin Erlandsson berättar om minnen av sin barndoms jular. Och hur hon ser på julen idag. 22.12.2017 kl. 09:39

julevangeliet. Det var tur att julevangeliet skrevs av en så förnuftig och sansad människa som just evangelisten och läkaren Lukas. Hade han inte tagit sig an uppdraget hade julevangeliet kanske skrivits av en Terjärvbo. Eller ännu värre, en sportreporter... 21.12.2017 kl. 09:15