Åland vill ha större enheter

De åländska församlingarna vill helst organiseras i en samfällighet eller en enda stor församling. Också tanken på mer självstyre väcker genklang hos många.

2.10.2012 kl. 09:45

Biskop Björn Vikström besökte Åland i vår för att diskutera olika modeller för hur de tio åländska församlingarna kunde organiseras i framtiden. Tanken var att församlingarna skulle svara biskopen före den 15 september, men många behövde mer tid och fick uppskov. Nu har nio av tio åländska församlingar blivit klara med sina svar.

Mariehamn valde att inte gå in för något av biskopens alternativ. I stället menar kyrkofullmäktige att en strukturförändring ska ske först då lagtinget fattat beslut om strukturförändring av kommunerna. Församlingen i Mariehamn önskar att domkapitlet ska tillsätta en arbetsgrupp för en självstyrd åländsk kyrka.

Jomala församling föredrar samfällighetsmodellen om man söker en lösning på kort sikt. På längre sikt önskar Jomala att domkapitlet utreder möjligheten att gå in för en åländsk kyrka.

Finström-Geta församling stöder både tanken att de åländska församlingarna ska organiseras i en samfällighet och ett utökat självstyre, det vill säga en åländsk kyrka. Kyrkorådet i Finström-Geta anser att det ena alternativet inte utesluter det andra.

Brändö-Kumlinge stöder tanken på en samfällighet eller en församling för hela Åland, det vill säga utökat samarbete av alla slag. Däremot vill Brändö-Kumlinge inte gå in för en åländsk kyrka.

Också Hammarland har gått in för samfällighetsmodellen.

En församling

Sund-Vårdö önskar att församlingarna på Åland blir en enda moderförsamling med flera kapellförsamlingar. De skulle lyda under Borgå stift. Ålands södra skärgårdsförsamling är inne på samma linje som Sund-Vårdö: en åländsk församling men inte en åländsk kyrka.

Kyrkorådet i Eckerö föredrar att fortsätta med nuvarande församlingsmodeller – men om det inte går önskar församlingen att biskopen går in för den modell där de åländska församlingarna organiseras i ett prosteri. Tanken på en självstyrd åländsk kyrka avvisas i Eckerö.

– Kyrkan har medvetet kopplats loss från makten. En åländsk kyrka skulle bli en ny statskyrka som kopplas till politisk makt. Det är vi emot, säger kyrkoherde Mårten Andersson.

Lemland-Lumparland föredrar i det här skedet att gå in för en modell där alla Ålands församlingar slås ihop till en enda församling. I framtiden kan församlingen tänka sig att gå in för en modell där de åländska församlingarna får större självstyre. I Lemland-Lumparland anser man att den prosterimodell som biskopen presenterat ligger väldigt nära den tanke kring en självstyrd åländsk kyrka som presenterats av kyrkofullmäktigeordförandena i Mariehamn, Jomala och Finström-Geta.

Saltvik behövde mera betänketid och är inte ännu klar med sitt svar.

Biskopen glad

Biskop Björn Vikström är glad över att det finns en så stor villighet att gå in för ökat samarbete.

– Den här frågan ska planeras och diskuteras i vinter. Det är viktigt att gå vidare och inte bara vänta för det finns en stor frustration över att man utreder men inget sker.

Nu ska domkapitlet ta upp frågan men biskopen försäkrar att inga beslut fattas över huvudet på ålänningarna. Vad gäller önskemålen om mera kyrkligt självstyre på Åland ser Björn Vikström möjligheter.

– En stark samfällighet eller ett prosteri skulle kunna ge rum för vissa delar av det som man längtar efter då man talar om en åländsk kyrka.

Sofia Torvalds



UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00

PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58

FINSTRÖM. Finströms kyrka är en av Finlands viktigaste kyrkor. Det säger konsthistoriker Åsa Ringbom som ägnat en stor del av sin karriär åt att forska i kyrkorna på Åland. Nu är hon aktuell med en bok om Finströms kyrka. 22.5.2023 kl. 18:33

ANDLIGT VÅLD. Samhället är allt ovanare att tala om tro. Så vården vet inte alltid hur den ska hantera den som mår dåligt av att ha hoppat av miljöer där religionen har blivit för trång. Det har Maria Björkmark forskat i. 19.5.2023 kl. 09:19

KYRKBÖCKER. ”100 procent viktiga” är kyrkböckerna för den som forskar i sin släkt, säger historikern Alexandra Ramsay. I de gamla skrifterna hittar hon både stränga ordvändningar men samtidigt också präster som brydde sig om de små i sin hjord. 17.5.2023 kl. 14:46

profilen. Sebastian Holmgård är aktuell med programmet ”Tänk, tänkare, tänkast”, där han och några barn synar en del sanningar i sömmen. Finns det exempelvis gånger då man får ljuga? 16.5.2023 kl. 13:58

BAGERI. I Ytteresse finns ingen historisk anknytning till Jeriko. Men på Jeriko Gård har man funnit en koppling till namnet. 14.12.2024 kl. 20:25

HEDERSTITEL. Biskop Bo-Göran Åstrand utnämnde den 12 december tre nya prostar. De är ledande sjukhusprästen i Karleby kyrkliga samfällighet Anne Peltomaa, ledande sakkunnig inom kommunikation vid Kyrkans central för det svenska arbetet (KCSA) Lucas Snellman och militärpastorn vid Nylands brigad Markus Weckström. 13.12.2024 kl. 15:18

musik. Efter många år inom kristen musik vill Johannes Häger nu jobba utom kyrkornas väggar med sitt nya band. Men touchen i texterna av hans tro har inte försvunnit. 12.12.2024 kl. 10:00

Personligt. En gång var Yvonne Mattsson en kuvad tonåring i Borgå, en som inte hade en enda vän i skolan. Karismatiska församlingssammanhang blev hennes räddning – och sedan hennes skräck. – Det är lätt att vara svartvit, du följer bara reglerna. Men när du bryter mot dem är du utanför. Idag tänker jag att jag har ansvar för mitt eget liv och att det varit rikt och bra. 12.12.2024 kl. 14:14

LÄRKKULLA. Lärkkulla-stiftelsen i Karis valde en ny styrelse för verksamhetsåret 2025 under sitt delegationsmöte den 4 december 2025. 11.12.2024 kl. 18:31