Kyrkostyrelsen redovisar fjolårets ekonomiska resultat ute i församlingarna. För många ser det bättre ut - men skillnaderna är stora. 20.8.2012 kl. 21:53
Av totalt 311 församlingsekonomierna uppvisade ca en fjärdedel, 74 st, ett negativt årsbidrag år 2011. Motsvarande antal året innan var 47 fler. I de här församlingarna översteg kostnaderna intäkterna.
Den ekonomiska polariseringen fortsätter. Svaga församlingsekonomier
blir ännu svagare. De största
har som regel lyckats hålla sin ekonomi på plus.
Församlingarnas sammanlagda resultat för räkenskapsperioden steg till sex miljoner euro jämfört med två miljoner året innan. År 2009 var räkenskapsperiodens resultat 24 miljoner. Räkenskapsperiodens resultat var negativt i 150 församlingar, ett år tidigare var motsvarande tal 197.
Skatteintäkterna ökade Församlingarna fick in sammanlagt 857 miljoner euro jämfört med 842 miljoner år 2010. Tillväxten var 1,8 procent. Nästan i en fjärdedel av församlingarna sjönk intäkterna från kyrkoskatten. Ca 80 procent av församlingarnas intäkter bestod av skatteintäkter. I medeltal fick en församling in 205 euro per församlingsmedlem i skatt, ca 5 euro mer än året innan. I 43 församling sjönk skatteintäkterna per församlingsmedlem, vilket är betydligt färre än 2010, då motsvarande tal var 228.
Den lägsta kyrkoskattesatsen på 1,0 procent hade man i samfälligheterna i huvudstadsregionen och i Åbo och i S:t Karins kyrkliga samfällighet. Nio församlingar hade den högsta skattesatsen på 2,0 procent. Den vägda inkomstskatteprocenten var i medeltal 1,33 procent i hela kyrkan. Mer intäkter från samfundsskatten Församlingarnas andel av intäkterna från samfundsskatten var 133 miljoner jämfört med 112 miljoner året innan. Tillväxten berodde dels på att utdelningen steg och dels på att företagen gjorde större vinster. Församlingarna får en del av samfundsskatten eftersom de har lagstadgad skyldighet att ordna med gravplats för alla medborgare, sköta uppgifter som berör folkbokföring och det nationella kulturarvet. Kostnaderna för att sköta de här uppgifterna var 137 miljoner euro.
En man iklädd muslimsk dräkt härjade i Kasbergets kyrka i östra Helsingfors på tisdagskvällen. Mannen kastade en stor sten genom fönstret på kyrkans ytterdörr och ropade hotelser utanför kyrkan, rapporterar Radio Dei.30.10.2013 kl. 15:56
Tuva Korsström.När Tuva Korsström gjorde en djupdykning in i den finlandssvenska litteraturen hittade hon många andliga spår. Innanför pärmarna gömde sig mysticism, naken gudslängtan, nåd och försoning.30.10.2013 kl. 08:00
Mats Lindgård.Efter att stiftsdekan Mats Lindgård överraskande meddelat att han återgår till sin tjänst som domprost efterlyser nu domkapitlet en ny dekan.29.10.2013 kl. 08:00
Svenska folkpartiet.Ulla Achrén vill bevara det andliga utbudet i etern. – Om somrarna på landet står radion alltid påslagen. Då andakterna kommer stänger jag inte av, utan lyssnar tvärtom gärna.23.10.2013 kl. 07:00
I år erbjuds bokmässans besökare ett digert och spännande sortiment program med kyrklig anknytning. Tidigare år har det svenskspråkiga kyrkliga inslaget på bokmässan i Helsingfors varit betydligt blygsammare. Nu har KCSA en egen monter tillsammans med Helsingforsförsamlingarna. I montern finns ungefär 20 sittplatser.– När vi planerade programmet i våras utgick vi från det som varit aktuellt under året i den samhälleliga debatten. Kyrkan har diskuterats mycket i medierna. Men den bild som gavs var mycket ensidig, säger Maria Sten på KCSA.På lördag kl. 15.30 samtalar Lucas Snellman med Hbl:s chefredaktör Jens Berg och Carin Göthelid som är mediechef för Svenska Yle.– Temat för samtalet är hur kyrkan och medierna uppfattar varandra.Det kyrkliga programmen pågår under hela bokmässan från torsdag till söndag.– Stiftet fyller nittio år och det har vi uppmärksammat exempelvis med ett samtal mellan biskop Björn Vikström och chefredaktör May Wikström med rubriken Kyrka för alla kyrka för mig. (Lördag kl. 12 på Totti-scenen).22.10.2013 kl. 08:00
Raseborg.Borgå och Esbo stifts förslag att dela upp Raseborgs samfällighet i två svenska och en finsk församling blev bordlagt på Kyrkostyrelsens plenum 15.10.Bordläggningen gick enligt föredragningen. Motiveringen var att kaplanstjänstens förflyttning från ett stift till ett annat och att förslagen till nya församlingsnamn kräver ytterligare utredning.I den tvåspråkiga församlingen i Ekenäs finns en kaplanstjänst för det finska arbetet. Om en finskspråkig församling upprättas så flyttas tjänsten till det finska stiftet.– Bestämmelserna är sådana att ordinarie tjänsteinnehavare ska överflyttas till en ny tjänst i den nya församlingen, säger kyrkoherde Anders Laxell från Hangö som är utredningsman i ärendet.Tanken är att Ekenäs, Snappertuna, Tenala och Bromarv församlingar delas på språklig grund och de finsktalande överförs till en ny finsk församling som täcker hela Raseborg.– Grunden i den nya församlingen är de tidigare finska församlingarna i Pojo och Karis, säger Laxell.Kaplanstjänsten innehas nu av Tuija Wilman. På de fyra tvåspråkiga församlingarnas område finns 1000–1500 finska medlemmar som föreslås överföras till den nya finska församlingen.– Såframt de inte meddelar att de önskar kvarstå i den nya svenska församlingen. Resursdelningen mellan församlingarna måste ses över i grunden när man vet var det hela landar, säger Laxell.21.10.2013 kl. 16:06
I hela sitt liv har Mathias Rosenlund varit fattig. Undanskuffad från dem i samhället som lever i överflöd och vill ha mer skriver han för att bevara sin värdighet.– Det är mitt enda sätt att uppleva att jag är mig själv.17.10.2013 kl. 00:00
mariehamn.– Det var som ett flygplan hela orgeln, konstaterade Kaj-Gustav Sandholm när han som barn bestämde sig för sitt drömyrke.
15.2.2022 kl. 10:36
krav.Stiftsdekanen är något av biskopens högra hand, och det har också hänt att en stiftsdekan blivit vald till biskop. Nu lediganslås tjänsten i Borgå stift.9.2.2022 kl. 15:39
domkapitlet.Magnus Riska avgår från tjänsten som stiftsdekan. Nu söker domkapitlet både en ny stiftsdekan och en ny stiftssekreterare för personalvård.9.2.2022 kl. 11:10
Helsingfors.Renoveringar för över 11 miljoner faller tungt i nacken på Johannes församling i Helsingfors. Nu ska fastighetsreparationer allt tydligare tas ur samma kista som pengar till församlingarnas verksamhet och löner till personalen.8.2.2022 kl. 15:03