Åländska teman i veckans KP, lagom till Ålands flaggas dag 29.4.

Nu utmanas ålänningarnas vilja att bära kyrkan tillsammans

Hela havet stormar i rikskyrkan när det gäller struktur och modeller. Hur passar Åland in i sammanhanget?
26.4.2012 kl. 14:10
Biskop och stiftsnotarie mötte för ett tag sedan åländska förtroendevalda och anställda för att diskutera strukturer - än en gång, suckar en del åländska röster. De modeller som lyftes fram var att Åland skulle bilda ett eget prosteri eller samarbeta i en eller flera samfälligheter. Bägge skulle förutsätta en gemensam kyrkoskatt. Smärtpunkten verkar handla om de rikas vilja att betala för de fattiga.

– När det kommer till kritan är det ju skattöret det handlar om, säger Juanita Fagerholm-Urch, kyrkoherde i Sund-Vårdö.
Hon hör till dem som länge förespråkat samarbete mellan de åländska församlingarna.
– Jag tycker att vi gott kunde ha en gemensam förvaltning, en enda ekonomibyrå – och inte sitta med många pastorskanslier. Ingen kommer längre till pastorskansliet och ska ha ett ämbetsbevis, den tiden är förbi.
Notarie Clas Abrahamsson talar varmt för samfälligheter, som inte är lika vanliga på Åland som på fastlandet.
- Därför presenterade vi ett ganska ingående paket om möjligheten att arbeta genom en samfällighet, säger Abrahamsson.

Församlingarnas ensak
Kontraktsprosten Mårten Andersson uttrycker att den här diskussionen har förts tidigare, ””. På frågan om hur han som kontraktsprost ser på hur det hela går vidare svarar han:
– Nu finns det ju ett förarbete gjort för dem som vill vara med eftersom vi gjorde en utredning för tre år sedan. 

Både Juanita Fagerholm-Urch och Clas Abrahamsson lyfter däremot fram domkapitlets önskan att involvera församlingsborna för att ta reda på vad de vill se som nästa steg i diskussionen.
Nu ska domkapitlet sända ut en enkät till ålandsförsamlingarnas kyrkoråd . Hur ska den se ut?
– Det finns inget konkret ännu. Men vi vill inte låta det här rinna ut i sanden utan få det att gå vidare, säger Abrahamsson.

Han menar att det är en stor fråga i stiftet att minska församlingarnas sårbarhet. Den syns särskilt i de små åländska församlingarna, där det inte finns någon back-up att ta till.
Juanita Fagerholm-Urch vill betona att de små församlingarna inte bara är mottagare, också de kan bidra med något när det gäller verksamhetens innehåll. Det är en tanke som också förs fram av tf kyrkoherden i Ålands södra församling Kent Danielsson i ett inlägg som också ingår i veckans nummer.

Läs mer i dagens nummer av Kyrkpressen!
May Wikström



Svenskt rum. S:t Jacobs kyrka är ett viktigt svenskt rum på Drumsö. Det var signalen från de Drumsöbor och församlingsanställda som samlades till möte i går kväll för att ta strid för sina utrymmen. 1.12.2016 kl. 11:53

böcker. "Det är viktigt för alla stressade människor att hinna landa en aning och få julstämning." 1.12.2016 kl. 10:31

församlingsstruktur. Processen kring en möjlig sammanslagning av församlingarna i Pedersörenejden har tagit ett steg framåt. Vart det leder är ännu oklart. 30.11.2016 kl. 13:09

advent. Hör Emma Audas, Lucas Snellman och Katarina Gäddnäs andakter i advent. 25.11.2016 kl. 13:07

eutanasi. Bibeln ger oss inget direkt svar på frågan om aktiv dödshjälp. Det tunga ansvaret ligger på oss. Det säger Hilkka Olkinuora, som välkomnar diskussionen också inom kyrkan. 24.11.2016 kl. 13:25

profilen. Sara Razai har bestämt sig för att inte vara rädd och för att släppa kontrollbehovet. I hennes hem samsas muslimsk bordsbön med kristen söndagsskola. Och i familjen pratar de svenska, finska, dari och engelska. 24.11.2016 kl. 10:31

nödlogi. Ett kvällsmål, en natt på en madrass, morgonmål när du vaknar. I Petrus församling förbereder sig anställda och frivilliga för det tillfälliga härbärge som är öppet den 5–12 december. 22.11.2016 kl. 10:29

kyrkans fyraårsberättelse. Finländarna går fortsättningsvis oftast i kyrkan på julafton. 2015 besökte 320 000 människor kyrkan eller församlingen den dagen. 22.11.2016 kl. 10:16

asylsökande. Där ministeriet betonar säkerheten talar kyrkan om människovärde. I stort sett fanns det samsyn om att slå vakt om tryggheten i landet – för alla. 21.11.2016 kl. 16:28

profilen. Hemmet påverkar barnens uppväxt. Det finns ingen neutral uppväxtmiljö. Barnen kan inte växa ur ett vakuum. Varje människa har ett trossystem som påverkar livet och de val man gör, säger Saara Kinnunen, pensionerad familjerådgivare och författare. 17.11.2016 kl. 15:19

psykiatri. På den psykiatriska avdelning där Anders Blomberg jobbar är det inte ovanligt att patienter har religiöst färgade psykoser. 17.11.2016 kl. 07:28

Kyrkomötet. Kyrkomötet motsätter sig undervisnings- och kulturministeriet förslag att frysa indexjusteringen av finansieringen för de samhällsuppgifter kyrkan sköter för åren 2017-2019. 11.11.2016 kl. 13:43

Kyrkomötet. 25 kyrkomötesombud har publicerat ett skriftligt ställningstagande där de uttrycker sitt stöd för kyrklig vigsel av homosexuella. 10.11.2016 kl. 10:31

andaktsprogram. Gudstjänsterna kan äntligen få en fast sändningstid, säger Svenska Yles direktör Marit af Björkesten. 9.11.2016 kl. 10:19

äktenskapet. En undersökning visar att 48 procent av finländarna är positivt inställda till att par av samma kön ska kunna vigas i kyrkan. Bara 17 procent vill att kyrkan avstår från vigselrätten. 8.11.2016 kl. 13:54

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07