I verkstäderna var greppet konkret och vardagsförankrat.

Skolfolk diskuterade möjligheter och utmaningar när skola och kyrka möts

Lärare och kyrkfolk diskuterar ivrigt hur ett fungerande samarbete kan se ut på gräsrotsnivå. 17.11.2011 kl. 14:15
– Som stat är Finland varken konfessionell eller icke-konfessionell. Men den traditionella religionsundervisningen har inte spelat ut sin roll, tvärtom. Den är mycket viktig, säger justitieminister Anna-Maja Henriksson.

I egenskap av jurist kan hon känna igen tongångarna från de tio budorden också strafflagen.

– Gyllene regeln är också något de flesta kan omfatta. När det gäller att inte kasta den första stenen har kyrkan en viktig roll, till exempel för att motarbeta mobbning, sade Henriksson.

Henriksson inledde på torsdagen ett seminarium i Helsingfors som samlade skolfolk och kyrkligt anställda till föredrag och diskussioner om samarbetet mellan kyrka och skola.

I slutet återknöt Anna-Maja Henriksson till Svenska folkpartiets drygt tio år gamla religionspolitiska ställningstagande som säger att ”förhållandet mellan kyrkan och staten inte kräver några drastiska åtgärder så länge kyrkan fortsättningsvis sköter vissa uppgifter som folkbokföring och begravningsväsende.”

– Det här gäller nog än, sade Henriksson, som också verkar som partiets vice ordförande.

Däremot har lagstiftningen en gråzon för tolkningar. Det påtalades tydligast av juristen Thomas Sundell från Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland. Bordsbönsdebatter och diskussioner om gränsdragning mellan utövning av religion och undervisning i kulturell och religiös allmänbildning har lyft fram en intern konflikt.

– Grundrättigheter kan bara begränsas av lagen, och orsaken till eventuella undantag måste var exakta och avgränsade . Men när det gäller den grundlagsenliga religionsfriheten är problemet att den kolliderar med sig själv. Den positiva rätten till religion krockar med den negativa friheten från religion.

Publiken deltog aktivt med många konkreta frågeställningar och exempel. Senare fortsatte diskussionen i verkstäder. Seminariet arrangerades av Kyrkans Central för den svenska verksamheten och samlade drygt 60 deltagare.
Justitieminister Anna-Maja Henriksson betonade att religionens betydelse inte minskat i dagens samhälle - tvärtom.
Thomas Sundell från Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland.
May Wikström
(Foto: May Wikström)



Svenskt rum. S:t Jacobs kyrka är ett viktigt svenskt rum på Drumsö. Det var signalen från de Drumsöbor och församlingsanställda som samlades till möte i går kväll för att ta strid för sina utrymmen. 1.12.2016 kl. 11:53

böcker. "Det är viktigt för alla stressade människor att hinna landa en aning och få julstämning." 1.12.2016 kl. 10:31

församlingsstruktur. Processen kring en möjlig sammanslagning av församlingarna i Pedersörenejden har tagit ett steg framåt. Vart det leder är ännu oklart. 30.11.2016 kl. 13:09

advent. Hör Emma Audas, Lucas Snellman och Katarina Gäddnäs andakter i advent. 25.11.2016 kl. 13:07

eutanasi. Bibeln ger oss inget direkt svar på frågan om aktiv dödshjälp. Det tunga ansvaret ligger på oss. Det säger Hilkka Olkinuora, som välkomnar diskussionen också inom kyrkan. 24.11.2016 kl. 13:25

profilen. Sara Razai har bestämt sig för att inte vara rädd och för att släppa kontrollbehovet. I hennes hem samsas muslimsk bordsbön med kristen söndagsskola. Och i familjen pratar de svenska, finska, dari och engelska. 24.11.2016 kl. 10:31

nödlogi. Ett kvällsmål, en natt på en madrass, morgonmål när du vaknar. I Petrus församling förbereder sig anställda och frivilliga för det tillfälliga härbärge som är öppet den 5–12 december. 22.11.2016 kl. 10:29

kyrkans fyraårsberättelse. Finländarna går fortsättningsvis oftast i kyrkan på julafton. 2015 besökte 320 000 människor kyrkan eller församlingen den dagen. 22.11.2016 kl. 10:16

asylsökande. Där ministeriet betonar säkerheten talar kyrkan om människovärde. I stort sett fanns det samsyn om att slå vakt om tryggheten i landet – för alla. 21.11.2016 kl. 16:28

profilen. Hemmet påverkar barnens uppväxt. Det finns ingen neutral uppväxtmiljö. Barnen kan inte växa ur ett vakuum. Varje människa har ett trossystem som påverkar livet och de val man gör, säger Saara Kinnunen, pensionerad familjerådgivare och författare. 17.11.2016 kl. 15:19

psykiatri. På den psykiatriska avdelning där Anders Blomberg jobbar är det inte ovanligt att patienter har religiöst färgade psykoser. 17.11.2016 kl. 07:28

Kyrkomötet. Kyrkomötet motsätter sig undervisnings- och kulturministeriet förslag att frysa indexjusteringen av finansieringen för de samhällsuppgifter kyrkan sköter för åren 2017-2019. 11.11.2016 kl. 13:43

Kyrkomötet. 25 kyrkomötesombud har publicerat ett skriftligt ställningstagande där de uttrycker sitt stöd för kyrklig vigsel av homosexuella. 10.11.2016 kl. 10:31

andaktsprogram. Gudstjänsterna kan äntligen få en fast sändningstid, säger Svenska Yles direktör Marit af Björkesten. 9.11.2016 kl. 10:19

äktenskapet. En undersökning visar att 48 procent av finländarna är positivt inställda till att par av samma kön ska kunna vigas i kyrkan. Bara 17 procent vill att kyrkan avstår från vigselrätten. 8.11.2016 kl. 13:54

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07