Semester - budet om det goda livet

Ledare. 21.7.2011 kl. 00:00

För över sjuttio år sedan fick finländarna rätt enligt lag till mellan fem och tolv dagar semester. År 1971 infördes fyra veckors semester.
I dag ligger Finland och Frankrike i täten i i-ländernas tio i topp med trettio dagar betald semester – som de i regel också med glädje tar ut, bör påpekas. Semestervägrare vinner ingen goodwill hos oss, vare sig bland familj, kolleger, arbetsgivare eller övervakande myndigheter.

Lagstiftning väger tungt. Men det gör också attityder. Det här är en viktig poäng. I Japan är det en hederssak att sätta jobbet i främsta rummet på relationsskalan, trots att japanerna har rätt till 20 dagars betald semester. Att vara borta från jobbet för länge väcker negativ respons.
Värre ändå är som känt USA. Landet torde vara det enda i den rika delen av världen utan lagstadgad semester.  Den ledighet man trots allt får, kommer ofta med förbehåll från arbetsgivaren. Vissa företag ogillar att arbetstagarna håller mer än en vecka ledigt i ett sträck. Andra kräver att de anställda – också på semestern – ska svara i jobbtelefon och kolla sin e-post.

Visst erbjuder de flesta företag sina anställda semester, för att ha ett lockbete som attraherar kunnig personal. Men att ta semester – eller snarare att låta bli att ta ut semester – har blivit en merit i den knivskarpa kapplöpningen om en personlig god karriär. Den andan odlar arbetsgivarna ofta jämsides med erbjudandet om ledighet. Bara 57 procent av genomsnitts­amerikanerna tar ut all den semester de kunde få, i jämförelse med närmare nittio procent av fransmännen, enligt en studie av Reuters/Ipsos.

Naturligtvis bränner många ut sig. En av de organisationer som kämpar för ett hälsosammare arbetsklimat heter Take Back Your Time (Återerövra din tid). Den konstaterar att USA trots sin arbetsfixering bara ligger på fjärde plats i en av listorna över de konkurrenskraftigaste ekonomierna i världen – medan Sverige med sin betalda femveckorssemester kvalar in som tvåa.
Orsaken bottnar inte bara i arbetsgivarens praxis och önskemål utan också i tankemönstren, både hos arbetstagarna och deras omgivning. De är rädda för att inte verka tillräckligt hängivna i jobbet. Alternativt kan de vara rädda för det som hopats på skrivbordet medan de varit borta.

Men finns det djupare, mer filosofiska orsaker? Amerikanska CNN har lagom till semestertiden plockat upp temat och jämför de europeiska långsemesterfolken och amerikanernas No Vacation Nation (Landet utan semester). En amerikansk lyckoforskare vid namn Adam Okulicz finner i sin studie att amerikaner maximerar sin lycka genom att jobba medan européer söker lyckan i fritiden.
CNN drar slutsatsen: Alltså kan tanken på en lång semester vara skrämmande, orealistisk och rentav otänkbar för en amerikan – trots att det gynnar både hälsa och produktivitet. Lång frånvaro från jobbet = olycka.
Det är intressant att kulturer som i många avseenden har liknande värdegrund och delvis gemensam historia kan skilja sig så markant i sin hållning till vad som kännetecknar det goda livet.

I decennier har semester varit en självklarhet i vårt arbetsliv. I samma takt som effektivitetstänkandet har tänjt, har vilodagen också gjort det och i bästa fall gett oss en årsvila som ger oss kraft att gå vidare. Den är något att tacksamt bevara och bevaka i en globaliserad värld, där effektivitetshajarna gärna naggar den självklarheten.
Därför finns det ett uns av helighet över semestern. Det kunde vara värt sitt eget ledighetsbud: ”Helga din semester, så som du ock helgar andras.”
May Wikström



ENKÄT. Vi på Kyrkpressen är intresserade av hur finlandssvenskar firar påsk – med liten tonvikt på den kristna delen av traditionen. Det tar 7–8 minuter att besvara frågorna. Svara gärna! 1.3.2024 kl. 11:09

klosterliv. Om man älskar något måste man offra något. Så är det för alla, oberoende av om det är sin frihet, sin familj eller sin Gud man älskar. Det här säger birgittinnunnan och abbedissan syster Dia i Åbo. 20.2.2024 kl. 16:43

ISRAEL-PALESTINA. Noga Ronen från Israel ville i åratal lyssna till palestinierna och vara pacifist. Men fyra månader efter 7 oktober-massakern vet hon inte om hon vill det längre. 19.2.2024 kl. 13:29

ISRAEL-PALESTINA. Mohammed från Nasaret går här fram. Själv är han inte född i Jesus barndoms stad, utan i en före detta fransk armébarack i Syrien. Sedan över 30 år bor han i Borgå. Men sitt blåa palestinska flyktingpass ska han aldrig ge upp. 19.2.2024 kl. 13:55

UTSEENDE. Eva Kela blev förskräckt när hon plötsligt såg sig bli en ”medelålders tant” och gjorde ett tv-program om det som hon aldrig trodde skulle drabba henne själv. 19.2.2024 kl. 16:41

Kolumn. Då jag skriver dessa ord är det några dagar kvar tills valet till kyrkomöte. Då du läser dessa ord är valet över och vi har fått en ny samling människor som får fatta beslut om kyrkans framtid. 19.2.2024 kl. 08:00

KYRKOMÖTET. Mia Anderssén-Löf och Torsten Sandell blir prästombud i det nya kyrkomötet. De försvunna präströsterna från Åland dök upp under veckoslutet efter att ha varit borta i posten. 19.2.2024 kl. 11:56

Nattvard. Den möjlighet kyrkolagen ger att fira nattvard utanför kyrkorummet kan minskalaestadianernas behov att bilda egna församlingar. 16.2.2024 kl. 12:41

KYRKOMÖTET. Tre av fyra lekmannaombud från Borgå stift är nya i kyrkomötet. Präströster efter tisdagens kyrkomötesval är borta – i posten – och valnämnden fick avbryta rösträkningen. 14.2.2024 kl. 18:44

KYRKOMÖTET. Expresspost från Åland var inte tillräckligt för att trygga valprocessen. De 22 röster som är borta avgör vem som blir prästombud i kyrkomötet. 15.2.2024 kl. 12:41

KYRKOMÖTET. Kvasten gick i kyrkomötet. Många av de sittande ombuden blev inte omvalda. Närmare två tredjedelar av plenisalen är nytt folk. Fortfarande finns inte kvalificerad majoritet i frågan om samkönade äktenskap 15.2.2024 kl. 12:14

fastan. Före påsken kommer en fyrtio dagar lång fasta. Den här tiden är en möjlighet att lämna bort och skala av för att hitta fokus inför påsken. 13.2.2024 kl. 14:19

PERSONEN. Han har varit lärare i engelska i fyra olika länder och lärt sig språket i tre av dem. Alasdair Pollock kom till Jakobstad för snart trettio år sedan. Språket, musiken, årstiderna, havet, skogen och människorna fick honom att stanna. – Jag har fått mycket mer än jag gett, säger han. 9.2.2024 kl. 09:58

profilen. Eva Andersson har varit i ropet sedan hon stickade vantar till påven. Färre vet att hon också räddat hundar i Korea och extraknäckt som risleverantör. 7.2.2024 kl. 13:40

ETT GOTT RÅD. Christer ”Chrisu” Romberg önskar att hans femtonåriga jag hade fattat att man kommer bara en bit på vägen med talang. Han är aktuell i sångtävlingen The Voice of Finland på teve, men han är också ungdomsarbetsledare i Sibbo svenska församling. I sitt jobb umgås han mycket med konfirmander, alltså 15-åringar. 7.2.2024 kl. 10:00

slef. Trots att Evangeliföreningen sålt sin mjölkko, en industrifastighet i Esbo, satsar föreningen friskt på ny verksamhet och nyanställningar. En ny stugby på lägerområdet Klippan i Monäs, Nykarleby är också under planering. 2.2.2025 kl. 09:07

BORGÅ STIFT. Borgå stift gör en ny strategi 18 år efter den föregående. Fast till mångas överraskning är den inget färdigt visionsdokument, utan ett arbetshäfte med frågor. Kyrkpressen frågade biskop Bo-Göran Åstrand varför. 3.2.2025 kl. 13:41

UK. Äktenskapsfrågan och samarbetet mellan kyrka och skola – det var frågor som väckte debatt när Borgå stifts ungdomsparlament Ungdomens kyrkodagar samlades i Karis i helgen. 3.2.2025 kl. 17:22

forskning. Läkarvetenskapen vet inte exakt vad som orsakar PMS, men många kvinnor vet vad det är att inte riktigt känna igen sig själv några dagar varje månad. Sara Högberg blev less på bristen på kunskap och skrev en forskningsplan. Nu doktorerar hon i teologi – och forskar på menscykeln. 29.1.2025 kl. 17:52

KYRKOR I USA. Mariann Edgar Budde medverkar vid ett präst- och diakonmöte i Uppsala i september. 25.1.2025 kl. 15:15