Momsen slår hårt mot det fria ordet

Ledare. Regeringen Katainens program är frukten av många spretiga viljor. Det kan tydligt utläsas i regeringsprogramtexten för det folk i ”ett öppet, rättvist och djärvt Finland” som hans koalition vill leda under den närmsta framtiden. 7.7.2011 kl. 00:00

Vad som sist och slutligen ledde till den chock i paketet som tidningsvärlden fortfarande försöker återhämta sig från förblir antagligen oklart. Varifrån kom det ideologiska incitamentet till att införa nio procents moms på tidningsprenumerationer? Den som enligt förslaget ska dra in 83 miljoner euro till statens kassa. Vilken var i grunden motiveringen – och försvaret för den? Miljö-aspekter? Viljan att skuffa fram landets positioner som teknologisk föregångare? Något annat?

Det finns nämligen mycket i den övriga texten som i hög grad hade talat för att inte sanktionera det regelbundna tidningsläsandet. 

Målen för nationen är högt ställda: ”Regeringen har som mål att göra finländarna till världens kunnigaste folk fram till 2020. Finland ska placera sig i täten bland OECD-länderna i fråga om centrala jämförelser av ungdomars och vuxnas kunnande (…) Regeringen vill minska de könsrelaterade skillnaderna i fråga om kunskapsresultat, deltagande i utbildningen och fullföljande av utbildningen och dämpa tendensen att utbildning går i arv.”
För många finländare var och är dagstidningen en viktig folkbildare. Just sådana som inte hade utbildning att ärva fick genom dagens blad en utvald bit annan verklighet – och många gånger möjlighet att skapa en egen framtid.
 
Den tid när papperstidningen var Mediet är förbi, det inser vi alla. Men den är långt ifrån död och det är inte ojämlikheterna heller. Därför har tidningen ett viktigt arv till de generationer som nu också konsumerar friskt från nätets plockebord. Att prenumerationerna tidigare varit momsbefriade har motiverats med att man velat främja yttrandefriheten. Risto Uimonen, ordförande för Opinionsnämnden för massmedier, är bekymrad. Nej, yttrandefriheten försvinner inte i och med det här, menar han i Suomen Kuvalehti. Men de förväntade prenumerationsbortfallen kommer att minska mångfalden bland pressrösterna. Enligt Uimonen är nätkonsumtionen inte helt oproblematisk. På nätet läser man snabbt och selektivt. Finländaren läser i dag sin papperstidning i medeltal i en halvtimme, nättidningen avverkas på mindre än tio minuter. Vårt Pisaprisade folk hör till dem som läst mest tidningar i hela världen, ändå ger regeringsförslaget nu Finland den tredje högsta tidningsskatten i Europa. Risken är att regeringen bryter sönder en lång tradition av långsamt och mångsidigt läsande och följderna av detta kan vara djupare än man anat och motverka andra mål.

Samtidigt vill den nya regeringen nämligen, enligt programmet, bygga ett samhälle som stärker mänskliga rättigheter, demokrati och främjar de frivilliga och allmännyttiga medborgarorganisationernas arbete. Också det rimmar illa med mer sten på pressens börda. Tidningen är det torg där många röster blir hörda, där man – ibland till sin egen förtret – inte kan välja bort dem som har avvikande åsikter och agendor.
Regeringen vill vidare sörja för yttrandefriheten och religionsfriheten. Den vill också tillgodose de språkliga rättigheterna enligt förslagen från Ahtisaaris arbetsgrupp.  Bra så! Hoppas det får konkreta utslag. Tänk om det där med momsen! Tidningsmomsen slår nämligen hårt mot de små eller obefintliga marginalerna i finlandssvenska tidningshus.
 
Tyvärr och naturligtvis drabbas också Kyrkpressen: I privatekonomin är det den enskilda prenumeranten som ställs inför en prishöjning. För Kyrkpressen heter den enskilda prenumeranten församlingen, som ställs inför en höjning på drygt en euro gånger antalet hushåll som får den. Momschocken blir en tuff bit för församlingarna och Kyrkpressen att klara av tillsammans. Men vi är beredda att kämpa för vår tidning! Det är en torsdagsgemenskap som synliggör vår kyrka, vårt stift och vårt språk i samhälle och vardagsliv.
Ännu orättvisare blir detta av det faktum att församlingen, till skillnad från företag och kommuner, inte är berättigad till momsavdrag.
 
En unik tidningsröst har därmed klämts in i ett unikt upplägg som inte alls ser bra ut.
Det är värt ett alldeles särskilt varningsrop till de politiker och beslutsfattare som vill värna om en viktig sammanhållande länk i Svenskfinland.

May Wikström



FÖRSAMLINGSVALET. Tidiga resultat från församlingsvalet visar på att den nedåtgående trenden för röstningsprocenten fortsätter. Helsingfors hörde till de första samfälligheter som på söndagskvällen redovisade sina siffror. Tio procent av församlingsmedlemmarna i huvudstaden hade röstat. 20.11.2022 kl. 20:12

FÖRSAMLINGSVAL. Så här är kyrkans system för att påverka uppbyggt. Kyrkpressen reder ut begreppen inför valet. 7.11.2022 kl. 18:12

sorg. Sandra Holmgård har skrivit en bok om det som för många känns som det värsta man kan drabbas av: att förlora ett barn. – Oliver var fantastisk, och jag tycker att alla familjer borde ha fått en egen Oliver. Men för egen del kan jag säga att jag aldrig kommer att repa mig helt efter hans sjukdom och död. 5.11.2022 kl. 09:00

KYRKOMÖTET. Nästa vecka samlas evangelisk-lutherska kyrkans kyrkomöte – kyrkans riksdag – till höst­session i Åbo. På ärendelistan står bland annat budgeten för kyrkans central- och pensionsfond. 4.11.2022 kl. 10:02

TERRORBROTT. Centerledaren Annie Lööf och ärkebiskop Antje Jackelén stod på Theodore Engströms, 33, dödslista under sommarens Almedalenvecka på Gotland. Den tidigare nynazisten hade planerat att döda någondera av dem under de samtal med nattvard som ordnades i Visby domkyrka. 3.11.2022 kl. 17:48

Kolumn. "Bråttom är ett ord som nästan ingen tycker om, det skapar mest gräl och sjuk mage." 27.10.2022 kl. 12:10

BORGÅ STIFT. Igår vigdes diakon Hanna Saarijärvi och prästerna Camilla Vuoristo och Mikael Hulten till tjänst i Borgå domkyrka. 31.10.2022 kl. 08:51

PERSONALVÅRD. Heidi Juslin-Sandin har lång erfarenhet av krishantering. De erfarenheterna kan komma till nytta i arbetet med personalvård i Borgå stift. 27.10.2022 kl. 09:00

LIV. På Benita Finnes vägg i hemmet i Bennäs, Pedersöre hänger en färgglad tavla. Tavlans ram är mycket oansenlig, den syns knappt. För henne illustrerar tavlan det kristna livet. Tidigare var de yttre ramarna det viktiga. Nu är det innehållet – liv, frihet, glädje. 26.10.2022 kl. 19:00

Bok. En svår skilsmässa, ett årtal karvat in i en kyrkbänk i Frankrike och en cykelolycka som ledde till döden – det här är några händelser som fick Maria Lindh-Hindsberg att skriva en roman om att förlora allt och kanske hitta en tro. 25.10.2022 kl. 11:09

ENERGI. Den höjda elräkningen för samfälligheten i Malax, som nästa år blir Malax församling, kan komma att motsvara upp till två årslöner. De tre kyrkorna värms upp på olika sätt: fjärrvärme, bergvärme och direkt el. 24.10.2022 kl. 13:54

ENERGI. Det svenska Finland och Åland ligger väl framme i att ställa om kyrkorna på energismart jord- och bergvärme. Men inför vinterns hotande elkris står många kyrkor också i Borgå stift inför hotet om skenande elräkningar. 24.10.2022 kl. 14:16

ENERGI. I Lovisanejden står en del kyrkor tomma och kalla i vinter: till exempel kyrkan i Liljendal och i Strömfors. 24.10.2022 kl. 14:35

ENERGI. Kyrkostyrelsen har tidigare haft rådgivare som har hjälpt församlingarna att spara energi och el. Men i vinter får församlingarna gå till den kommunala rådgivningen. 24.10.2022 kl. 14:40

METROPOLITEN JEVGENI. Den estniska ortodoxa metropoliten Jevgeni (också kallad Eugene), vars kyrka lyder under Moskvapatriarkatet, har nu tagit avstånd från Moskvapatriarken Kirill. 25.10.2022 kl. 11:20

Helsingfors. – En sång som börjat som en stund mellan bara mig och Gud kan få betyda något för en annan människas vandring med Gud. 6.8.2024 kl. 12:55

val. Församlingspastorstjänster tillsätts inte genom offentligt ansökningsförfarande. Domkapitlet begär församlingen om ett utlåtande om dem som anmält intresse och fattar sedan beslut om förordnandet med utlåtandet som grund. 5.8.2024 kl. 13:39

SOMMARLÄGER. – Att vara tillsammans handlar om ett grundbehov som vi alla bär på, säger Matti Aspvik, verksamhetsledare för förbundet Kyrkans Ungdom. 27.7.2024 kl. 20:50

Kolumn. Som barn minns jag att det var roligt när någon hade ordnat skattjakt för en. Det kunde vara i skolan, på någon födelsedagsfest eller i juniorerna. Man fick en karta i handen, några uppgifter att tänka på och sedan ut för att leta. 20.7.2024 kl. 11:55

PRÄSTER. Över 400 gudstjänster, dop, vigslar och begravningar på ett år – det kan tre präster i en medelstor finlandssvensk församling få dela på. Prästernas arbetsmängd varierar stort från församling till församling, visar Kyrkpressens granskning. 15.7.2024 kl. 10:00