Detta hyvä jeng, på keikka igen

Ledare. Rubriken ovan är ett språkligt mischmasch av värsta slag men har sin förklaring. Slogan är hämtad från Sjundeå församling, från tiden då den odelade församlingen upprepade gånger tog beslut om att inte delas på språklig grund. Med sin slogan ville församlingen visa att det går utmärkt att arbeta trots att de kyrkliga regelverken sa annat och domkapitlet ivrigt förespråkade en delning. 9.6.2011 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

Sedan dess har Sjundeå församling delats på språklig grund och domkapitlet fått en ”överrock” i form av ett stiftsfullmäktige.

Stiftsfullmäktiges senaste sammanträde har inte synts i spalterna. Vid mötet förra veckan gick mesta tiden till att prata om kyrkans två ”klassiker”: Vad göra med kvinnoprästmotståndet och dess efterföljare, hur kyrkan ska förhålla sig till registrerat partnerskap.
För medierna är det obegripligt att Borgå stifts beslutande organ ger lejonparten av sin tid till såna här ”evighetsdiskussioner”. Att det n:te försöket att öppna prästdörren för teologer med fel åsikter och kvittera det med en kläm om att intressera fler män för prästyrket låter i mediala öron som ett ”god morgon, yxskaft” och är det också – om ser på saken i ett politiskt perspektiv.

Men det som medierna inte begriper kan teatern förklara. Kansallisteatteris uppsättning Kristi brud handlar inte om morddramat i Knutby pingstförsamling. I teologin står Kristi brud står för den kristna församlingen. I den religiösa föreställningsvärlden beskrivs relationen mellan Gud och församling i termer av äktenskapsrelationen mellan man och kvinna.
Det här är en megametafor i den kristna religionen som inte går att rubba så där bara, säger pjäsförfattaren Heini Junkkaala som själv är uppvuxen i en väckelserörelse, lever i ett registrerat partnerskap och är väl insatt i problematiken både personligt och teologiskt.

Junkkaalas pjäs stiliserar upp de låsta positionerna i dagens kyrka.  En konservativ falang där de mest aktiva bildar sina egna gudstjänstgemenskaper utanför kyrkan och en liberal falang där aktivisterna helst skulle skyffla ut allt vad konservatism heter.
De två teologiska huvudpersonerna kommer under pjäsens gång fram till ett möte som får dem att se på problemen med den andras ögon. Varför måste jag slänga ut alla de konservativa prästerna som inte kan acceptera kvinnliga präster?  Och den konservativa prästen frågar sig vad hätskheten mot kyrkan hos hans unga anhängare bygger på?

Hur ska hur kyrkan leva när det finns grupper som står för åsikter som i praktiken är omöjliga att skriva ihop sig om? Och när den kyrkliga byråkratins möjligheter bevisligen är uttömda?
Det går om man möter varann och respekterare varann trots de stora olikheterna, hävdar Junkkaala. Hennes budskap kunde formuleras att det går att leva i en konflikt och dessutom leva ganska bra.

Det är den diskussionen som stiftsfullmäktige förde förra veckan. Utan att komma fram till så mycket annat än att man har respekt för varann.
Det som går på det personliga planet är förstås betydligt mera krävande på ett kyrkligt plan. En travestering på det kända yttrandefrihetsuttrycket kunde bli ”jag avskyr hur du tolkar din tro men respekterar din rätt att tillhöra samma kyrka som jag”. Då gör man det verkligen inte enkelt för sig.

En sådan inställning möter ingen förståelse bland aktivister ute på flyglarna. I pjäsen låter Junkkaala homo-
aktivisterna indirekt utföra det smutsiga jobbet, det som indirekt leder till att landets första kvinnliga biskop förlorar livet. Utan blod finns ingen försoning, står det i skrifterna. Det är en obehaglig sanning, vet också dagens medier.

Tar man som stiftsfullmäktige tid på sig och följer ”Junkkaalas princip” om att man måste möta varann trots oöverkomliga motsättningar gör man det inte lätt för sig. Ett sådant stift blir handikappat och delvis också handlingsförlamat när det gäller att bevaka strategiska stiftsintressen.
Så det kommer att ta tid innan stiftet gemensamt och trovärdigt som ”detta hyvä jeng” kan vara ute ”på keikka igen”. Dessutom till  ett pris som ingen kan beräkna i dag.

Rolf af Hällström



kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47

Lokalt. Tacos och lovsång står naturligtvis på programmet när Replot församling bjuder till Tacom och lovom-söndagar i församlingshemmet. 25.3.2025 kl. 16:48

hopp. – Hopp är inget som kommer till oss som en skänk från ovan, säger Heidi Juslin-Sandin. Tvärtom menar hon. 24.3.2025 kl. 18:48

psykologi. När Trump skällde ut Zelenskyj i Vita huset betraktade den kristna terapeuten Markku Veilo scenen med intresse. – Det var ett klassiskt exempel på hur en människa reagerar utifrån sina känslolås och inte klarar av att bete sig vuxet, säger han. Men vi har alla en del i oss som exploderar eller imploderar oväntat – och den kan vi jobba med. 20.3.2025 kl. 10:01

Begravningsplatser. Runt om i Svenskfinland finns små begravningsplatser som drivs av föreningar eller sammanslutningar. Två begravningsplatser stöds av den lokala församlingen eller samfälligheten. 19.3.2025 kl. 10:00

KRISTEN YOGA. Stillhetens yoga utövas i dag i var femte församling i den evangelisk-lutherska kyrkan. Yogans ursprung utanför kristendomen och Europa väcker fortfarande frågor. Ny forskning ska titta på varför. 18.3.2025 kl. 10:00