Lagutskottets ordförande Pirjo Pyhäjärvi konstaterade att kostnaderna för begravningsverksamheten bör täckas med samfundsskatten och begravningsavgifterna.
– Problemet idag är att avgifterna inte tas ut i alla församlingar eller att de inte motsvarar kostnaderna för begravningsverksamheten. I praktiken är situationen den att man är tvungen att använda kyrkoskattemedel för att täcka kostnaderna, sade Pyhäjärvi.
Lagutskottet konstaterade i sitt betänkande att det vore skäligt att alla ekonomiska församlingsenheter skulle bära upp begravningsavgifter som beaktar de verkliga kostnader som verksamheten medför. De avgifter som nu bärs upp täcker knappt 14 procent av kostnaderna och avgiftens storlek varierar avsevärt mellan församlingarna.
Ett problem är att samfundsskatten fördelas olika mellan församlingarna. I vissa församlingsekonomier räcker samfundsskatteintäkterna till för både eventuella begravningsavgifter och kostnaderna för begravningsverksamheten medan de i andra täcker en relativt liten del av kostnaderna.
Ett syfte med lagändringen är dessutom att jämna ut skillnaderna i de avgifter som församlingarna tar ut. Avgiften ska vara densamma för alla invånare i en kommun.
Enligt begravningslagen hör begravningsväsendet till evangelisk-lutherska kyrkans samhälleliga uppgifter. En församling eller en kyrklig samfällighet kan enligt lagen ta ut avgifter för gravplats, för tjänster i samband med begravningen och för skötsel av gravplatsen. Avgifterna får motsvara högst de kostnader som uppgiften orsakar och avgifterna ska vara de samma för alla. Jordfästning är en kyrklig förrättning som församlingarna inte tar ut avgift för.
Med intäkterna från samfundsskatten finansierar kyrkan också andra samhälleliga uppdrag, som till exempel uppgifter inom folkbokföringen och upprätthållande av kulturhistoriskt värdefulla byggnader, föremål och miljöer.
Ändringen i kyrkolagen ska ännu godkännas av riksdagen.
