De mångfaldiga medlemmarnas kyrka

Ledare. Folkkyrkomedlemmen är något av en hägring.
Tittar man åt ena hållet för att fokusera henne, så avtecknar sig den man söker någon annanstans, längre bort. Hon är alltid någon annan, någon annanstans, vars behov och längtan också ska beaktas och bejakas.
24.2.2011 kl. 00:00

Och ibland borde herdarna i kyrkan nästintill slå knut på sig själva för att räcka åt bägge hållen.

Det här framstod som en av de största utmaningarna för kyrkan vid det strategi-
seminarium som stiftets förtroendevalda hade ordnat i Borgå häromveckan.
Biskop Björn Vikström lyfte fram den klassiska dikotomin mellan den aktiva kärnan och dem som kretsar i utkanten, mellan folkkyrkoförsamlingen och den grupp som faktiskt fysiskt kommer samman.

Den här tudelningen finns, det kan ingen förneka. Den har funnits historiskt sett i pietismens svallvågor – och har kanske ytterst sina rötter i lärofadern Luthers betoning av människors rätt och skyldighet att tänka själva. Den tror vi på, fortfarande.
Men det är skäl att komma ihåg att riktiga livet alltid har glidande skalor, och överlappande lager. Och det är de här nyanserna som tyvärr allt för ofta går förlorade oavsett vilkendera gruppen man vill lyfta fram. Innerkant i ett läge kan ibland vara ytterkant och tvärtom.

Professor Eila Helander ville slå ett slag för de passiva medlemmarna som en enorm resurs för kyrkan – de vill ju fortfarande vara med, till varje pris. Varför då se dem som mindre värda?
Tanken att passiva medlemmar känner sig förskjutna av innegänget, underkända eller för blyga för att delta mera aktivt är inte heller ny, och den är grym och obehaglig i grunden, åtminstone om man ska ha Jesus från Nasaret som ledstjärna. Att dela in någon i mer eller mindre kristen är – ja – okristligt.

I samma veva konstaterades det att också de aktiva ibland får oförtjänt mycket kritik. Det är inte nödvändigtvis så att denna grupp har valt och trivs med positionen som någon slags kyrklig elit. Undersökningar visar att den nordiska folkkyrkomassan, med alla sina paradoxala drag, också har ett som handlar om att medlemmarna i periferin är nöjda med att vara med så där lite lagom mycket, samtidigt som de uppskattar att det finns en ställföreträdande grupp i inre kretsen som sköter grovjobbet.
I det ljuset blir elitstigmat på dem inne i klicken en börda de inte har valt. Och därför slår orättvisa anklagelser också extra hårt mot många som ofta axlar och bär mer än de kanske önskar. De buntas samman till en homogen grupp, som kan beskyllas för det mesta – allt från att vara hihuliter till reaktionärer.

Också värderingar går kors och tvärs, i små som stora frågor. På detaljnivå kan man till exempel konstatera att den allra största harmen över att det petats i gamla psalmtexter och melodier ofta finns bland dem som sjunger dem mest sällan, och som vill ha sin kyrka vackert där de ställt den.
Att fokusera för mycket på kyrkans kärnfysik kan därför vara ett felslut, som också leder fel i förlängningen. Den gudstjänstfirande gemenskapen, för det är fortfarande där kyrkan teologiskt vill lägga tyngdpunkten trots att gudstjänstbesökarna krymper, handlar inte i första hand om åsiktsgemenskap eller social gemenskap. Det är att ställa fel sorts krav på den. Däremot handlar det om en trosgemenskap – olika, men tillsammans inför Gud. En sådan har potential att rymma både skiftande åsikter och sociala behov.
Detta är folkkyrkans hopp.
May Wikström



bröllop. Går det att fira bröllopsfest i sommar, eller måste man skjuta på festen eller fira i mindre skala? Susanna Nygård hoppas få fira ett stort bröllop och Michaela Rosenback tänkte om i fjol. 17.3.2021 kl. 09:00

religionsundervisning. – Hur tryggar vi likabehandling och minoritetsbarnets välmående? frågar Milena Parland. Det är långt ifrån okomplicerade frågor. 16.3.2021 kl. 09:53

religionsundervisning. Religionsläraren Sune Alén har varit en drivande kraft bakom det nya ämnet religions- och livsåskådningskunskap på Åland. Att få till stånd ett likvärdigt ämne för alla har varit hans främsta mål. 16.3.2021 kl. 09:46

pris. Regissören Suvi West får Kyrkans mediestiftelses pris för filmen Eatnameamet – Vår tysta kamp. Dokumentärfilmen handlar om samernas kamp för överlevnad. 15.3.2021 kl. 15:42

Herdeval. Monica Cleve och Kristian Willis har sökt kyrkoherdetjänsten i Vanda svenska församling. 8.3.2021 kl. 15:40

Skidning. Det åttonde Vasaloppet för sjukhusteologen Catharina Englund i Jakobstad blev inte av i år. I stället skidade hon loppet i hemmaspåret. 8.3.2021 kl. 10:30

Kolumn. Hemma hos kyrkoherde Stefan Äng i Jomala hänger en ikon som tittar ner på klädhögar och dammråttor. 4.3.2021 kl. 16:19

arabvärlden. Till Al Massira får man bjuda in sina vänner på en vandring under vilken man lär känna varandra och möter olika saker. Programmet kan jämföras med en Alphakurs, men i första hand för den arabiska kulturen. 4.3.2021 kl. 11:14

kyrkoherdeval. Under pågående pandemi har domkapitlet sänkt tröskeln för församlingarna att få avvika från regeln att ordna folkval av kyrkoherde. Men någon sådan automatik finns inte. 4.3.2021 kl. 08:50

Kyrkans Ungdom. Rebecka Stråhlman är färsk ordförande för Kyrkans Ungdom. Kyrkpressen tog henne på pulsen. 3.3.2021 kl. 18:41

barn. Ron, tre månader, har smilgropar och världens gladaste leende. Hans föräldrar Anette och Samuel Sundelin har väntat på honom i sjutton år. – Det skulle har varit lättare att vänta om vi hade vetat vad Gud har för plan. 3.3.2021 kl. 10:11

konfirmandundervisning. De vill fixa en meningsfull konfirmandtid och att erbjuda lägergemenskap är en prioritet för församlingarna i Helsingfors. Det blir skriba också i år, även om det kräver en del tålamod, flexibilitet – och att ha en kristallkula skulle inte skada. 2.3.2021 kl. 13:41

Finlands svenska prästförbund. Janette Lagerroos är nyvald ordförande för Finlands svenska prästförbund. Hon har jobbat upp sig ”från gravens botten”. 1.3.2021 kl. 19:06

religionsundervisning. Ett religionsämne för alla på Åland – alla deltar i samma undervisningsgrupp oberoende av samfund eller åskådning. 1.3.2021 kl. 18:32

fasta. Kanske årets fasta inte handlar om att avstå, utan om att få in något som gör att du orkar till påsk 25.2.2021 kl. 16:58

BISKOPSMÖTET. Bikt på webben, välsignelse med olja och tydligare förbön vid konfirmation kan det bli i kyrkohandboken. Det föreslås också bli mer formuleringar om barnfostran, livsmognad tillsammans, kropp och sexualitet när man gifter sig. Temana är många i förarbetet till en ny kyrkohandbok för kyrkan. 19.4.2024 kl. 09:34

KRAVKULTUREN. Den danska folkhögskolläraren och teologen Christian Hjortkjaer skrev en bok om hur det är att växa upp i ett samhälle där vi får höra: ”Just do it.” 17.4.2024 kl. 15:24

BERÄTTARKONST. Berättarkonstnären och musikern Lina Teirs livsåskådning hör ihop med glädje, inspiration och livsmening. 17.4.2024 kl. 15:05

profilen. Prästen Sirpa Tolppanen har precis landat i Vanda där hon ska bygga upp en helt ny gemenskap – från grunden. 16.4.2024 kl. 15:34

Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56