Ångerveckor

Ledare. Ångerns roll i vår tid har krympt. Det finns inget vackert och attraktivt i den. 25.11.2010 kl. 00:00

Malena Holmström

Snarast är ångern ett tecken på misslyckande – och misslyckande är något som inte passar in i strävan efter framgång. Framgång handlar om att dölja sina misstag, inte att skylta med dem. Och därför väljer ledare och företag i regel hellre att blåneka sina plumpar än bekänna dem.

När misstagen är uppenbara finns det enbart en sak att göra – att avgå.

På det privata planet hör ångern och den påföljande boten därför till det som hellre dissas än lyfts fram. Åtminstone sysslar ingen med sådant offentligt, än mindre frivilligt.
Ändå är ångern en av de viktiga mänskliga egenskaperna. Bland de farligaste och olyckligaste av alla är de människor som helt saknar förmåga att känna ånger, därför att det inte finns något inombords som ger dem gränser för hur man kan behandla andra. Så varför är vi rädda för ångern, när vårt umgänge egentligen är beroende av att den existerar?

Det är ganska symptomatiskt att ”ångervecka” i vårt språkbruk handlar om misslyckade köp, som därför i den heliga konsumtionens namn kan bytas ut, för att hålla pengen rullande. Likaså är det träffande för vår livsstil att ångerveckorna kulminerar i en hektisk tid för butiksbiträden och -personal just när den stora festen är förbi. Andras goda men misslyckade intentioner går nämligen också att ångra mot uppvisande av kvitto.
Men de egna?
Det finns de som i likhet med ortodoxe Mikael Nummela tar ångerveckorna före festen, inte efter. För vilka ångern handlar om det man gjort eller underlåtit göra. Adventstiden är i själva verket en andlig förberedelsetid traditionellt förknippad med en fasta, där avhållsamhet och begrundan ska hjälpa människan att rensa ut sådant som belastar en. Storstäda helt enkelt.

Många hårt stressade människor i dagens Finland har inte längre tid och krafter att städa hemma själv utan anlitar städhjälp. Takten i vardagen är för mycket. Gott så, det är en bra lösning för många parter. Det ligger inget självändamål i att städa.
Värre är det om man aldrig ger sig tid att städa skiten ur de andliga hörnen. Om allt bara ligger där och gror samtidigt som det yttre livet går i pendolinofart. Om man aldrig på riktigt hinner stanna, och begrunda sig själv, se sina egna tankar. Se att ”Det här är jag. Sådan ser jag ut och känner mig inuti”.

I en amerikansk psykologisk studie om ånger fick deltagarna i uppdrag att beskriva den framtid de hade föreställt sig innan en livsförändring ägt rum, en skilsmässa eller något annat omvälvande, som för deras del ändrade kursen totalt. Forskningsledaren Laura King upptäckte att de försökspersoner som klarade av att skriva om sin förlorade framtid – det som ibland också kallas det förlorade potentiella självet – utan att ha tappat framtidstron eller blivit förtvivlade ofta hade utvecklat en egenskap som forskarna kallade komplexitet.
Komplexitet är förmågan att kunna beskriva förhållanden, sammanhang och andra dimensioner ur många olika synvinklar. Ju längre in i livet man hinner, från medelåldern framåt, desto större ökar värdet av just den förmågan.
I det här sammanhanget kan ångern vara en befrielse till att gå vidare, inte en anklagelse, så som många uppfattar det.

Vi är många som känner igen behovet av självreflektion när vi ser det skymta fram i farten. En del griper tag i det. Många av oss springer vidare.
Andra hittar kanske till någon, som lovar att städa effektivt och kanske smärtfritt åt en med olika former av terapier, en del mer obskyra än andra. Och se: vips så var också det en marknad.
Men i det inre måste man vara med och polera själv. Med varsam hand, mjuk trasa eller om det krävs med en rotborste som skrapar loss förhårdnader som ska bort. Under det arbetet hittar man i bästa fall en människa man tycker om, men kanske glömde bort.
När det väl är gnuggat och skrubbat kan tron på förlåtelsen skölja ut eländet över tröskeln.  Boten är ett kraftfullt sköljmedel och det förvaltas i vår kyrka av omsorgsfulla själasörjare och medvandrare för den som inte vill gå ensam.
Välkommen hem i advent.

May Wikström



UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00

PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58

FINSTRÖM. Finströms kyrka är en av Finlands viktigaste kyrkor. Det säger konsthistoriker Åsa Ringbom som ägnat en stor del av sin karriär åt att forska i kyrkorna på Åland. Nu är hon aktuell med en bok om Finströms kyrka. 22.5.2023 kl. 18:33

ANDLIGT VÅLD. Samhället är allt ovanare att tala om tro. Så vården vet inte alltid hur den ska hantera den som mår dåligt av att ha hoppat av miljöer där religionen har blivit för trång. Det har Maria Björkmark forskat i. 19.5.2023 kl. 09:19

KYRKBÖCKER. ”100 procent viktiga” är kyrkböckerna för den som forskar i sin släkt, säger historikern Alexandra Ramsay. I de gamla skrifterna hittar hon både stränga ordvändningar men samtidigt också präster som brydde sig om de små i sin hjord. 17.5.2023 kl. 14:46

profilen. Sebastian Holmgård är aktuell med programmet ”Tänk, tänkare, tänkast”, där han och några barn synar en del sanningar i sömmen. Finns det exempelvis gånger då man får ljuga? 16.5.2023 kl. 13:58

Alla helgons dag. Svenska Yle sänder en ljuständning på alla helgons dag. 1.11.2024 kl. 12:26

HJÄRTINFARKT. Hjärtinfarkten i slutet av september kom utan förvarning. Kyrkoherde Tomi Tornberg är bara 44 år men anpassar sig nu till ett liv med hjärt- och kärlsjukdom. – Jag har fått lära mig att ingen är oersättlig. Nu äter jag samma mediciner som mina äldre församlingsbor. 30.10.2024 kl. 08:00

Personligt. För omkring tio år sedan lärde Mikael Ahlskog känna några män som förändrade hans liv. På gott, och på ont. 29.10.2024 kl. 17:32

Personligt. Tuomas Enbuske är programledare, poddvärd, journalist, kändis – och numera också kristen. Han tror på arvsynd och på nåd. – Ju mindre vi stressar över att göra någonting gott, desto lättare är det att vara god. 28.10.2024 kl. 18:34

KYRKA OCH POLITIK. Tala med statsministern. Sitt med riksdagsgrupperna. Mejla ministerns medarbetare. Deala med ministeriet. Strategierna är många när kyrkan och relaterade organisationer lobbar för sina intressen. 28.10.2024 kl. 14:00