Löften att be för

Ledare. Efter åtta års diskussioner, två utredningar och två böcker har kyrkans högsta beslutande organ fattat ett beslut som synliggör de homosexuella. 18.11.2010 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

Det skedde med uppenbar vånda, och i slutskedet med en nästan utmattningens suck, inte minst på grund av den oändligt långa talarsvadan.I beslutet har majoriteten i kyrkomötet ställt sig bakom:

• det osvikliga människovärde som gör att ingen medvetet får kränka homosexuella
• kyrkans syn på äktenskapet som en förening mellan man och kvinna
• samvetsfrihet för kyrkliga anställda inför förbönsstunderna.

När den teologiska diskussionen i kyrkomötets kabinett och plenisal klubbats av är suckarna knappast över.
För vad betyder beslutet egentligen? På riktigt? I Hufvudstadsbladet 13.11 kunde ärkebiskop Kari Mäkinen inte ge klara besked om det ger homosexuella församlingsmedlemmar en subjektiv rätt till förbön.

Den teologiska brottningen har kantslipat de kyrkliga beslutsfattarna. I varandra har de lärt känna de ”kyrkans många ansikten” som nämndes i plenum.
Men det stora flertalet finländare, präster som lekmän, har stått utanför. Det finns de som är insatta, de som är engagerade – både för eller emot  – och de som stillsamt sysslat med sitt i skydd av gamla modeller, och både undvikit och sluppit ta ställning. De har inte nödvändigtvis stått ansikte mot ansikte ännu.
Nu kommer onekligen vardagen emot. Och den väntar inte.
Sirpa och Susanne gläds eventuellt just nu (kanske?) lika mycket över den nya möjligheten som lokalprästen Juha (kanske?) våndas över deras telefonsamtal med förfrågan om förbön.
Kan Sirpa och Susanne få en förbönsstund i sin lokalförsamling, med släkt och vänner närvarande – fast bara om Juha vill?
Eller kan Sirpa och Susanne få en förbönsstund i sin lokalförsamling, med släkt och vänner – fastän Juha inte vill?
Och hur gör man när situationen är fullständigt låst och det bara finns Sirpa, Susanne och Juha att bolla med? Vem av dem förväntas komma med mössan i hand för att de är vad de är?
Ska domkapitlet träda in?

Efter all den uppmärksamhet som frågan fått, ska de alla tre faktiskt vänta på någon slags trafikregler från biskoparna till februari?
Kyrkomötesbeslutet är som en korsning där trafikljusens alla färger lyser på en och samma gång. Logiskt sett kan det bara betyda att det är upplagt för kollisioner.

Ur de homosexuellas synvinkel innebär löftet om de anställdas samvetsfrihet onekligen att bemötandet av dem varierar från församling till församling. De anställda igen är oroliga för att löftet om samvetsfrihet inte håller mot trycket utifrån.
Förbönsbeslutet kan ses som en minsta gemensamma nämnare för vad de olika fraktionerna kan enas om utan att kyrkan rämnar. I det avseendet stämmer säkert biskop Björn Vikströms tanke om att det behövs fler lösningsmodeller av det här slaget.

Men det kan hända att det inte räcker till utan mer drastiska förändringar. Kunde den evangelisk-lutherska kyrkan vara ett lösare förbund, med församlingar som öppet deklarerade sin schattering för medlemmarna? I praktiken är det ju ändå ofta redan åt det hållet, nu måste man bara vara insatt för att veta vilken teologisk ström som flyter starkast i hemförsamlingen.
Kyrkans många ansikten kunde kanske tillåtas se mer olika ut, ja rentav uppmuntras i en större valfrihet för de enskilda församlingarna att både forma praktik och teologi. Men det förutsätter också möjligheten för medlemmarna att fritt få välja församling. Det igen kräver att den evangelisk-lutherska kyrkan tänker om kring grunderna för församlingstillhörighet. Teologerna har ryggat tillbaka inför detta steg, som de tolkar som en rörelse mot kongregationalism. Men det är också möjligt att det är den enda vägen framåt. Varför hålla fast vid en teologisk enhets-
kultur i ett samfund som trots allt i kärnan bygger mycket på individens frihet att tolka Bibeln?

Den öppna möjlighetens väg är en vacker vision, men den kräver oerhört mycket av de individer som ska gå den. I praktiken är det inte svårt att redan nu – i vårt stift och i andra – förutse situationer där människor av kött och blod hamnar i kläm.
Fram till att biskopsmötet har preciserat de pastorala anvisningarna rör kyrkans medlemmar och anställda sig i ett ingenmansland där allt handlar om den goda viljan.
En och annan fri förbön för den är definitivt därför också på sin plats.

May Wikström



Helsingfors. Under hösten har Petrus församling haft två ungdomsdiakoner på projektanställning. Här delar de sina tankar kring hur kyrkan möter ungdomar och vad den kunde göra annorlunda. 9.12.2022 kl. 10:18

musik. Soulpop-artisten och låtskrivaren Elna Romberg är aktuell med ny musik. – Den handlar om att bryta ner de murar av rädsla och sår som man kanske byggt upp och går omkring och bär på. 5.12.2022 kl. 19:30

Kolumn. "Jag tror att vi blir lite fattigare på något viktigt när vi tappar bort advent ur kalendern och firar jul i stället." 23.11.2022 kl. 16:21

Kolumn. "Jag hoppas vi blir mindre attraktiva för marknadskrafterna, friare, snällare mot planeten, kanske rent av givmildare mot dem som har mindre än oss?" 23.11.2022 kl. 09:16

FÖRSAMLINGSVALET. Kyrkpressen har sammanställt de invalda i stiftets 45 församlingar. Med finns också några församlingar som har verksamhet på svenska i andra stift. Välj i listan den region du vill se! 25.11.2022 kl. 11:07

AVHOPP. Harry S. Backström, tidigare kyrkoherde i Väståbolands församling, har avsagt sig prästrättigheterna i Finlands evangelisk-lutherska kyrka. Han blir i stället präst i Missionsstiftet. 24.11.2022 kl. 15:48

bibeln. Författaren och pastorn Tomas Sjödin har läst Bibeln hela livet, men när han läste den i The Message-versionen väcktes gamla, slitna bibeltexter till liv igen. Hans nya andaktsbok vill inspirera alla till att göra bibelläsning till en ny vana. 23.11.2022 kl. 19:36

teater. – Jag älskar teater och jag älskar att stå på scenen. På scenen behöver jag ingen hjälp, säger Karolina Karanen. 23.11.2022 kl. 09:00

FÖRSVARET. Överste Kjell Törner var med om att bygga upp Finlands militärsamarbete också när det var hysch-hysch om det. Nu när Finland är nära målet att bli medlem i Nato är han inte längre med i staberna. Kjell Törner har bevarat sitt kristna arv. Varje dag är det tyst aftontapto med knäppta händer. 22.11.2022 kl. 22:46

FÖRSAMLINGSVALET. Guy Kronqvist som varit tf kyrkoherde i höst fick med sina 34 röster de flesta i församlingsvalet i Korsnäs. 21.11.2022 kl. 15:06

FÖRSAMLINGSVALET. Ulla-Maj Wideroos är röstmagnet i Närpes också i detta val, precis som för fyra år sedan. Men antalet röster är nu färre, 96 mot 157 för fyra år sedan. 21.11.2022 kl. 13:46

FÖRSAMLINGSVAL. Stefan Vikström var röstkung i församlingsvalet i Borgå svenska domkyrkoförsamling med 141 röster – men bara en röst bakom honom kom hans dotter Rebecka Stråhlman med 140. Hon var däremot röstdrottning i kyrkofullmäktigevalet, med hela 202 röster. 21.11.2022 kl. 13:41

FÖRSAMLINGSVALET. Den nedåtgående trenden för röstningsprocenten i församlingsvalet fortsätter. Enligt de första siffrorna dagen efter valet använde bara var åttonde församlingsmedlem sin röst. Den preliminära röstningsprocenten är 12,7 procent. 21.11.2022 kl. 00:01

FÖRSAMLINGSVAL. En välrepresenterad grupp bland dem som fått mycket röster i församlingsvalet på svenska är lärare. En av dem är Cecilia Åminne i Jakobstad. En pedagogisk blick på kyrkans röstningssystem lämnar en del övrigt att önska; framöver skulle hon gärna se direktval av kyrkomötesombud och biskopar. – Det är jätteskumt att säga att alla är lika värda, men sedan får alla inte rösta. 20.11.2022 kl. 22:39

FÖRSAMLINGSVALET. Församlingen var en av de få i Finland som höjde röstningsprocenten sedan församlingsvalet 2018. 20.11.2022 kl. 22:20

LIVSBERÄTTELSE. Han trodde att han var immun mot den sektliknande församlingens manipulation. – Jag trodde att jag kunde hålla mitt huvud kallt. Ändå drogs jag in i församlingen på grund av min tro och mina sårbarheter, säger David Sandström. 14.8.2024 kl. 08:00

NEDSKÄRNING. Jag ser det principiella problemet, men kyrkans inkomster kommer ändå att vara märkbart större än tidigare, säger undervisnings- och kyrkominister Anders Adlercreutz om regeringens nedskärningar i finansieringen av kyrkans samhällsuppdrag. 14.8.2024 kl. 08:50

kyrkomusik. Eric-Olof Söderström, 67, lämnar i vinter kantorsjobbet i Borgå med en lång karriär inom musiken bakom sig. All framgång är inte bara begåvning, råder han i dag sitt unga jag. 14.8.2024 kl. 14:00

UNGA MÄN. De unga är mer toleranta till tro och andlighet. Få betraktar sig själva som troende, men gör de det är de allt oftare unga tonårspojkar. Det visar den nyaste Ungdomsbarometern. 13.8.2024 kl. 10:00

KYRKA OCH STAT. Saxen går i statens miljoner till kyrkan. För arbetet gör med begravningsplatser och historiska byggnader ser kyrkan plötsligt ut att få 20 miljoner mindre betalt. En rättvisefråga, anser kyrkans kanslichef Pekka Huokuna. Kyrkfolket betalar en allt större andel av gravplatser för den trejdedel av finländarna som inte hör till kyrkan. 12.8.2024 kl. 12:30