Kyrkomötets beslut om förbön för registrerade partnerskap prövar tolerans, löften och samveten

Kyrka. Kyrkomötet beslöt på fredag förmiddag att be biskoparna utarbeta pastorala anvisningar för förbön för par som registrerat sitt partnerskap. Beslutet fattades efter omröstning med enkel majoritet med rösterna 78– 30. 12.11.2010 kl. 00:00

May Wikström

Omröstningen kom efter ett talarmaraton fram mot midnatt kvällen innan, med över 40 inlägg.

– Det här kan godkännas bara om bägge sidor är villiga att komma varandra till mötes. Låt oss inte riva sönder den sköra enhet där vi kan mötas, vädjade konstitutionsutskottets ordförande, biskop Simo Peura från Lappo stift i sin presentation av ärendet.

Trots att många beskriver beslutet som en kompromiss var inte ens konstitutionsutskottet enigt i sitt betänkande. I slutskedet stod utskottets förslag mot en avvikande åsikt undertecknad av fem av dess medlemmar. De ville att kyrkomötet skulle anteckna ärendet till kännedom utan någon uppmaning till biskoparna att utarbeta pastorala anvisningar.

Både  talmanskonferensen och konstitutionsutskottet var också oeniga om beslutet skulle fattas med enkel majoritet, eller med ¾ majoritet, och tillvägagångssättet avgjordes efter omröstning i bägge organen. I frågor som gäller ändringar i kyrkans lära krävs kvalificerad majoritet.

Själva plenisalen präglades av ett behärskat lugn, även om det uppenbart var viktigt för representanter för de olika lägren att klargöra var de stod. Någon egentlig debatt mellan de olika åsikterna var det inte frågan om.

– Det här är en lösningsmodell som vi kan leva med och fungera enligt. Vår kyrka behöver fler lösningar av det här slaget, sade biskop Björn Vikström i sitt inlägg.

Han ville inte tala om en polarisering där ena sidan står för Bibelns syn och den andra för samhällets.

– Det handlar inte om att överge Bibeln utan att försöka hitta den rätta tolkningen av den, här och nu, sade han.

Också Helsingforsbiskopen Irja Askola ställde sig bakom förslaget, även om hon sade sig förstå och känna besvikelsen med dem som velat gå ännu längre. Vikten av stor samvetsfrihet för prästerna togs ofta upp. Också utskottet poängterade i sitt betänkande att de pastorala råden ska vara allmänna och inte bli för lika en förrättning.

Henrik Perret, som var en av de fem som anmält avvikande åsikt, tror inte att folk kommer att se någon stor skillnad mellan förbönen och en välsignelse. Han menar att löftena om samvetsfrihet kommer att mötas av ett hårt samhälleligt tryck som kyrkan har svårt att värja sig mot.

– En mellanetapp och definitivt ett steg mot något annat. Det är en skam att ett beslut som det här fattades med enkel majoritet, kommenterade Perret efter omröstningen.

Läs mera om kyrkomötet i nästa veckas nummer av Kyrkpressen.

May Wikström



Svenskt rum. S:t Jacobs kyrka är ett viktigt svenskt rum på Drumsö. Det var signalen från de Drumsöbor och församlingsanställda som samlades till möte i går kväll för att ta strid för sina utrymmen. 1.12.2016 kl. 11:53

böcker. "Det är viktigt för alla stressade människor att hinna landa en aning och få julstämning." 1.12.2016 kl. 10:31

församlingsstruktur. Processen kring en möjlig sammanslagning av församlingarna i Pedersörenejden har tagit ett steg framåt. Vart det leder är ännu oklart. 30.11.2016 kl. 13:09

advent. Hör Emma Audas, Lucas Snellman och Katarina Gäddnäs andakter i advent. 25.11.2016 kl. 13:07

eutanasi. Bibeln ger oss inget direkt svar på frågan om aktiv dödshjälp. Det tunga ansvaret ligger på oss. Det säger Hilkka Olkinuora, som välkomnar diskussionen också inom kyrkan. 24.11.2016 kl. 13:25

profilen. Sara Razai har bestämt sig för att inte vara rädd och för att släppa kontrollbehovet. I hennes hem samsas muslimsk bordsbön med kristen söndagsskola. Och i familjen pratar de svenska, finska, dari och engelska. 24.11.2016 kl. 10:31

nödlogi. Ett kvällsmål, en natt på en madrass, morgonmål när du vaknar. I Petrus församling förbereder sig anställda och frivilliga för det tillfälliga härbärge som är öppet den 5–12 december. 22.11.2016 kl. 10:29

kyrkans fyraårsberättelse. Finländarna går fortsättningsvis oftast i kyrkan på julafton. 2015 besökte 320 000 människor kyrkan eller församlingen den dagen. 22.11.2016 kl. 10:16

asylsökande. Där ministeriet betonar säkerheten talar kyrkan om människovärde. I stort sett fanns det samsyn om att slå vakt om tryggheten i landet – för alla. 21.11.2016 kl. 16:28

profilen. Hemmet påverkar barnens uppväxt. Det finns ingen neutral uppväxtmiljö. Barnen kan inte växa ur ett vakuum. Varje människa har ett trossystem som påverkar livet och de val man gör, säger Saara Kinnunen, pensionerad familjerådgivare och författare. 17.11.2016 kl. 15:19

psykiatri. På den psykiatriska avdelning där Anders Blomberg jobbar är det inte ovanligt att patienter har religiöst färgade psykoser. 17.11.2016 kl. 07:28

Kyrkomötet. Kyrkomötet motsätter sig undervisnings- och kulturministeriet förslag att frysa indexjusteringen av finansieringen för de samhällsuppgifter kyrkan sköter för åren 2017-2019. 11.11.2016 kl. 13:43

Kyrkomötet. 25 kyrkomötesombud har publicerat ett skriftligt ställningstagande där de uttrycker sitt stöd för kyrklig vigsel av homosexuella. 10.11.2016 kl. 10:31

andaktsprogram. Gudstjänsterna kan äntligen få en fast sändningstid, säger Svenska Yles direktör Marit af Björkesten. 9.11.2016 kl. 10:19

äktenskapet. En undersökning visar att 48 procent av finländarna är positivt inställda till att par av samma kön ska kunna vigas i kyrkan. Bara 17 procent vill att kyrkan avstår från vigselrätten. 8.11.2016 kl. 13:54

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07