Minnas, hoppas och tro

Ledare. I dagens samhälle och on-linetidsuppfattning har växelverkan mellan vardag och helg suddats ut. Hos oss är allt alltid öppet, i ett ständigt och sekundsnabbt nu. Ändå vittnar ljushaven på kyrkogårdarna under den dubbelhelg som kommer att vi fortfarande vill minnas och reflektera. 4.11.2010 kl. 00:00

Johan Sandberg

May WikströmAllhelgonadagens tema handlar om helgonen och alla martyrer och är en rest av vårt katolska arv. Den har dessutom smält samman med en annan helgdag, den som firas till minnet av alla troende avlidna.Den moderna människan har nästintill tappat tilliten till förebilder. Snarast betraktar vi dem med en cynisk väntan på deras (säkerligen) förestående (och offentliga) fall. Men poängen är att inte ens helgonen var fläckfria. Kyrkofadern Augustinus slog till exempel rejält runt under sin ungdom. Deras lyskraft i novembermörkret handlar om att de hade tillit och tro, trots allt mörker både i sig själva och utanför. Det inger hopp. Och lika starkt som vi vill minnas de kära som vi har mist, vill vi också hoppas på människans förmåga också till det goda.Det här är Allhelgonahelgens styrka.

Allhelgonahelgen har det senaste decenniet utsatts för ett starkt kommersiellt tryck, främst genom Halloweenfirandet. Den i grunden keltiska traditionen, som i modernt snitt tar skepnad i dörrknackande häxor och vampyrer, dök upp hos oss på bred front i mitten av 90-talet. Folkkultursarkivet har följt med utvecklingen. Arkivarie Carola Ekrem redovisar i tidskriften Källan (4/2001) att finländarnas inställning till seden är ambivalent. Medierna har visserligen stadfäst Halloween genom att rapportera om den – men de har också ibland uttryckt sin skepsis. Också föräldrarna har ibland tvekat: ett åländskt dagis fattade beslut om att fira Halloween för sista gången, därför att barnen blivit skrämda.
Det råder också stor osäkerhet om när Halloween ska firas. Posterna med den grundläggande frågan ”när?” är många i olika föräldraforum och allt som oftast blandas den samman med vårt eget Allhelgonafirande. I den del av världen där seden hör hemma firas den alltid 31 oktober.

Köpmännen har ivrigt understött konsumtionen av häxdräkter och grinande pumpor. Därför är det anmärkningsvärt att Dagens Nyheter i år rapporterar om att Halloween tappat fart sen 2005 – och följaktligen har de svenska köpmännen dragit öronen åt sig. Varuhuset Åhléns satsar numera på ljuslyktor framför maskeraddräkter. ”Det känns inte lika viktigt längre, Både Alla hjärtans dag och Halloween, som är utländska traditioner, tappar betydelse för oss. Jul och påsk däremot ökar”, förklarar kedjans informatör.
Om det här är en trend visar det att det finns behov som sekulariseringen inte försvagat. Att vi åtminstone i vissa fall vill kunna fira helg, utan att köpa.

Ändå: det är skäl att hålla stadigt tag i Allhelgonahelgens budskap om att minnas, hoppas och tro.
I vår benägenhet att snabbt ersätta reflektion med konsumtion – kanske därför att det är så mycket lättare och mera konkret – riskerar vi annars att mista en av de få tankepauser som den kristna traditionen fortfarande erbjuder samhället överlag.

May Wikström



SEKUNDÄR TRAUMATISERING. Att känna empati är viktigt för dem som jobbar med att möta människor med trauma. Då de känner empatitrötthet eller har svårt att släppa tanken på klientens berättelse har dedrabbats av sekundär traumatisering. 24.7.2022 kl. 19:03

ANDETAG. Språket har en helt central betydelse i Mao Lindholms tillvaro. – Djupt allvar och smågalen humor tvinnar ihop sig till ord och meningar, ibland nästan obegripliga även för mig själv, säger Mao som bloggar på Kyrkpressens sajt. 24.7.2022 kl. 19:13

profilen. Det finns mycket att lära sig av ekumeniken. Men Sara Torvalds som är ordförande för Ekumeniska rådets finlandssvenska arbete gillar som katolik sin egen kyrkas kontinuitet och tradition. 22.7.2022 kl. 15:00

KYRKANS FÖRVALTNING. Stat och kommun har förenklat sin förvaltning. Men den utvecklingen har inte nått kyrkan. Den uppfattningen har Olav Jern i Vasa. 22.7.2022 kl. 08:00

KYRKANS FRAMTID. För ett år sedan blev Edgar Vickstöm präst efter en lång karriär bland annat som bankdirektör. Ett år senare är han förbryllad och lite bekymrad. En kyrka som handskas med personal, tid och pengar borde våga tänka på effektivitet. Men varför vet kyrkan inte ens om den har ett mål? 20.7.2022 kl. 19:12

BRÖLLOP. I mitten på 50-talet bestämde sig Lumparlands marthor att skramla ihop till en brudkrona till kommunens flickor. Till det behövdes 200 gram silver och 13 000 mark. Men när man ville skänka den till församlingen sade dåvarande pastorn nej tack. Några årtionden senare hittade den ändå till kyrkans förvar. Nu har den dammats av för en historisk tillbakablick. 21.7.2022 kl. 15:00

beslutsfattande. I början av juni sände Kyrkpressens redaktion iväg en enkät till alla församlings- och kyrkorådsmedlemmar i Borgå stift, och fick in 180 svar. En av frågorna lydde så här: Kyrkans lagstiftning ger kyrkoherden en stor roll i församlingens beslutsfattande. Tycker du att den är för stor? 6.7.2022 kl. 17:41

Personligt. – Och sen låta sig slukas av dem innan man kan komma upp till ljuset igen, säger My Ström. 7.7.2022 kl. 19:58

Franciskusfest. Sedan år 1979 har den ekumeniska Franciskusfesten firats på Kökar den första helgen i juli. Se foton från årets fest! 3.7.2022 kl. 19:41

Nekrolog. Bjarne Boije somnade in den 19 juni, mätt på livet, 101 år och två månader gammal. 1.7.2022 kl. 15:54

sommarteater. När församlingens ungdomsarbetsledare står på scen kan han plötsligt vara rebell, medan församlingens barnledare driver en bar. Christer Romberg och Mikaela Ståhl-Kokkola sjunger och dansar i Raseborg i sommar. – Vi gör egentligen samma sak som på jobbet: njuter av musik och gemenskap, säger de. 29.6.2022 kl. 19:30

Personligt. – Jag hade inte insett att hälsa är någonting man måste upprätthålla hela tiden, säger Markus Andersén, som bloggar på Kyrkpressens sajt. 25.6.2022 kl. 15:12

folkkyrka. Vad ska det bli av kyrkan? Kyrkskatteflödet sinar. Den evangelisk-lutherska kyrkan stöps om från en riksinstitution till en folkrörelse. Är det den väg frikyrkorna redan prövat i 150 år som väntar? Då finns det saker att ta som förebild. Och annat att att akta sig för, skriver Kyrkpressens opinionsredaktör Jan-Erik Andelin. 23.6.2022 kl. 11:30

PRÄSTÄMBETE. Pastor Dennis Svenfelt behåller sitt prästämbete men får inget förordnande som präst. 22.6.2022 kl. 13:08

profilen. Teologen och författaren Patrik Hagman är Kyrkpressens nya kolumnist. Sedan hösten jobbar han i Linköpings stift i Sverige med att utveckla och starta en utbildning för opinionsskribenter i Svenska kyrkans regi. 21.6.2022 kl. 19:00

ETT GOTT RÅD. Om Yvonne Terlinden fick en pratstund med sitt yngre jag skulle hon diskutera sin rastlöshet och sin perfektionism. 6.6.2024 kl. 08:00

Personligt. Som barn drabbades Lina Forsblom av leukemi och räddades till livet av en ryggmärgstransplantation. 23 år senare höll hon på att dö av blodförgiftning. – Jag tror inte det var Guds vilja att jag skulle bli sjuk. Men Gud kan använda sjukdomarna, bara jag låter mig bli använd, säger hon. 5.6.2024 kl. 10:18

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan behöver se över sitt nätverk av församlingar. Omkring 40 av dem överlever inte årtiondet ekonomiskt. 5.6.2024 kl. 10:00

KLIMATKRISEN. KP-redaktören Rebecca Pettersson bevittnar en soluppgång hon aldrig borde ha sett. Det blir början till en ekologisk skuldspiral, och jakten på ett hopp som håller. 4.6.2024 kl. 09:46

SAMKÖNADE PAR. Jenny Jansson var delegat vid Metodistkyrkans generalkonferens när samfundet fattade beslut om att godkänna samkönade vigslar. 3.6.2024 kl. 20:28