Språkets försvarare

Ledare. Ett språk utan försvarare dör ut. Att de som själva talar det rycker ut för att slå vakt om de strukturella ramarna för sitt modersmål borde vara en självklarhet.
Men är det hela inte något som bejakas också av den språkliga majoriteten ser det illa ut för framtiden.
21.10.2010 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

Kenneth Mynttis nyutkomna debattbok Svenskan på offensiven eller på intensiven damp häromveckan ner i ett finlandssvenskt schakt där misströstan om svenskans framtid börjar sprida sig. Slaskforumens hätska angrepp och ifrågasättanden också på redaktionell plats i finska medier börjar ta skruv. Sociologen Kjell Herberts senaste barometer visar att finlandssvenskarnas tro på svenskan har sjunkit med hela 20 procentenheter på bara fem år.

Mynttis redogörelser över språkpolitiska debatter och förvaltningsbeslut är ett försök att aktivera ibland desillusionerade och fega finlandssvenskar. Men han pekar också på sanningar som vi inte kan något åt ensamma. En av dem handlar om språkmajoritetens roll. Svenskan i Finland har en framtid bara om den är en nationell angelägenhet – inte om den enbart är finlandssvenskarnas sak. Tesen är att en tvåspråkig nation har ansvar för båda sina språkgrupper. Följaktligen är de viktigaste personerna med politiskt ansvar för vårt lands tvåspråkighet republikens president och statsministern.

Det här är en tes som det också är skäl att gripa tag om även inom den evangelisk-lutherska kyrkan. Också det svenska i kyrkan behöver ett stöd från majoriteten. En tvåspråkig kyrka är mer än bara Borgå stift. Ett uttalat stöd från kyrkans högsta ledning i den här frågan vore välkommet. Just nu behövs det mer än någonsin!

Kort efter att Helsingin Sanomat uttryckt ett välkommet ställningstagande för svenskan i Finland, passade kyrkliga Kotimaa på att leverera en överraskande ledartext. Den förpassade inom en snar framtid vår nationella tvåspråkighet till sophögen, något som enligt ledarskribenten bara vore att bekräfta nuläget i ett land där svenskan i verkligheten är ett språk bara för en liten minoritet. 

Samtidigt sopades språkkraven på de kyrkligt anställda ut med konstaterandet att på andra håll i Europa lär sig minoriteten majoritetens språk och inte tvärtom. ”Finlands tvångstvåspråkighet leder till orimligheter i skolvärlden och till överdrivna språkkrav på tjänstemännen (…) Skulle det inte räcka med en präst som talar god svenska per varje församling, eller rentav prosteri?” Det här sägs, trots att det redan nu är fullt möjligt för ett domkapitel att bevilja språklig dispens.

Kyrkolagen säger att medlemmar i kyrkan har rätt till förrättningar som gäller dem själva på sitt modersmål, finska eller svenska, oberoende av församlingens språk. Det heter också att gudstjänster vid behov ska ordnas på såväl den finskspråkiga eller svenskspråkiga minoritetens språk. Det här handlar om att få leva och dö på sitt modersmål.
Men ändå är det kanske inte den aspekten som känns mest smärtsam i Kotimaas utspel. Språkservice går att ordna, men det är fråga om mer än så. Det som skrämmer är just oviljan att bära ansvar för svenskan i kyrkan i Finland annat än av rent pragmatiska skäl – så länge det behövs.
Kotimaas avspisning av svenskan är som att med oseende ögon blicka upp mot snirklig gammalsvensk text på altartavlor och väggar och ignorera att den har någon relevans och plats i Finland, varken i flera hundra år före 1809 eller i ett framåtskridande 2000-tal.
För oss som trodde att vi delade kyrkbänk, på två språk, men i samma tro och verklighet gör det ont, djupt in i själen.

May Wikström



gemenskap. Våra gemenskaper ser kanske inte längre ut som de gjorde förr, men fortfarande handlar de om att vi ser varandra och delar samma upplevelser. 16.1.2020 kl. 00:01

val. Kandidatgalleriet för kyrkomötes- och stiftsfullmäktigevalen har nu öppnat på nätet. 15.1.2020 kl. 08:33

Helsingfors. Utmaningarna för församlingarna i Helsingfors är större än på annat håll. Traditionen av kyrklighet är svagare – men de unga utforskar tron fördomslöst. 16.1.2020 kl. 00:01

forskning. Under årets första stiftsseminarium föreläser biskop Bo-Göran Åstrand, Sara Gehlin och Björn Vikström. 13.1.2020 kl. 15:36

bibelöversättning. Sedan 2004 har Kronobyborna Magnus och Anna Dahlbacka arbetat med att översätta Bibeln till samburu. De fick börja från början. Först fick de lära sig språket, sedan skapa dess skriftspråk. 13.1.2020 kl. 11:53

församlingssammanslagning. – Historiens vingslag går över vår bygd, konstaterade Anders Store när han som nyinstallerad kyrkoherde höll sin första predikan i nya Kronoby församling på söndagen. Vid årsskiftet gick Terjärv, Nedervetil och Kronoby samman till en församling. 5.1.2020 kl. 15:28

lovsång. När musiker från Petrus församling i Helsingfors släpper ett nytt album är målet inte att skapa hitsinglar – utan att göra lovsångsmusik som känns relevant i Finland år 2020. 30.12.2019 kl. 16:14

layout. Kyrkpressens webbsida har genomgått en liten ansiktslyftning. 27.12.2019 kl. 10:02

Kyrkpressen.fi. Vi har rankat dom mest lästa webbartiklarna – i toppen ligger människoöden, bråk och biskopsval. 27.12.2019 kl. 09:08

julevangeliet. Vi har alla hört Reidar Wasenius, till exempel när vi åkt tåg eller ringt någon som talar ett annat samtal. Hör honom läsa julevangeliet! 19.12.2019 kl. 19:40

julevangeliet. Dialekten är Hanna Lagerströms hjärtespråk, det språk hon använder när hon rappar – och nu också när hon läser julevangeliet. 19.12.2019 kl. 12:00

jul. Ibland kan det uppstå en smärre trafikstockning framför familjen Barkars hus i Forsby, Pedersöre. Bilister stannar upp för att beundra och fotografera julbelysningen på tomten. Huset som ligger längs landsväg 741 mellan Jakobstad och Lappajärvi har blivit något av en lokal sevärdhet. 19.12.2019 kl. 17:21

utnämning. Det är uppenbart att vi i stiftet behöver fler kvinnor på ledande poster, säger biskop Bo-Göran Åstrand på tal om att Mia Anderssén-Löf valts till kontraktsprost i Pedersöre prosteri. 19.12.2019 kl. 17:12

profilen. Såväl biskopen som ett antal kyrkoherdar och akademiker känner honom som sin religionslärare. Egentligen ville han bli biolog, men många små ögonblick stakade ut vägen till Sursikbacken. 21.12.2019 kl. 17:15

Familjejul. Kompromiss är julens ledord nummer ett, säger prästen och familjeterapeuten Maria Sundblom Lindberg. 19.12.2019 kl. 00:01

PERSONPORTRÄTT. Förluster och motgångar har präglat Chris Gullmans liv. – Jag blev adopterad från Hongkong när jag var fem år, och den förlusten bär jag alltid med mig. Men jag har kommit att älska mitt liv för alla dess bländande nyanser av ljus och mörker. 24.10.2023 kl. 15:38

BISKOPSBREV. Det andra biskopsbrevet sedan 2021 handlar om bön och längtan. Biskoparna berättar hur de själva ber. 24.10.2023 kl. 17:00

KYRKOMÖTET. I ett konservativt kyrkomöte fick Borgå stift en övervägande liberal grupp i valet för fyra år sedan. Nu slutar många ombud. Valet av nytt kyrkomöte i vinter förrättas från rätt så tomt bord. 24.10.2023 kl. 14:04

heliga platser. I en avförtrollad värld, en värld där människan är allestädes närvarande, spanar vi efter glimtar av helighet. Mikael Kurkiala vill klä glimtarna i ett språk där vi verkligen kan mötas. – Så fort vi har definierat något har vi låst in det. När vi gör det så dödar vi det. 23.10.2023 kl. 10:05

webbplats. Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland har förnyat sina webbplatser, evl.fi och evl.fi/plus. 19.10.2023 kl. 17:44