Partierna och församlingsvalet

Kyrka. De politiska färgerna syns också i församlingsvalet. Vissa partier har egna valprogram och listor, andra engagerar sig inte alls, visar en snabb enkät. 12.10.2010 kl. 00:00

Kyrkpressen ställde partierna följande frågor:

  1. Har ni ett program för församlingsvalet?
  2. Vilken fråga driver ni särskilt i församlingsvalet?
  3. Framgår det tydligt på församlingsvalets kandidatlistor vilka kandidater som kandiderar för ert parti?

Socialdemokraterna

1. Ja, den hittas på sdp:s webbsidor på adressen www.sdp.fi/seurakuntavaaliohjelma.
2. Det är svårt att lyfta fram en enskild fråga som viktigast. Vi har lyft fram följande teman som centrala: kyrkans värdeuppgift, kärlek till nästan, ömsesidig respekt samt deltagande och påverkan.
3. Vi har rekommenderat lokala aktörer att namnge kandidatlistor så att det framgår att det det är en socialdemokratisk lista och att förse valmaterial med sdp:s logo. I många församlingar finns det redan traditionella namn som valts innan politiska symboler var tillåtna. Dessa namn vill församlingarnas kandidatgrupper inte avstå från. Därför framgår det socialdemokratiska inte på alla listor, men nog på merparten av dem.

De gröna

1. Vi har inte ett egentligt program, men inför valet har vi gjort upp De grönas församlingsvalsteser. Teserna bestämdes av medlemmar i partidelegationen som hör till kyrkan. Teserna finns här: www.vihreat.fi/seurakuntavaaliteesit
2. De gröna vill göra kyrkan till en stark samhällelig aktör. Viktiga teman för oss är likaberättigande, etiskt ansvar också globalt och kyrkans roll i miljöfrågor.
3. De gröna har egna listor i olika församlingar och ofta heter listan Vihreät niityt. På många ställen hittas gröna kandidater på Tulkaa kaikki-rörelsens eller andras listor. Alla gröna kandidater hittas här: www.vihreat.fi/node/5286.

Kristdemokraterna

1. Kristdemokraterna har inte lanserat något särskilt församlingspolitiskt program. Vi anser att det är skäl att hålla isär partipolitiska agendor från ärenden som berör församlingsverksamheten.
2. Som parti driver vi inte någon specifik församlingsvalsfråga. Vi hoppas dock att kyrkan ska sköta sina åtaganden och grundläggande förpliktelser på ett ansvarsfullt sätt, bibeltroget samt förenligt med de Lutherska bekännelseskrifterna. På det politiska planet säger vi däremot ett tydligt nej till en könsneutral äktenskapslagstiftning.
3. Våra partipolitiskt aktiva församlingsvalskandidater ställer i huvudsak upp på andra så kallade gemensamma listor. Således på samma listor som andra församlingsaktiva medlemmar kandiderar. På en del orter, där alla andra partier har gått in för ”partilistor”, kan kristdemokraterna också nominera en egen lista.

Vänsterförbundet

1–2. Vänsterförbudet deltar inte som parti i församlingsvalet och har inget valprogram i valet. Förra våren behandlade partistyrelsen församlingsvalet och uppmanade de medlemmar som är intresserade av att påverka i församlingen att kandidera i valet. Som parti deltar vänsterförbundet inte i församlingsvalet eftersom vi anser att tron är varje medlems personliga sak.
3. Vänsterförbundet uppmuntrade de medlemmar som är intresserade av att påverka i församlingsvalet att leta efter listor i den egna församlingen. Det är kandidaternas egen sak om de vill föra fram sin partibakgrund.

Centern

1. Ja, programmet har gjorts upp av centerns arbetsgrupp för kyrkliga ärenden och godkänts av partistyrelsen. Den finns tillsammans med övrigt valmaterial under namnet ”Kirkko keskellä arkea – kirkkopoliittisia kannanottoja” på våra webbsidor www.keskusta.fi.
2. Allt församlingsarbete är viktigt, men speciellt betydelsefullt är utvecklandet av församlingens ungdoms- och diakoniarbete. Vi tycker det är viktigt att 16-åringar nu får rösta.
3. Vi har enligt Kyrkostyrelsens önskemål rekommenderat egna listor och användning av partiets namn inom ramen för valmansföreningen. Det här önskemålet har ökat användningen av centern-benämningar som namn för kandidatlistor. I församlingsvalet finns ändå en lång tradition av att slopa partibeteckningar eftersom de i början inte var tillåtna i församlingsval. Det här återspeglas fortfarande i praxisen på vissa orter. De slutliga besluten om namnen tas alltid av ortens valmansförening. Namn utöver partibenämningar orsakar ofta förvirring. Till exempel ”Kirkko keskellä arkea”, som centern tidigare rekommenderade och fortfarande allt som oftast använder, har på vissa orter använts av samlingspartiet, kristdemokraterna och till och med av sannfinländarna.

Svenska folkpartiet

1. Sfp har inget program för församlingsvalet.
2. Sfp driver inga frågor i församlingsvalet.
3. Det varierar från kommun till kommun.

Samlingspartiet

1. Ja visst, vårt program kan hittas på sidan www.kuunteleekokirkko.fi/?page_id=144.
2. Kyrkan finns till för oss alla! Församlingen är ett samfund genom vilket vi kan känna och visa kärlek till våra medmänniskor. Det är första gången ungdomar i 16–18 års ålder för rösta i församlingsvalet. Samlingspartiet följer med stort intresse med hur ungdomarna kommer att besvara utmaningen.
3. Ja, det gör det i alla församlingar där vi har egna vallistor – samlingspartiets kandidatlistor. Men det finns också församlingar där våra kandidater finns på gemensamma listor. På sådana listor framkommer det ju inte vilket parti kandidaten representerar.
Sannfinländarna valde att inte besvara enkäten.
Marina Wiik



KYRKANS SKOGAR. Okunnigheten om hur man ekologiskt hållbart sköter skog är stor i kyrkan, anser präst- och kantorsparet Paula och Eeva-Stiina Lönnemo. Därför vill de se mera fredning, och mera av det nya, kontinuerliga skogsbruket. 1.8.2022 kl. 12:53

KYRKANS SKOGAR. Skogsbruksveteranen Carl-Johan Jansson i Raseborg är skeptisk till det nya kontinuerliga skogsbruket. Domkapitlet i Borgå har bett honom om argument mot den nya metoden. 1.8.2022 kl. 16:11

konfirmation. I Borgå går 85 procent av årsklassen i Domkyrkoförsamlingens konfirmandundervisning, och Borgå "exporterar" hjälpledare. Men för allt flera konfirmander är kyrkans termer nya och främmande. Som Guds Lamm eller Kristus Frälsaren, säger lägerprästen Elefteria Apostolidou. 29.7.2022 kl. 16:00

unga vuxna. Rebecka Stråhlman jobbar med den åldersgrupp som allra mest skriver ut sig ur kyrkan, något årtionde efter skriban. 1.8.2022 kl. 16:34

SEKUNDÄR TRAUMATISERING. Att känna empati är viktigt för dem som jobbar med att möta människor med trauma. Då de känner empatitrötthet eller har svårt att släppa tanken på klientens berättelse har dedrabbats av sekundär traumatisering. 24.7.2022 kl. 19:03

ANDETAG. Språket har en helt central betydelse i Mao Lindholms tillvaro. – Djupt allvar och smågalen humor tvinnar ihop sig till ord och meningar, ibland nästan obegripliga även för mig själv, säger Mao som bloggar på Kyrkpressens sajt. 24.7.2022 kl. 19:13

profilen. Det finns mycket att lära sig av ekumeniken. Men Sara Torvalds som är ordförande för Ekumeniska rådets finlandssvenska arbete gillar som katolik sin egen kyrkas kontinuitet och tradition. 22.7.2022 kl. 15:00

KYRKANS FÖRVALTNING. Stat och kommun har förenklat sin förvaltning. Men den utvecklingen har inte nått kyrkan. Den uppfattningen har Olav Jern i Vasa. 22.7.2022 kl. 08:00

KYRKANS FRAMTID. För ett år sedan blev Edgar Vickstöm präst efter en lång karriär bland annat som bankdirektör. Ett år senare är han förbryllad och lite bekymrad. En kyrka som handskas med personal, tid och pengar borde våga tänka på effektivitet. Men varför vet kyrkan inte ens om den har ett mål? 20.7.2022 kl. 19:12

BRÖLLOP. I mitten på 50-talet bestämde sig Lumparlands marthor att skramla ihop till en brudkrona till kommunens flickor. Till det behövdes 200 gram silver och 13 000 mark. Men när man ville skänka den till församlingen sade dåvarande pastorn nej tack. Några årtionden senare hittade den ändå till kyrkans förvar. Nu har den dammats av för en historisk tillbakablick. 21.7.2022 kl. 15:00

beslutsfattande. I början av juni sände Kyrkpressens redaktion iväg en enkät till alla församlings- och kyrkorådsmedlemmar i Borgå stift, och fick in 180 svar. En av frågorna lydde så här: Kyrkans lagstiftning ger kyrkoherden en stor roll i församlingens beslutsfattande. Tycker du att den är för stor? 6.7.2022 kl. 17:41

Personligt. – Och sen låta sig slukas av dem innan man kan komma upp till ljuset igen, säger My Ström. 7.7.2022 kl. 19:58

Franciskusfest. Sedan år 1979 har den ekumeniska Franciskusfesten firats på Kökar den första helgen i juli. Se foton från årets fest! 3.7.2022 kl. 19:41

Nekrolog. Bjarne Boije somnade in den 19 juni, mätt på livet, 101 år och två månader gammal. 1.7.2022 kl. 15:54

sommarteater. När församlingens ungdomsarbetsledare står på scen kan han plötsligt vara rebell, medan församlingens barnledare driver en bar. Christer Romberg och Mikaela Ståhl-Kokkola sjunger och dansar i Raseborg i sommar. – Vi gör egentligen samma sak som på jobbet: njuter av musik och gemenskap, säger de. 29.6.2022 kl. 19:30

PRAKTISK TEOLOGI. Cecilia Nahnfeldt är professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Hon har fördjupat sig i tanken om att kallelse är någonting som kommer utifrån, mer än inifrån. Och hon ser att det finns en förväntan på kyrkan, 12.7.2024 kl. 10:00

tro. Jag känner djup trygghet i tanken att längta efter Gud och hans rike. Kanske är det också att tro? 11.7.2024 kl. 16:24

FREDSARBETE. Att arbeta för fred är ett komplext jobb anno 2024. Men om man dummar ner det lite kanske man kunde säga att principerna är ungefär desamma som i en parrelation – om man vill nå fred gäller det att lägga egot åt sidan, spela med öppna kort och försöka förstå den andra parten. Minna Kukkonen-Karlander, elev till Martti Ahtisaari, öppnar upp om arbetet för fred i en tid av polarisering. 11.7.2024 kl. 18:11

Personligt. Då mörka moln samlat sig över Stefan Myrskog och han funderade om livet var värt att leva utmanade han Gud: Jag ger dig en termin. 8.7.2024 kl. 17:44

antisemitism. Kritisera Israel är okej. Men nidbilder och grumliga anspelningar om judar av bara farten är inte det, anser ÅA-docenten André Swanström. 8.7.2024 kl. 10:00