Glappet och Karleby

Ledare. Det blåser kring ungdomsarbetet i Karleby svenska församling. Oroliga föräldrar har sänt en offentlig skrivelse till både församling och stift och kräver en redogörelse inom två veckor. De ifrågasätter både ungt lekmannaledarskap och drag som de upplever som osunda och problematiska särskilt bland unga. 23.9.2010 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

Det här är naturligtvis en livsviktig sak att ta itu med för bägge adressaterna.

Förtroendekrisen har lokala historiska drag. De går igen i höstens församlingsval där Karleby svenska församlings medlemmar för andra gången går till urnorna med möjligheten att välja mellan två fraktioner, där grupperingen Alla gemensamt ställt som uttalad målsättning att få en kvinnlig präst till församlingen. Församlingens präster samarbetar i dag inte vid altaret med prästvigda kvinnor.
Alla gemensamt upplever att det som sker innanför församlingens väggar inte speglar det som församlingsborna – åtminstone inte alla – skulle önska sig. Röstningsprocenten i förra valet steg med nästan femtio procent som ett resultat av polariseringen och församlingens röstningsprocent på 21 låg långt över landets medeltal. Med den debatt som nu rullat in kring ungdomsarbetet kan man säkert vänta sig ett minst lika livligt deltagande.

Biskop Björn Vikström vill ändå inte karakterisera tumultet som ett utslag för en växande klyfta mellan olika läger inom en bågnande folkkyrka som han ska försöka hålla ihop.
Men, om än inte en klyfta, så onekligen finns det ett glapp.
Samtidigt som föräldrar är skeptiska till arbetet, är de alternativa lekmannagudstjänsterna Crosspoint, som också får sin släng av sleven i kritiken, vid det här laget så välbesökta att församlingens utrymmen inte längre räcker till. Samlingarna drar mycket folk, som uppenbarligen trivs, får sig något till livs som de saknat, återkommer och dessutom tar med sig en kompis.
Ett lyxproblem ett vanligt gudstjänstupplägg drabbas av bara i julhelgen numera.
”Karleby svenska församling kritiseras för en alltför aktiv verksamhet.” En sorglustighet i texten förgyller det förtjänstfulla artikeluppslaget i Österbottens Tidning.
Det är ju ett påstående som en församling också kunde sticka som en fjäder i hatten. En död församling gör onekligen ganska lite väsen av sig.
Men det kan väl inte heller vara församlingsbornas uppriktiga önskan?

Och vad är det som händer när den lokala kyrkhelgen i Karleby samlar 1200 svenska deltagare i samma region där stiftsdagarna för hela stiftet för ett par år sedan lockade 600 personer? Den förra dessutom från väckelserörelser som inte tidigare har samarbetat på det här sättet.
Frågan kan formuleras: ”Finns det företeelser som inte längre passar in i den evangelisk-lutherska kyrkan?” Men den kan likaväl formuleras: ”Finns det företeelser som inte längre bejakas i den evangelisk-lutherska kyrkan?”
Glappet? Vad gör man åt det?

Det har föralldel glappat i Karleby förut. Församlingsrådsmedlemmen Hillevi Bystedt konstaterar i ÖT att tongångarna i föräldrarnas brev om ungdomsarbetet i församlingen lät bekanta. Men hennes son är trettio och det var ett tag sen. Det har också sagts om samma bygd att ”profeterna kommer och går, men väckelsen består”.
Tyvärr består inte alltid glöden hos unga som eventuellt känt sig pressade till att bekänna en brinnande tro. Det kan i värsta fall leda till att de skäms efteråt och få dem att gå långa krokvägar runt allt vad kyrka och tro heter. Det här är en del av den oro biskop Vikström bär på – och det finns all anledning att ta den på djupaste allvar.
Samtidigt är det också ett faktum att det är i all synnerhet från de här bygderna som präster och andliga arbetare har slussats in i kyrkans tjänst. Men också här reser sig frågetecknen inför framtiden. Vid Teologiska fakulteten i Åbo har man noterat att andelen studerande från Österbotten minskar, och det är en oroväckande trend med tanke på att det är just därifrån de åtminstone tidigare kommit. Vart tar de vägen? De 1200 deltagarna i kyrkhelgen tyder ju på att väckelsemyllan fortfarande sjuder. Men är det så att folkkyrkan och dess teologi inte längre känns som den plats där man har sitt uppdrag och sin tjänst?
Sett ur ett lite vidare perspektiv handlar det nu aktuella fallet också om den grundläggande frågan: Vems är församlingen? Och det är just här glappet syns allra mest.

Nästa vecka samlas 200 präster i stiftet till synodalmöte, ditkallade av biskopen för att i enlighet med kyrkoordningen vart sjätte år dryfta sin herdeuppgift.
Under kaftanerna bultar hjärtan, säkert mer eller mindre ivrigt – men dock bevisligen – för det gemensamma uppdraget kyrkan.
Det skulle kanske inte skada om de mellan föredragen och kaffepauserna också ville byta ett par ord om det där glappet.
Platsen?
Ödets nyck … eller som det heter en ”Herrens skickelse”.
Den råkar faktiskt heta Karleby.

May Wikström



diakoni. ”Så snett kan det aldrig gå att du inte kan komma och tala med oss”, säger diakoniarbetaren Henrika Lemberg i Borgå. 20.5.2022 kl. 12:52

KLIMATET. Upp till 22 miljoner euro kan de evangelisk-lutherska församlingarna lyfta ur sina skogar varje år. När kyrkan ska vara klimatneutral 2030 får många se över sina invanda avverkningar. 26.5.2022 kl. 12:00

livshistoria. 102-åriga Doris Ståhl har varit med om två krig, evakuerat föräldrahemmet under Porkalaparentesen och suttit i Stockmanns källargångar när Helsingfors bombades. Ukrainakriget följer hon med i tidningen. – De arma människorna! Det är så hemskt så man kan inte tänka på det. 27.5.2022 kl. 16:27

KYRKANS SKOGAR. Med sina 4 356 hektar skogar är Karleby kyrkliga samfällighet den största skogsägaren inom kyrkan i Finland. 26.5.2022 kl. 11:59

KRIGET I UKRAINA. Bland dem som flyr kriget är en del de mer utsatta än andra. Vandaförsamlingarna gjorde tidigt ett beslut om vem de främst skulle ta hand om. 20.5.2022 kl. 12:38

Personligt. Elina Sagne-Ollikainen lärde sig tidigt att en människas tid här på jorden tar slut. – Det är viktigt för mig att jag använder den tid jag fått väl. 25.5.2022 kl. 12:15

ANDETAG. Louise Häggström och hennes man valde att säga upp sig från sina jobb och flytta till Bergen, en stad i ett land de aldrig besökt tidigare. Hon bloggar på Andetag-bloggen på Kyrkpressens sajt. 24.5.2022 kl. 08:26

LÄGER. I slutet av juli ställs Sabina Wallis inför sitt eldprov: att vara lägerledare vid sommarlägret i Pieksämäki. Själv har hon varit där varje sommar sedan hon var ett halvt år. 23.5.2022 kl. 18:00

TJÄNST. Domkapitlet har fått in fem ansökningar till tjänsten som stiftsdekan. För jobbet, i vilket man framför allt lägger upp prästernas fortbildning, presenterar de sökande olika meriter. De "kan Åbo Akademi", "kan regnbågsfolket" eller "kan dialogen med väckelserörelserna". 20.5.2022 kl. 16:20

domkapitlet. Domkapitlet ändrar på hur församlingspastorerna tillsätts. 19.5.2022 kl. 15:57

FÖRSAMLINGSSAMMANSLAGNING. Den föreslagna nya församlingen, som ska bestå av Malax, Petalax och Bergö församlingar, verkar inte kunna heta något där ortnamnet Malax ingår. 18.5.2022 kl. 15:56

FÖRSAMLINGSVALET. Låt inte studier och andra framtidsplaner hindra dig från att ställa upp i församlingsvalet, säger Nicolina Grönroos. 16.5.2022 kl. 13:11

GAMMAL KYRKA. Björnholmens kyrka i Jakobstad hade varit till salu i ett år innan någon vågade ta sig an projektet. De som vågade är Lars och Monica Granlund. De såg möjligheter i byggnaden. 12.5.2022 kl. 15:41

FÖRSVAR. Carolina Lindström är kyrkoherde på Åland och underlöjtnant i 
reserven. Hon känner att folk plötsligt insett att försvarsmakten behövs till något. 12.5.2022 kl. 12:03

RELIGIONSLÖSHET. Finlandssvenska kulturkretsar i Helsingfors utropade på 1900-talet religionen som ett etablerat hyckleri. Men ingen har forskat i hur religionslösheten har nedärvts privat i familjer. Som när skådespelaren Tobias Zilliacus växte upp. 11.5.2022 kl. 19:00

tro. Han såg Bibeln som endast en historisk bok och ville inte acceptera att Gud verkar idag. Men Magnus Finskas tvingades tänka om när Gud helade hans sjuka rygg. – Jag vill inte säga att jag är kristen. Om inte mitt liv avspeglar att jag är det så är det ju en lögn, säger han idag. 13.11.2024 kl. 13:54

KYRKOMÖTET. Den segslitna frågan om vem som ska betala för gravväsendet i Finland går vidare. i ett vasst brev till regeringen varnade kyrkomötet för dyrare gravar framöver för den som inte hör till kyrkan. 8.11.2024 kl. 16:41

KYRKOMÖTET. Det är olika dyrt för både anhöriga och församlingar att sköta en begravning. Kyrkomötet i Åbo debatterade det här länge på tisdagen. 5.11.2024 kl. 16:45

UNG I KYRKAN. Höstdagarna 2024 samlar som bäst närmare 600 tonåringar från församlingar runt om i Svenskfinland. 2.11.2024 kl. 12:44

betraktat. Det är en helt vanlig lördag förmiddag när vår 8-åring mitt i allt filosoferar över livet: ”Pappa, kommer du att finnas kvar när jag är 18?” 3.11.2024 kl. 18:37