Klara principer för dödas nätprofiler

Samhälle. Radering, omvandling eller blockering – vad händer egentligen med våra profiler på Internet efter att vi dött? 5.9.2010 kl. 00:00

Illustration: Wilfred Hildonen


”Rest in peace, i min dröm lever du fortfarande”, ”Saknaden är oändlig ... Åtminstone känns det tryggt att veta att du skyddar oss alla där från himlen”. Inläggen på en minnessida på Irc-galleria är känslosamma och lågmälda. 

De flesta av nätforumets 500 000 aktiva är mellan 14 och 25 år. Ändå händer det då och då att någon av dem dör.

– Oftast får vi veta att en av våra medlemmar gått bort via en närstående eller kompisar. Då inaktiverar vi användarens profil, säger Heini Varjonen, en av Irc-gallerias grundare och moderatorer. 

Hon motiverar praxisen med att profilsidor är så personliga.

– När en ung person dör sker det ofta oförutsett och medlemmen har inte kunnat förbereda sig på det i sina uppdateringar. Däremot håller vi kvar profilens data på servern ifall till exempel föräldrar vill få tillgång till de nyaste fotona av sina barn.

Irc-galleria gör inte om profilsidor till virtuella ”minneslundar” för vänner och anhöriga. I stället finns det möjlighet att starta sorgegrupper på portalen. Gruppens grundare kan välja att hålla minnessidan sluten, men i de flesta fall är innehållet öppet för alla.

Minnessidorna pryds ofta av kors och diskussionstonen är i regel saklig. 

– På minnessidan kan besökarna skriva ner minnen och historier av den avlidna och lägga upp foton. Jag ser det som ett bra sätt att ge utlopp för sorgen och få stöd av andra som känner likadant.

Ibland har Heini Varjonen funderat över vem som äger rättigheterna till en avliden persons konto – har dödsboet till exempel rätt att logga in på en avliden persons profil om de hittat lösenordet?

– Det har inte hänt en enda gång att någon skulle ha ljugit om någon annans död eller missbrukat en avliden persons konto. På Irc-galleria registrerar man sig med sitt rätta namn så i princip kan vi spåra våra medlemmar. Men enligt lagen har vi inte rätt att fråga efter personbeteckningar, som är det enda sättet att säkerställa människors identitet.

Läs mera i Kyrkpressen 35/2010.

Marina Wiik



påsktradition. Påsken är en glad helg för barnen Johannes och Emma Forsblom. Då får de äta påskägg och vara vid påskbrasan. 7.4.2020 kl. 15:16

hemleverans. När fotbollsträningarna lades ner började Pargas IF:s frivilliga köra ut varor till äldre som behöver hjälp med att handla mat. 7.4.2020 kl. 15:16

gospel. Vi tog oss ett snack med dirigenten Elna Romberg, och frågade hur det är att leda en gospelkör på distans. 6.4.2020 kl. 15:44

biskopens påskhälsning. Så här tänkte vi nog inte att vi skulle fira påsk. Vi blev alla begränsade på något sätt. 6.4.2020 kl. 16:55

Mansroller. Novellformatet lockade fram berättelser om att växa upp och om de spår uppväxten lämnar i oss. Axel Åhman har skrivit om människor i Österbotten som försöker leva upp till förväntningar som de tror att omgivningen ställer på dem. 7.4.2020 kl. 14:12

Påsktraditioner. Skådespelaren Tobias Zilliacus säger att det fanns en tyngd i att spela Jesus även om han inte själv är troende. Den här våren har coronaläget pausat hans arbete och påsken blir inte samma avbrott som vanligt. 7.4.2020 kl. 10:00

långfredagen. "Den här våren har vi fått avstå från mycket som vi brukar se som självklart." 7.4.2020 kl. 00:01

PÅSK. Hur förbereder du dig för påsken i epidemitider? Vi bad några personer berätta hur livet ser ut när vardagen är satt på undantag. 5.4.2020 kl. 10:59

Coronapandemin. Finska Missionssällskapet inleder samarbetsförhandlingar som berör hela personalen. 1.4.2020 kl. 15:44

Coronapandemin. Det finns gratis hjälp för familjen också under undantagstillståndet via kyrkans familjerådgivning. 1.4.2020 kl. 14:43

kyrkans samtalstjänst. Ensamhet, relationsproblem och självkänsla, är sådant som människor grubblar över. Frågor om coronaviruset har också dykt upp nu. 1.4.2020 kl. 13:35

samarbetsförhandlingar. Vasa kyrkliga samfällighet inleder samarbetsförhandlingar med hela personalen. Förhandlingarna kan leda till omorganisering av arbetsuppgifterna eller permitteringar. 27.3.2020 kl. 13:02

arv. Vad som formar oss är något Ann-Luise Bertell grubblat mycket på, inte minst i sin senaste roman Heiman. En berättelse som fångar in österbottnisk mentalitet, krigets antihjältar, elände och livsmod. Förlagan till huvudpersonen Elof är hennes egen farfar. – Hans själ log mot min, säger hon. 27.3.2020 kl. 12:38

tv-gudstjänst. På söndag sänds en tv-gudstjänst med temat “Hoppet bär oss” och predikan av biskop Bo-Göran Åstrand. 27.3.2020 kl. 13:47

stödtelefon. HelsingforsMission startar en ny telefontjänst, Lyssnande örat, för svenskspråkiga seniorer runt om i landet. 26.3.2020 kl. 14:10

UNDERSÖKNING. Kyrkpressen bad präster anonymt berätta vad som ligger bakom känslan av att vara utbränd. 30.8.2023 kl. 10:00

FÖRSAMLINGSFÖRBUNDET. Ina Laakso tar tillfälligt över Församlingsförbundets verksamhet. – Det är inspirerande och spännande. Jag ser fram emot det – hoppas vi ses! 28.8.2023 kl. 15:02

OVAN I KYRKAN. Här kommer några råd som hjälper dig att inte tro illa om hela kristenheten om prästen säger något dumt. 25.8.2023 kl. 14:44

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Karis-Pojo svenska församling ledigförklarar kyrkoherdetjänsten, skriver domkapitlet i sin notis från torsdagens möte. Kyrkoherden väljs genom direkt val och ska tillträda tidigast den 1 juni 2024. I Saltvik torde Carolina Lindström bli vald till kyrkoherde, i Väståboland måste församlingen söka kaplan på nytt. 25.8.2023 kl. 14:14

rasism. Biskopar, imamer och många religiösa organisationer bland 120 utlåtanden som har getts till statsminister Orpos bord. 18.8.2023 kl. 12:15