Skolans religionsundervisning är integrationsvänlig

Ledare. Skolan ska inte ge någon religionsundervisning alls. Alla elever ska undervisas i ett och samma livsåskådningsämne av rikssvensk modell. 19.8.2010 kl. 00:00

Wilfred Hildonen

Bägge de traditionella uttrycken för en negativ religionsfrihet har förts fram när timfördelningen mellan grundskolans olika ämnen håller på att uppdateras. Argumenten har inte vunnit gehör och hör inte ens hemma i timfördelningsfrågan. Det är riksdagen som bestämmer vilka ämnen grundskolan undervisar i medan regeringen fördelar timmarna.

De finländska politikerna har läst sin läxa om de mänskliga rättigheterna. Alla de centrala dokumenten, från FN:s deklaration till Europarådets konvention säger entydigt att i de mänskliga rättigheterna ingår rätten att få undervisning i sin egen religiösa tradition. Den här positiva religionsfriheten har varit en ledande princip under 2000-talet och Finland räknas som en god europeisk elev med sin ”undervisning i egen religion”.

Det finländska systemet är påfallande generöst. Det räcker med att föräldrarna till tre elever i en kommun ber om att barnen ska undervisas i sin egen religion. Kritikerna brukar dra till med att det ju finns hundratals religioner. Resurserna räcker omöjligt till för att alla ska få lära ut sitt.
Så är det inte heller. Det är skolan som undervisar om den egna religionen. Det betyder kompetenta lärare och en läroplan som samhället skriver ihop. I läroplanerna ingår tre huvudpunkter, att lära känna sin egen religion, att få kunskap om främmande religioner och att reflektera över de etiska spelreglerna i dagens Finland.

Den generösa inställningen
har visat sig vara realistisk. I detta nu finns det 13 godkända läroplaner i åskådningsämnen. Adventister och judar har sina egna skolor, två av läroplanerna finns i malpåse. I praktiken betyder det fem olika åskådningar, det icke-religiösa livsåskådningsämnet inräknat.
Lärarna i åskådningsämnena är överens om att dagens system är bra, det gäller också det icke-religiösa livsåskådningsämnet. En gemensam undervisning för alla skulle domineras av religionerna, just det som man vill undvika med ett fristående livsåskådningsämne.

Lagen favoriserar
på intet sätt den lutherska kyrkan. Blir islam det största samfundet i en kommun så ger skolan i första hand undervisning enligt den muslimska läroplanen. Det kommer sedan an på föräldrarna till övriga barn om de vill ha skolundervisning i den egna religionen eller inte. Religionslös livsåskådning ordnas under alla omständigheter.

Medan politikerna respekterar den positiva religionsfriheten är många skolbyråkrater av annan åsikt och förordar ett religionsämne enligt svensk modell. För dem gör ”de många religionerna” det besvärligt att ta fram läsordningar.
Det är ett svagt argument för att få tumma på mänskliga rättigheter, särskilt som uppdateringen av grundskolan ökar elevernas valfrihet på ett sätt som  ställer långt hårdare krav på läsordningstekniken.

Extra avigt är att peka ut muslimska invandrare som krävande. Faktum är att vårt lands muslimer enats om en enda läroplan i muslimsk religion för alla schatteringar från shia till sunni – låt vara med benäget bistånd av vår undervisningsstyrelse.
Att muslimerna inte är jämt fördelade över hela landet är dessutom en fördel. En östhelsingforsisk skola som Vesalan ala-aste kan undervisa i muslimsk religion på alla årskurser i klasser av helt normal storlek. Inga extra kostnader, hela systemet med egen religion tar en bråkdel av grundskolans utgifter.

Motviljan mot undervisning
i egen religion är mycket kortsiktig. För muslimska invandrarbarn är skolan i praktiken det enda stället där de kan diskutera vad det betyder att vara muslim just i en finländsk kontext. Ser eleverna dessutom sin muslimska lärare som en del av skolans lärarkår är det av stor betydelse för deras integrering i samhället.

Det rikssvenska välfärdsbygget gnisslar just när det gäller integrationen. En delorsak finns i den odifferentierade religionsundervisningen som skapar ”religiösa analfabeter”. Religion är inte bara teologiska trossatser utan lika mycket en fråga om kultur. Om skolan utgår från uppfattningen att religion är någonting som bara ”dom andra” sysslar med ställer man från första början hinder för en framgångsrik integration.
Rolf af Hällström



religion. – Folk försöker få mig att välja. Är du hälften si och hälften så? Men jag vet att jag är helt och hållet alltihop, säger Koko Hubara, författare och chefredaktör för webbmediet Ruskeat Tytöt. 1.11.2018 kl. 14:56

biskopsval . Kaisamari Hintikka vann biskopsvalets andra omgång med 463 röster mot 324 för Juhani Holma. 1.11.2018 kl. 14:02

profilen. Han var den unga man som åkte till Kenya, kom tillbaka och grundade en kyrka. Han var pastorn vars tillvaro kraschade när han erkände ett utomäktenskapligt förhållande med en man. Var är Patrick Tiainen i dag? 26.10.2018 kl. 13:28

församlingssammanslagning. Församlingsråden i Pedersöre, Esse och Purmo tog på onsdagskvällen initiativ till en ny församling, Pedersöre församling, som ska bestå av de tre församlingarna. Nästa vecka tar församlingsrådet i Jakobstads svenska församling ett eget initiativ som också involverar dem i den nya församlingen. 25.10.2018 kl. 09:43

Degerby. Idag fick Degerby kyrka ett förgyllt klot och kors i sin spira. Nu ser kyrkan igen ut som den gjorde före Porkalaparentesen. 18.10.2018 kl. 13:36

arv. Syskonen Ingeborg och Per-Olof Korander gräver gravar, tröstar församlingsbor och fixar lite av varje vid kyrkorna i Degerby och Sjundeå, precis som deras förfäder gjort. 18.10.2018 kl. 09:21

pedersöre. Tiden är nu mogen för en sammanslagning av församlingarna i Pedersöre. Initiativ är att vänta inom kort. 12.10.2018 kl. 17:00

Biografi. När Tuva Korsström var barn blev hennes mamma kristen mystiker och hemmet ett fängelse. På ena sidan fanns Gud, på den andra vansinnet. 4.10.2018 kl. 15:28

esbo. Församlingsrådet valde ny kyrkoherde efter omröstning. 2.10.2018 kl. 19:48

nykarleby. Mia Anderssén-Löf är Nykarlebys nya kyrkoherde. Hon fick 965 röster medan motkandidaten Ulf Sundstén fick 239 röster i valet. Sammanlagt gavs 1 212 röster valet idag. Åtta röster var förkastade. Röstningsprocenten blev 25,5. 30.9.2018 kl. 21:58

katolska kyrkan. För att reda ut kaoset efter övergreppsskandalerna måste katolska kyrkan samlas bakom påven, tror kardinal Anders Arborelius. 9.10.2018 kl. 09:39

kyrkbrand. Polisen i Joensuu meddelade på tisdagsmorgonen att man gripit fyra personer med anledning av kyrkbranden i Kiihtelysvaara på söndagsmorgonen. 25.9.2018 kl. 10:25

församlingsvalet. Varken den svenska eller den den finska församlingen i Kristinestad har fått ett tillräckligt antal kandidater till församlingsvalet i november. Den svenska församlingen har endast sex kandidater till sina femton platser i gemensamma kyrkofullmäktige. Den finska församlingen har i sin tur för få kandidater till sitt församlingsråd. 20.9.2018 kl. 13:00

biskopsval . När biskop Björn Vikström nu lämnat in sin formella avskedsansökan blir det bråttom för dem som vill bli biskop i Borgå stift att visa sina kort. Väljarna är få och de binds snabbt upp bakom kandidaterna. 18.9.2018 kl. 14:46

biskopsval . Vid dagens möte beviljade domkapitlet vid Borgå stift biskop Björn Vikström avsked. Samtidigt fastställde man tidtabellen för valet av ny biskop, den 19 mars 2019 blir det biskopsval i Borgå stift. 18.9.2018 kl. 14:19

SPELMANSKULTUR. – Om vi ser på bygdespelemännen så har de ju spelat vid bröllop, begravningar och dop. Det är ett sätt att uttrycka stora tankar och känslor. Då man märker det passar folkmusiken väldigt bra in i det kyrkliga sammanhanget. Kyrkan har inte ensamrätt på att uttrycka människors tankar om liv, död och mening i livet. 15.8.2023 kl. 19:00

kyrkoherdeval. Johan Kanckos, t.f. församlingspastor i Vasa svenska församling, valdes i söndags till ny kyrkoherde i Solfs församling. Han fick 71,6 procent av rösterna. 14.8.2023 kl. 15:10

UNGDOMAR I KYRKAN. På Sommardagarna 2023 samlades ungefär 100 deltagare för sol, hav, mat, bastu, strand, andakt, vila, värme, stämning, party, musik, smågrupper, mässa, gemenskap, glass och varma klippor på Lekholmen. 13.8.2023 kl. 16:59

rasism. Recenserade presidentfrun Jenni Haukios memoarbok som ”förvånansvärt smal” i invandrarfrågan. 30.11.-0001 kl. 00:00

rasism. Integreringen av utlandsfödda i arbetslivet har förbättrats i Finland, men den rasistiska retoriken och den strukturella rasimen frodas. – Jag ger 200 procent för att bidra till samhället, men debatten just nu får mig att känna mig som en exotisk utlänning, säger Emmanuel Acquah. 9.8.2023 kl. 14:26