Skolans religionsundervisning är integrationsvänlig

Ledare. Skolan ska inte ge någon religionsundervisning alls. Alla elever ska undervisas i ett och samma livsåskådningsämne av rikssvensk modell. 19.8.2010 kl. 00:00

Wilfred Hildonen

Bägge de traditionella uttrycken för en negativ religionsfrihet har förts fram när timfördelningen mellan grundskolans olika ämnen håller på att uppdateras. Argumenten har inte vunnit gehör och hör inte ens hemma i timfördelningsfrågan. Det är riksdagen som bestämmer vilka ämnen grundskolan undervisar i medan regeringen fördelar timmarna.

De finländska politikerna har läst sin läxa om de mänskliga rättigheterna. Alla de centrala dokumenten, från FN:s deklaration till Europarådets konvention säger entydigt att i de mänskliga rättigheterna ingår rätten att få undervisning i sin egen religiösa tradition. Den här positiva religionsfriheten har varit en ledande princip under 2000-talet och Finland räknas som en god europeisk elev med sin ”undervisning i egen religion”.

Det finländska systemet är påfallande generöst. Det räcker med att föräldrarna till tre elever i en kommun ber om att barnen ska undervisas i sin egen religion. Kritikerna brukar dra till med att det ju finns hundratals religioner. Resurserna räcker omöjligt till för att alla ska få lära ut sitt.
Så är det inte heller. Det är skolan som undervisar om den egna religionen. Det betyder kompetenta lärare och en läroplan som samhället skriver ihop. I läroplanerna ingår tre huvudpunkter, att lära känna sin egen religion, att få kunskap om främmande religioner och att reflektera över de etiska spelreglerna i dagens Finland.

Den generösa inställningen
har visat sig vara realistisk. I detta nu finns det 13 godkända läroplaner i åskådningsämnen. Adventister och judar har sina egna skolor, två av läroplanerna finns i malpåse. I praktiken betyder det fem olika åskådningar, det icke-religiösa livsåskådningsämnet inräknat.
Lärarna i åskådningsämnena är överens om att dagens system är bra, det gäller också det icke-religiösa livsåskådningsämnet. En gemensam undervisning för alla skulle domineras av religionerna, just det som man vill undvika med ett fristående livsåskådningsämne.

Lagen favoriserar
på intet sätt den lutherska kyrkan. Blir islam det största samfundet i en kommun så ger skolan i första hand undervisning enligt den muslimska läroplanen. Det kommer sedan an på föräldrarna till övriga barn om de vill ha skolundervisning i den egna religionen eller inte. Religionslös livsåskådning ordnas under alla omständigheter.

Medan politikerna respekterar den positiva religionsfriheten är många skolbyråkrater av annan åsikt och förordar ett religionsämne enligt svensk modell. För dem gör ”de många religionerna” det besvärligt att ta fram läsordningar.
Det är ett svagt argument för att få tumma på mänskliga rättigheter, särskilt som uppdateringen av grundskolan ökar elevernas valfrihet på ett sätt som  ställer långt hårdare krav på läsordningstekniken.

Extra avigt är att peka ut muslimska invandrare som krävande. Faktum är att vårt lands muslimer enats om en enda läroplan i muslimsk religion för alla schatteringar från shia till sunni – låt vara med benäget bistånd av vår undervisningsstyrelse.
Att muslimerna inte är jämt fördelade över hela landet är dessutom en fördel. En östhelsingforsisk skola som Vesalan ala-aste kan undervisa i muslimsk religion på alla årskurser i klasser av helt normal storlek. Inga extra kostnader, hela systemet med egen religion tar en bråkdel av grundskolans utgifter.

Motviljan mot undervisning
i egen religion är mycket kortsiktig. För muslimska invandrarbarn är skolan i praktiken det enda stället där de kan diskutera vad det betyder att vara muslim just i en finländsk kontext. Ser eleverna dessutom sin muslimska lärare som en del av skolans lärarkår är det av stor betydelse för deras integrering i samhället.

Det rikssvenska välfärdsbygget gnisslar just när det gäller integrationen. En delorsak finns i den odifferentierade religionsundervisningen som skapar ”religiösa analfabeter”. Religion är inte bara teologiska trossatser utan lika mycket en fråga om kultur. Om skolan utgår från uppfattningen att religion är någonting som bara ”dom andra” sysslar med ställer man från första början hinder för en framgångsrik integration.
Rolf af Hällström



fasta. Vill ha ha mindre fokus på dina och andras brister? Redaktionen presenterar här tips som du kan låta dig inspireras av. 25.2.2020 kl. 09:40

ekofasta. Våra kläder belastar miljön – ju fler plagg vi konsumerar, desto större belastning. En klädbytardag är ett hållbart sätt att förnya garderoben. 26.2.2020 kl. 00:01

Tankar. Vad är en thinkshow? Jo, ett talkshow-inspirerat format som ska väcka tankar. Möt en grupp ungdomar som lyfte upp psykisk ohälsa i form av en thinkshow. 26.2.2020 kl. 00:01

KÖR. I Terjärv finns en gammal, stark körtradition. Kyrkokören är en av de körer där traditionen lever. Kören är sannolikt en av de största i stiftet i förhållande till befolkningsunderlaget, cirka 1 800 församlingsmedlemmar i Terjärv. 28.2.2020 kl. 14:15

val. Ett mänskligt misstag hade lett till ett systematiskt fel i uträkningen av resultatet i valet av lekmän till stiftsfullmäktige. Det här uppdagades på måndagen när valnämnden i Borgå stift skulle faställa valresultatet. Tre av de invalda byttes ut. 17.2.2020 kl. 19:10

enkät. En källa till idéer, stöd och sakkunnig hjälp, tycker någon. Trögt och fjärmat från församlingarnas vardag, säger en annan. I Kyrkpressens enkät till kyrkoherdarna får en del av de funktioner Kyrkostyrelsen fyller gentemot församlingarna positiv respons medan andra möter skarp kritik. 17.2.2020 kl. 14:55

kyrkomötesval. Det blir landshövdingen Peter Lindbäck som blir Ålands representant i kyrkomötet under åren 2020–2024. Det stod klart sedan de åländska rösterna räknats på måndagen. 17.2.2020 kl. 17:22

samarbete. Skola, dagis och församlingshem i samma byggnad? Det kan bli verklighet i Houtskär. 14.2.2020 kl. 15:46

Valanalys. Väntat resultat i kyrkomötesvalet, anser Lucas Snellman. Den regionala spridningen är bra bland de invalda i Borgå stift, liksom bredden av kunnande. 14.2.2020 kl. 11:29

kyrkomötesval. De moderata konservativa och liberala – de som talar för att olika åsikter ska rymmas inom kyrkan och är redo att göra kompromisser – hade framgång i kyrkomötesvalet, konstaterar forskaren Veli-Matti Salminen. 13.2.2020 kl. 14:03

politiker. "Börja öva nu, för i himlen måste ni ändå komma överens." Det är Timo Soinis hälsning till sannfinländska politiker och finlandssvenska journalister. 13.2.2020 kl. 12:04

Thailand. Bob van Rijn hjälper fattiga i den thailändska djungeln – utan lön. Han missionerar inte, fast han är kristen. – Folk behöver först mat och kläder. 13.2.2020 kl. 12:00

val. Till stiftsfullmäktige väljs 14 lekmannamedlemmar och sju prästmedlemmar. Dessa valdes in. 12.2.2020 kl. 18:02

val. Borgå stift har fått två helt nya kyrkomötesombud: Ulla-Maj Wideroos och Mia Anderssén-Löf. 12.2.2020 kl. 17:25

val. Under de kommande fyra åren representeras Borgå stift av prästombuden Mia Anderssén-Löf och Rolf Steffansson och lekmannaombuden Ulla-Maj Wideroos, Göran Stenlund och Patrik Hagman i kyrkomötet, kyrkans riksdag. 12.2.2020 kl. 16:49

UTNÄMNING. Elefteria Apostolidou valdes till årets präst bland annat för sitt arbete bland kvinnor, för kyrkans synlighet på sociala medier och för sina stads-pilgrimsvandringar. – Det känns jätteskönt att få erkänsla för det arbete jag gjort, säger hon. 14.12.2023 kl. 12:59

kyrkans kulturpris. Kyrkans kulturpris 2023 tillfaller två personer som främjat den kristna musikkulturen i Finland: musikern Jukka Leppilampi och evenemangsproducenten Jukka Ahokas. 13.12.2023 kl. 14:38

Bok. När vår yttre värld förmörkas av krig och sjukdomar bringar den kristna psykologen och författaren Patricia Tudor-Sandahl bud om ett ljus som kan brinna inuti oss. 12.12.2023 kl. 13:55

forskning. Susanna Lundqvist fick 20 880 euro för forskning om evangelisk-lutherska kyrkans roll för tryggandet av Finlands försörjningsberedskap under vinterkriget. 12.12.2023 kl. 15:51

GÅ I KYRKAN. I år bestämde skådespelaren och sångaren Marika Westerling att hon gör något alldeles nytt för att få tag på julstämningen: Hon börjar gå i kyrkan. 7.12.2023 kl. 08:00