Det livsviktiga samarbetet

Ledare. I senaste nummer av Kyrkpressen ingick som bilaga den frikyrkliga tidningen Missionsstandaret.  I bilagans ledare, som hade rubriken ”Det omöjliga kan bli möjligt”, karaktäriserade Bo-Sanfrid Höglund detta som något historiskt och unikt. Som något som ännu för några år sedan hade varit omöjligt ur baptistsamfundets perspektiv. 29.4.2010 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

En viktig orsak till att det omöjliga nu åtminstone delvis blivit möjligt förklarar Höglund med attitydförändringar såväl inom baptistsamfundet som inom folkkyrkan.Att Missionsstandaret nu ingick som en bilaga är ett konkret och stort exempel på förändrade attityder. Samtidigt är det säkert skäl att konstatera att attitydförändringarna inte är samtidiga. En del är snabbare att tänka i nya banor än andra. Detta gäller alla kyrkor och samfund.Konkret innebär detta att vi är i början på en process. Bara en början, men en god början.

Samma dag som Kyrkpressen med Missionsstandaret som bilaga utkom fick också prenumeranterna på pingstvännernas Korsets Budskap sin tidning.
Ett av många intressanta och viktiga inslag var den analys som chefredaktör Kenneth Grönroos gjorde under rubriken ”9 sätt att köra en församling i botten”.
En del av analysen var direkt eller indirekt relaterad till temat samarbete. Här några mellanrubriker: ”Församlingen har blivit inåtvänd och upptagen av att bevara och odla en ’kristen’ kultur”, ”Budskapet når inte fram”, ”Församlingen har inte skapat ramar för relationsbyggande”.

Även om allt fler allt oftare börjar inse behovet av mera samarbete också i kristna sammanhang möts sådana tankar också av misstänksamhet och motstånd.
En del av det motstånd som på olika håll funnits och fortfarande finns mot konkret samarbete av det slag som nu testas mellan Missionsstandaret och Kyrkpressen är en oro – kanske till och med rädsla – för att den profil som ger identitet och samhörighetskänsla blir oklar.
Om samarbetet kan byggas upp och förverkligas i ömsesidig respekt är oron och rädslan obefogad. Kan samarbetet inte byggas upp och föreverkligas i ömsesidig respekt är det å andra sidan inget samarbete.

I dag förefaller det i alla fall finnas en annan oro och rädsla som åtminstone i viss mån överskuggar det som gäller den egna identiteten: oron och rädslan för att allt som har att göra med kristendom och kristen identitet i allt högre grad hotas.
Inför den rädslan och oron framstår samarbetet som livsviktigt. De krafter som kristna har att kämpa med och mot är av den storleksklass och kaliber att ett brett kristet samarbete inte är endast viktigt utan livsviktigt.

Det är inte minst mot denna bakgrund som samarbetet mellan Missionsstandaret och Kyrkpressen blev aktuellt och det är mot denna bakgrund som samarbetet därför ska ses.
Viktigare än det som skiljer oss kristna i olika samfund åt är den gemensamma uppgift vi har: att på olika sätt förkunna Guds ord till dagens människor. Till vissa delar kan vi förmodligen göra det bäst på olika håll, medan andra delar bäst sköts i samarbete.

Det där med att hålla sig på sin kant har vi kristna varit mer än bra på. Nu skulle det gälla att bli lika bra på att hitta projekt som vi kan förverkliga gemensamt. Projekt som kan genomföras utan att någon upplever sin egen, identitetsskapande profil som hotad.

Stig Kankkonen



KYRKRENOVERING. De senaste åren har det skett en generationsväxling på museiverket som innebär att inställningen till vad som kan tillåtas då kyrkorna renoveras har förändrats. När Lundo medeltidakyrka renoverades i höst ersattes kyrkbänkarna av moderna lösa stolar. 9.1.2023 kl. 12:02

KRIGET I UKRAINA. Ryssland hoppades på att skapa ett religiöst inbördeskrig mellan ortodoxa i Ukraina – men misslyckades, säger religionsvetaren Tornike Metreveli i Lund. 5.1.2023 kl. 18:00

KYRKANS UTLANDSHJÄLP. Med 10 miljoner euro insamlat för Ukraina har Kyrkans Utlandshjälp slagit alla tidigare insamlings­rekord. Vid årsskiftet blir Afrikaerfarna Tomi Järvinen chef för hjälporganisationen. 5.1.2023 kl. 14:31

MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16

psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, blir präst i den lutherska kyrkan i Lettland. I mitten av januari åker han till staden Liepaja för att jobba med en internationell församling där. 3.1.2023 kl. 13:45

BORGÅ STIFT. Borgå stifts jubileumsår inleddes på nyårsdagen. Temat för jubileumsåret är Tillsammanskraft – Mångfald och samarbete. 31.12.2022 kl. 15:12

korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13

jesus. – Det finns både en konfirmand och en forskare här uppe, säger Lundprofessorn Dick Harrison och knackar på sitt huvud. Han vill tro och betraktar sig definitivt som en kristen. Som historiker tycker han Bibelns Jesus håller för överraskande mycket källkritik – utom kanske julevangeliet då. 22.12.2022 kl. 10:00

julfirande. Olyckligtvis har siffrorna i telefonnumret där du kan anmäla dig till julaftonens firande kastats om i papperstidningen. Här hittar du rätt nummer: 050 568 65 98. 16.12.2024 kl. 12:07

BAGERI. I Ytteresse finns ingen historisk anknytning till Jeriko. Men på Jeriko Gård har man funnit en koppling till namnet. 14.12.2024 kl. 20:25

HEDERSTITEL. Biskop Bo-Göran Åstrand utnämnde den 12 december tre nya prostar. De är ledande sjukhusprästen i Karleby kyrkliga samfällighet Anne Peltomaa, ledande sakkunnig inom kommunikation vid Kyrkans central för det svenska arbetet (KCSA) Lucas Snellman och militärpastorn vid Nylands brigad Markus Weckström. 13.12.2024 kl. 15:18

musik. Efter många år inom kristen musik vill Johannes Häger nu jobba utom kyrkornas väggar med sitt nya band. Men touchen i texterna av hans tro har inte försvunnit. 12.12.2024 kl. 10:00

Personligt. En gång var Yvonne Mattsson en kuvad tonåring i Borgå, en som inte hade en enda vän i skolan. Karismatiska församlingssammanhang blev hennes räddning – och sedan hennes skräck. – Det är lätt att vara svartvit, du följer bara reglerna. Men när du bryter mot dem är du utanför. Idag tänker jag att jag har ansvar för mitt eget liv och att det varit rikt och bra. 12.12.2024 kl. 14:14