Den (nästan) osynliga kyrkan

Ledare.

Ett stort blått öga blickar snett uppåt. Förmodligen mot den finlandssvenska framtiden eftersom ögat finns på pärmen till en Magma-studie med rubriken ”Det svenska i Finland år 2030”.

11.2.2010 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

Studien är enligt presentationen ”resultatet av ett scenarioprojekt om svenskans framtid utgående från förändringen i vår omvärld”. Rapporten är ”en självkritisk men konstruktiv rapport, avsedd att inspirera till eftertanke”.Det är att hoppas att avsikten blir verklighet.

En rapport eller studie kan naturligtvis inte omfatta allt som den kunde – eller ens borde – omfatta. Begränsningar måste göras och oberoende av hur de görs väcker de kritik.Det som sticker i ögat – för att fortsätta på det temat – i den aktuella rapporten är att betydelsen av Borgå stift och de svenskspråkiga församlingarna praktiskt taget helt saknas. Undantaget är några rader på sidan 28.
Kyrkans osynlighet kan eventuellt vara resultatet av en medveten bortprioritering, men också av glömska. Vilket alternativ som är bättre eller sämre kan man motiverat ha olika åsikter om.

Av olika orsaker blir antagandet att det inte är fråga om glömska utan om bortprioritering. Detta helt säkert utan onda avsikter. Inom en snar framtid kommer Magma att presentera en rapport om bland annat det svenska stiftets betydelse för Svenskfinland. Det kan vara en förklaring till att det temat nu inte togs med.
Frågan är om den förklaringen är acceptabel. Det är den inte.

Den kyrkliga och frikyrkliga sektorn borde definitivt ha funnits med också i denna studie. Detta av många olika orsaker.
En kvantitativ orsak är att omkring 85 procent av Finlands svenskspråkiga befolkning hör till evangelisk-lutherska kyrkan i Finland, till Finlands ortodoxa kyrka eller till någon frikyrka. En kvalitativ orsak är att kyrkliga identiteten är av stor betydelse för identiteten rent allmänt.
Att knoppa av den delen av identiteten är helt enkelt inte motiverat.

Nu är det förstås inte första, tyvärr knappast heller sista, gången kyrkan och det kyrkliga nästan helt osynliggörs i dessa sammanhang. Det har lett och leder till att det kyrkliga och frikyrkliga inte syns och hörs i den allmänna diskussionen om Svenskfinlands framtid.
Speciellt beklagligt är detta i ett läge då allt som kan tänkas stöda det svenska språket och dess synlighet borde samlas i samma korg. Det är i den korgen också det kyrkliga borde finnas och inte i en korg lite på sidan om.

Att lämna det kyrkliga utanför dokument som är avsedda att inspirera till eftertankar kring det svenska i Finland är samhällspolitiskt ovist. Ur ett kyrkligt perspektiv och uttryckligen ur ett Borgå stift-perspektiv kan det i värsta fall visa sig vara ödesdigert.
Den pågående kommunala service- och strukturreformen har lett och kommer att leda till att allt flera av stiftets församlingar ingår i samfälligheter som hör till något finskspråkigt stift.

Vad detta innebär för Borgå stifts framtid och därmed för den finlandssvenska identiteten är svårt att säga exakt, men knappast finns det någon som vill hävda att utvecklingen stöder det svenska i Finland eller det svenska stiftet.
Detta har lyfts fram många gånger och varnande fingrar har höjts bland annat på ledarplats i Kyrkpressen, senast i en ledare i nr 3.

Tyvärr är det ganska lite som har gjorts för att förminska eller eliminera det för stiftet och det svenska språket negativa i den av allt att döma oundvikliga utvecklingen inom den kommunala sektorn.
En orsak till bristen på handlingskraft kan vara just det faktum att den kyrkliga biten glöms bort eller knuffas undan i allmänna debatter. För Borgå stift och dess ledning är detta något som inte borde få fortsätta.

Stiftsledningen måste reagera eftersom ingen annan förefaller göra det. Man kan därefter hoppas att andra kommer med.

Stig Kankkonen



webbplats. Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland har förnyat sina webbplatser, evl.fi och evl.fi/plus. 19.10.2023 kl. 17:44

OVAN I KYRKAN. Du brukar kanske inte ”gå i kyrkan” men den är din, och du får gå in i den när som helst. 17.10.2023 kl. 16:26

HEMLÖSHET. I oktober ordnas De bostadslösas natt. Det räcker inte enligt diakoniarbetare Henrika Lemberg, diakoniarbetare i Borgå. 12.10.2023 kl. 13:36

Herdeval. Karl af Hällström, Yvonne Terlinden och Markus Weckström har sökt kyrkoherdetjänsten i Karis-Pojo svenska församling. Domkapitlet placerar af Hällström i första förslagsrum. Valet hålls den 10 december. 13.10.2023 kl. 15:23

andreaskyrkan. Ifol scoutade fotbollsklubben HJK Nils Svensson på en match i Ettan i Sverige. Ett år senare är han med i ungdomsledarteamet i Andreaskyrkan i Helsingfors. 12.10.2023 kl. 12:00

SOMMARREPRISEN 2024. De allra flesta kvinnor måste någon gång ta ett beslut, annars tar livet det åt en. Ellen Strömberg skrev en roman på det temat och hamnade samtidigt in i en utmattning. 22.7.2024 kl. 10:00

LEDIGA TJÄNSTER. Johannes församling i Helsingfors vill anställa en citykaplan, som särskilt ska arbeta med den åldersgrupp som har en svag relation till församlingen. 11.10.2023 kl. 16:09

Svenska kyrkan. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Sverige. – – – Den svenska kyrkoherden är allt oftare både andlig herde och daglig chef i stora "superpastorat" i Svenska kyrkan. Henrik Törnqvist blev kyrkoherde för en nyfusionerad storförsamling i Trollhättan. 9.10.2023 kl. 16:32

kyrkoherdar. Den finländska kyrkoherdens roll och makt i församlingen är ett stående tema. Därför tittade Kyrkpressen på hur deras kolleger i tre andra nordiska länder, Henrik, Erik och Louise jobbar. 10.10.2023 kl. 18:24

den norske kirke. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Norge. – – – Den norska kyrkoherden jobbar i en kyrka som söker sina former efter att ha slutat vara statskyrka 2012. Soknepresten är en av medlemmarna i församlingsrådet. Men chef på församlingskansliet är en "daglig leder", inte prästen. 9.10.2023 kl. 16:36

FOLKEKIRKEN I DANMARK. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Danmark. – – – Den danska kyrkoherden är traditionellt präst i en enprästförsamling i ett "sogn" som kan vara mycket litet. Sognepræsten är inte förman för församlingens anställda. Louise Britzes telefon i Köpenhamns förorten Nørrebro ringer dygnet runt ändå. 9.10.2023 kl. 16:34

film. Filmen Jesus Revolution, som skildrar Jesusfolket inom hippierörelsen på sextio-och sjuttiotalen i Kalifornen, har fyllt biografsalongerna i Sverige och USA. Nu går den i Finland där Caj Höglund plötsligt fann sig engagerad i distributionen av filmen. 9.10.2023 kl. 12:05

KVINNA OCH PRÄST. På andra försöket lyckades församlingsrådet i Karleby svenska församling enas om ett utlåtande till domkapitlet i Borgå stift gällande Annica Smeds förordnande som församlingspastor till församlingen. Nu föreslår man att förordnandet blir tidsbestämt till två år och beslutet kom efter omröstning där rösterna föll 9-3. 6.10.2023 kl. 10:25

jakobstad. Annika Holm hade glömt hur man gör då man stillar sig. I dag är hennes vardag lika stressig som förr, men hon har hittat små stunder av andakt. 22.9.2023 kl. 10:35

REGERINGSPROGRAMMET. Ärkebiskop Tapio Luoma kommenterar i ett ställningstagande den senaste tidens diskussion om de förslag till lagändringar som regeringen gjort. – Kyrkan inte får tiga om fattigdomen i samhället, säger han. 4.10.2023 kl. 15:38

METODISTKYRKAN. Den tidigare metodistbiskopen Hans Växby är död. Han tjänstgjorde för den i Europa lilla frikyrkan i de nordiska länderna och efter Sovjetunionens fall i Ryssland. 31.3.2025 kl. 11:48

sjukdom. Isak Snellman och Johanna Sundqvist-Snellman är i 20-årsåldern, men har redan tvingats hanterat nästan tio år av sjukdom tillsammans. De har blivit vana vid att ställa om och leta lösningar – men oron, tröttheten och dialysen har de alltid med sig. 26.3.2025 kl. 14:22

Lokalt. Tacos och lovsång står naturligtvis på programmet när Replot församling bjuder till Tacom och lovom-söndagar i församlingshemmet. 25.3.2025 kl. 16:48

hopp. – Hopp är inget som kommer till oss som en skänk från ovan, säger Heidi Juslin-Sandin. Tvärtom menar hon. 24.3.2025 kl. 18:48

psykologi. När Trump skällde ut Zelenskyj i Vita huset betraktade den kristna terapeuten Markku Veilo scenen med intresse. – Det var ett klassiskt exempel på hur en människa reagerar utifrån sina känslolås och inte klarar av att bete sig vuxet, säger han. Men vi har alla en del i oss som exploderar eller imploderar oväntat – och den kan vi jobba med. 20.3.2025 kl. 10:01