Lätt att bekänna andras synder

Ledare. Svenska handelshögskolans, alltså Hankens, nya rektor professor Eva Liljeblom lyckades kring årsskiftet med det som många försökt men få sist och slutligen lyckas med: att få till stånd en diskussion om etiska frågor. I detta fall företagsetiska frågor.
1.2.2010 kl. 00:00
Det som gjorde att det tog eld var att Liljeblom på en fråga om vad som är god företagsetik svarade att det är en fråga för konsumenterna. Företagen finns till för att göra vinst genom att producera varor och tjänster. Vilka varor och tjänster som produceras beror på vad konsumenterna vill ha. För ett företag är det konsumenternas köpbeteende som avgör vad som är rätt eller fel.

Analysen eller kommentaren, vad man nu vill kalla det, ledde till en del mer eller mindre upprörda kommentarer. Det kan ju inte vara som Liljeblom säger. Eller kanske rättare sagt: det får inte vara som hon säger.
Den allmänna reaktionen var att företagen självfallet måste ha en känsla för vad som är rätt eller fel oberoende av vad konsumenterna säger. Barnarbetskraft är ju inte något som blir etiskt rätt även om konsumenterna skulle köpa varor som producerats av barn. För att ta ett exempel.

Diskussionen om företagsetik har många gemensamma drag med etikdiskussioner rent allmänt. Ett sådant gemensamt drag är att ansvaret bollas från en aktör till en andra, en tredje och så vidare.
Ett annat gemensamt drag är att det nästan alltid förefaller vara betydligt lättare att bekänna andras synder än sina egna. För att tala bibelspråk: att se grandet i sin nästas öga men inte bjälken i sitt eget.

I fråga om företagsetik ställs vi inför många utmanande frågor som i slutändan förefaller peka åt ett enda håll: mig. Det är där ansvaret finns. Hos mig och hos var och en av oss.
Ett företag kan principiellt sett inte ha något ansvar.
Ett företag är en juridisk konstruktion utan vilja och förmåga att göra något, varken rätt eller fel. Det som görs i ett företags namn görs därför att personer som du och jag fattar beslut om det på bolagsstämmor, i styrelserum och i operativa handlingar. Barnarbetskraft används inte av företag utan av personer av kött och blod som bestämmer att företaget ska göra det eller tillåta det. Aktivt eller passivt.

Detta innebär att den äckelrealistiska professorn Eva Liljeblom kanske inte alls har fel. Varför skulle företagsledare av olika kaliber kunna avkrävas en annan moral än den som konsumenterna – du och jag – ger uttryck för?
Företagsledare är ju som du och jag. Med andra ord: det kunde vara vi som sitter och fattar besluten. Skulle vi fatta beslut som inte gagnar det företag vi har ansvar för? Skulle vi anse att det vara ett moraliskt handlande? Hur aktiva skulle vi vara att reda ut alla etikrelaterade frågor gällande materialanskaffning, produktion, distribution, konsumentskydd och så vidare?
Ett konkret exempel på rundgång i fråga om etiskt ansvar gav en intervju i Helsingin Sanomat nyligen. På en fråga varför livsmedelsindustrin inte kunde hjälpa finländarna att äta hälsosammare och billigare var svaret: Industrin gör inte folkhälsoarbete. Den producerar varor som konsumenterna köper.
Var finns alltså det moraliska ansvaret för ohälsosamma matvanor: hos dem som producerar ohälsosamt eller hos dem som väljer ohälsosam mat?

Spekulationer är förstås spekulationer, men ibland kan också de ge anledning till nyttiga reflektioner.
Det var och en av oss inte behöver spekulera i är hur vi själva i våra liv bidrar till att stärka etiskt handlande. Gör vi det inte är alla våra krav på att andra ska agera etiskt skenheliga.
Sådant blir världen inte bättre av. Tvärtom.
Stig Kankkonen



Recension. På Svenska teatern blir Tove Jansson en konstnär som målar förvånansvärt lite. 9.2.2017 kl. 11:41

Teologi. Det är tveksamt om människor i dag vet vad de ska ha nåden till, säger teologen Patrik Hagman, som ifrågasätter Luther i en ny bok. 9.2.2017 kl. 00:00

kyrkoherdeval. Mikael Forslund, en av kandidaterna i kyrkoherdevalet i Vasa, är missnöjd med domkapitlets bedömning av kandidaternas meriter. 8.2.2017 kl. 16:53

pensionsfond. Avkastningen på Kyrkans pensionsfond överskred målet på sex procent i fjol. 8.2.2017 kl. 15:04

Norska kyrkan. Den första februari tog Norska kyrkan i bruk ett könsneutralt vigselformulär, där bland annat orden ”brud” och ”brudgum” tagits bort. 6.2.2017 kl. 12:27

Bok. Kyrkpressens redaktör Sofia Torvalds tilldelades i söndags, på Runebergsdagen, ett av Svenska litteratursällskapets litteraturpris. 6.2.2017 kl. 12:23

mening. I sin färska bok skriver Merete Mazzarella om det som är så stort att det nästan blir pinsamt. 2.2.2017 kl. 09:04

profilen. – Oberoende om vi vill inse det eller inte är ungdomarna den framtida kyrkan, säger Cecilia Alameri, teologistuderande, underlöjtnant i reserven och förespråkare för ungas delaktighet i kyrkans beslutsfattande. 2.2.2017 kl. 13:29

äktenskapet. I en enkät som Kirkko ja kaupunki och Helsingin Sanomat låtit göra framgår det att bland annat kyrkoherden i Vanda svenska församling kan tänka sig att upplåta församlingens kyrksal för vigsel av homosexuella par. 31.1.2017 kl. 15:36

vigselrätt. Ärkebiskop Kari Mäkinen har inte gett prästerna tillstånd att viga homosexuella par. Hans öppningstal på biskopsmötet har väckt diskussion. 30.1.2017 kl. 14:02

Helsingfors. Från och med vecka fem öppnar Hermansstads diakonihus i Helsingfors sina dörrar för hemlösa som behöver någonstans att sova över natten. Det betyder att de tillfälliga natthärbärgen som Helsingfors församlingar turats om att arrangera i stadens kyrkor upphör. 27.1.2017 kl. 14:57

vigselrätt. Biskoparna vill utreda följderna av om kyrkan ger upp vigselrätten. 26.1.2017 kl. 14:43

äktenskap. Det är viktigt att vi i kyrkan förstår vilken betydelse ändringen i äktenskapslagen har för regnbågsfolket och deras nära, sa ärkebiskop Kari Mäkinen då han öppnade biskopsmötet i Helsingfors igår. 26.1.2017 kl. 11:12

film . – Jag har inget nytt att säga mina barn, nu är det min tid att lyssna, säger skådespelaren Ville Virtanen. 26.1.2017 kl. 00:00

Kultur. Kyrkans kulturpris 2016 tillföll de två teaterregissörerna Arto Myllärinen och Jouni Laine. 24.1.2017 kl. 17:00

DEMONSTRATION. Ett ryskt par, en rysk-ukrainska och en finlandssvensk har demonstrerat vid ryska ambassaden varje söndag i snart ett år. – Mitt liv har blivit rikare, trots en tragedi och någonting som känns upprivande för oss alla, säger Rabbe Tianen. 22.2.2023 kl. 19:13

NÄRPES. När en ny folkrörelse tar över makten i en församling går det inte helt problemfritt. Det visar erfarenheten i Närpes, där en del anställda upplevt sig ifrågasatta av nya förtroendevalda. 22.2.2023 kl. 08:26

Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59