Nätkamp om själarna

Ledare. För drygt sex år sedan, närmare bestämt i november 2003, lanserade fritänkarna i Tammerfors nätsidan www.eroakirkosta.fi.
14.1.2010 kl. 00:00

Jan Lindström

Den primära avsikten var – och är – att göra det så lätt som möjligt för medlemmar i kyrkan att bli före detta medlemmar, alltså att skriva ut sig ur kyrkan.
Möjligheten att göra det bland annat elektroniskt öppnades i och med den nya religionsfrihetslagen, som inte längre förutsatte att utskrivningen skedde med ett personligt besök på antingen kyrkoherdeämbetet eller magistraten.

Oberoende av hur man ställer sig till avsikten och målet med fritänkarnas nätsida råder det ingen tvekan om att sidan har varit framgångsrik. Första året valde 3,7 procent av dem som trädde ut ur kyrkan att göra det via den aktuella sidan. År 2009 var andelen uppe i hela 90 procent.
I vilken utsträckning sidan som sådan bidragit till det kraftigt ökade utträdet under 2000-talet är svårt att bestämt säga. Det torde vara klart att den spelat åtminstone en viss roll.

För ett drygt halvt år sedan reagerade evangelisk-lutherska kyrkan i Finland genom att lansera nätsidan www.blimedlemikyrkan.fi, på finska www.liitykirkkkoon.fi.
En intressant fråga är i vilken utsträckning den satsningen har lett till de preliminära siffror som Befolkningsregistercentralen presenterat om den kyrkliga in- och utskrivningen för 2009. Siffror som visar att fler medlemmar än någonsin tidigare anslöt sig till kyrkan och att antalet personer som skrev ut sig ur kyrkan har sjunkit kraftigt.

Grundförklaringen till de positiva siffrorna kan och måste, som kommentarerna på nyhetsplats i den här tidningen visar, sökas på olika håll. Försöker man hitta en gemensam nämnare förefaller den vara vilken betydelse kyrkan har för den enskilda individen. Med andra ord om medlemskapet ger något.
Vad detta något är kan variera. Tidsbundna orsaker är sådana som har med kyrkliga förrättningar att göra: dop, vigslar, begravningar och sist, men absolut inte minst, skriftskolan. Mera allmänna orsaker förefaller vara sådant som har med kyrkans diakonala och andra samhällsrelaterade insatser att göra.

Även om tekniken för in- och utskrivning självfallet inte är avgörande tyder dock mycket på att den elektroniska inskrivningsmöjligheten kan ha spelat en till och med ganska stor roll i den för kyrkan positiva och för fritänkarna negativa utvecklingen.
Det är inte endast möjligheten att lätt skriva ut sig som leder till resultat. Det gör också möjligheten att lätt skriva in sig. Det här är på många sätt glädjande. Bland annat därför att det visar att tröskeln att återvända till kyrkan inte med nödvändighet är omöjlig att göra lägre. En nätsida för inskrivning är ett sätt att göra det. Nu gäller det att så fördomsfritt som möjligt hitta så många andra sätt som möjligt.

Målet för fritänkarna i Tammerfors var alltså att med hjälp av den aktuella nätsidan minska antalet finländare som hör till kyrkan. Ett minimalt antal medlemmar är målet för deras nätkamp om själarna.
Målet för kyrkans satsning måste vara ett annat än ett maximalt antal medlemmar. Alltså något annat än motsatsen till fritänkarnas mål. Målet måste vara att nå ut med det kristna budskapet. Det målet är oberoende av var kampen om själarna förs och oberoende av antalet medlemmar.
För kyrkan kan antalet medlemmar över huvud taget inte vara ett mål i sig. Däremot nog en möjlighet att bättre nå ut med budskapet. Därför är antalet medlemmar viktigt.

Stig Kankkonen



Samhälle. Tammerfors stad och stadens evangelisk-lutherska församlingar har slutit ett samarbetsavtal rörande krishjälp i storkatastrofer. 11.7.2008 kl. 00:00

Insändare. Det var Åbo, det var vinter, man studerade. Marken var frusen, täckt av ett kallgnistrande frosttäcke. Man var ensam. Det tärde på mig, alla chanser verkade blockerade. Omvärlden tycktes likgitlig. Studierna i stiltje,  ovisshet, mentalt trött. Och så - helgen. De ensammas helvete. Allt stänger. Inspirationen försvinner. Gamla tankar i gamla spår. Så jag fick nog; gav efter, alkohol. Några timmar senare, aningen mer alkohol i kroppen, ute på dansgolvet. Otroligt. De fanns överallt. Kvinnorna. Ljushåriga, mörka, studerande, blonderade, lättklädda. Lockelsen slet i mig; det hade varit mycket längesen jag vågat mig ut. Rädsla. För våld. För vad som skulle tänkas hända om jag gick över gränsen. För att förlora någonting, för att dö. Mitt förhållningssätt till kvinnan har alltid varit präglat av skuld; som ung var jag mycket rädd för Guds straffdom och vad som skulle ske om jag vågade närma mig någon utan... ja, utan vad? Tillåtelse? Välsignelse? Emellertid; nu hade allt sådant dövats bort, men desto större blev däremot smärtan från kvällen ifråga.Och något odefinierbart som skrämde mig därinne i discot. Än i denna dag kan jag inte säga vad det var. Men därinne blev jag till slut skrämd från vettet; jag var på väg in i ett landskap där allt var tillåtet och där jag inte längre kunde identifiera mig med mig själv eller min kristna kallelse. Jag var ute i ingenmansland. Jag såg det underbara som det borde ha varit - och jag blev besviken.  Bakfull, darrig och gråtande gick jag hem vid femtiden på morgonen, ur stånd att förstå vad som skrämt mig så mycket därinne. Besvikelse, antar jag, likaväl som rusighet, liksom något tabu jag brutit. Jag ville bara därifrån. Ännu nästa dag var jag rädd, utan anledning, och sorgsen över mitt förfall: kanske över vad jag tänkt göra. Vad jag velat göra. Vad jag rentav oreserverat ansett mig ha rätt att göra, bara för att jag upplevt mig vara i överläge gentemot kvinnorna, som jag annars krupit för... dyrkat i det tysta, vänt all min ångest mot... tiggt om förståelse, fjäskat för att få den, nyttjat olika verbala taktiker för att be om den. Jag hade betett mig illa, även om jag inte just gjort något; men mentalt hade jag klivit över en odefinierad gräns. Och inför Gud; endast med Jesu hjälp kunde jag till slut restaurera min upplevelse och ta den med i bagaget. Slutligen trodde jag mig förstå: i Jesu ögon var de lika mycket värda som jag, troende eller ej - och jag lika mycket värd som de. 11.7.2008 kl. 00:00

Insändare. I kolumnen "Staten som änglamakerska" KP 10.7.2008 finns en formulering om sjukvårdens kamrerssjälar.   10.7.2008 kl. 00:00

Människa. I ett mångkulturellt förhållande är kompromisser en del av vardagen. 10.7.2008 kl. 00:00

Världen. Antalet skilsmässor i Danmark har på fyra år sjunkit med cirka tio procent, från närmare 15 800 skilda par år 2004 till drygt 14 000 skilda par 2007. Det intressanta i statistiken är att motsvarande siffra bland par som varit gifta i mindre än sex år sjunkit med hela 30 procent. 10.7.2008 kl. 00:00

Människa. – Jag var inte särskilt ungdomlig ens när jag var ung, hälsar Marco Bonacci,  kommen per cykel till Esbo domkyrka från en sommarsamling i Köklax kapell. Just nu är han alterneringsinhoppare i Esbo svenska. 10.7.2008 kl. 00:00

Marina Wiik. Fredagen för några veckor sedan var en sorgedag. ”Du måste göra dig av med dom där. De har blivit alldeles platta och luktar illa”, sa han med en blick på mina svarta sommarskor som hängt med ett bra tag. 10.7.2008 kl. 00:00

Ledare. Nyligen presenterades kyrkans klimatprogram. Det är ett rätt omfattande dokument i jämförelse med till exempel kyrkans strategi. Miljöprogrammet är på närmare 70 sidor medan strategin ryms på en normal A 4 vikt i tre delar. 10.7.2008 kl. 00:00

Samhälle. När människorna behöver soup, soap och salvation går det inte att ta sommarledigt. Frälsningsarméns inackorderingshemmet på Alpgatan 25 är öppet hela sommaren. 9.7.2008 kl. 00:00

Människa. ”Om ingen frågar mig vad vila är så vet jag. Men om någon frågar mig vet jag det inte.” Liksom Augustinus reflekterade över tiden har Margareta Asp funderat på fenomenet vila. 9.7.2008 kl. 00:00

Världen. Det råder delade åsikter om projektet att översätta Bibeln till patois, det inofficiella språket på Jamaica. 9.7.2008 kl. 00:00

Kultur. Tusentals gudstjänstbesökare har de senaste åren samlats till metallmässor, gudstjänster med metallmusik landet runt. Nu ges tolv psalmer som arrangerats för metallmässorna ut på cd. 8.7.2008 kl. 00:00

Kyrka. Borgå domkyrkas återuppbyggnad är lyckligen slutförd, men större och mindre kyrkrenoveringar pågår även på annat håll. 8.7.2008 kl. 00:00

Kultur. Lärjungen och aposteln Tomas liv kommer att bli film i Indien. 8.7.2008 kl. 00:00

Kyrka. En psalm. Ett tal. En psalm. Ett tal. Det är strukturen i ”seurat”. Herättäjäjuhlat följer samma beprövade tradition också i stor skala i huvudstadsregionen. 7.7.2008 kl. 00:00

Kyrkodagarna. De finska kyrkodagarna i Åbo marknadsförs bland annat med en lättklädd modell. 27.4.2017 kl. 17:55

laestadianer. Söker kontakt med andra i samma förhållande till moderkyrkan. 27.4.2017 kl. 13:55

koptiska kyrkan. Fanatiskt våld är en farsot som ingen tro eller stat längre klarar av ensam, menar den koptiska biskopen Angaelos 27.4.2017 kl. 10:34

Datorsystem. Kyrkans servicecentral har avslutat sina samarbetsförhandlingar: femton ska sägas upp. Men vad tycker församlingarna egentligen om mastodontprojektet som skulle spara dem pengar? 26.4.2017 kl. 17:30

Bok. Bulevarden är en vacker utgåva av Tove Janssons texter mer lämpad för kännaren än för nybörjaren. 25.4.2017 kl. 11:05