Absolut ogehör

Nina Österholm. Jag kan inte sjunga särskilt bra. Redan barnkörsdirigenten tvekade när jag sökte in i en av Brages körer. 3.12.2009 kl. 00:00

– Kom ihåg att lyssna på de andra, uppmanade hon men lät mig trots allt komma med.

Ett fatalt misstag som ledde till en relativt lång körbana i personliga stämmor. Iklädd den ena kördräkten anskrämligare än den andra har jag sedan glatt sjungit med både här och där. Hummat med i altstämman. Vanligen med koll på orden men svävande i tonen.

Det värsta är när någon vilseledd, som tror att jag kan sjunga, uppmanar mig att ta ton. Jag startar upp hela melodin från ett hopplöst tonläge, chansar i blindo och drar ner hela sångarglädjen i altarnas djupaste källare där inga ord längre formas utan endast urljud. ”Stjärnan från Betlehem leder ej bort men hem. Bööööööönööönn ö  höödöönöööö ...”.

Vackert!

Talang eller ej – jag älskar ju i alla fall att sjunga. (Annars hade jag väl inte klätt ut mig i de där körkläderna!) Att sjunga tillsammans är bland det roligaste som finns. Musiken, texterna, rytmerna och klangen fyller sångarna till en gemenskap svår att beskriva. Ensam hemma i duschen sitter stämman inte alls lika fint. Det är något med att sjunga tillsammans. Något fint.

Särskilt jultiden erbjuder goda möjligheter för både skön- och kråksångare att ta ton. För en gångs skull har vi många gemensamma melodier. Ur ryggmärgen hämtar vi tusen juleljus, stilla nätter och tunga fjät runt gård och stuva. I ren förvåning sjunger vi tre verser obegriplig gammalsvenska utan att staka oss och känner oss dessutom berörda av både orgelmusik och gosskör.

Mitt nästa körframträdande blir med arbetsplatsens damkör som traditionsenligt rör sig själva till tårar varje julfest – i varm gemenskap.

Nina Österholm



. Något omvärlden under min livstid frenetiskt försökt lära mig är att fånga stunden. 14.2.2007 kl. 00:00

Stig Kankkonen. Suomen Kuvalehtis chefredaktör, teologie magistern och prästen Tapani Ruokanen, bjuder i nr 49/2006 (kolumnen Jälkiruokanen) på en otrolig soppa med anledning av biskopsvigningen i Borgå stift. Det som fick honom att helt glömma recept och god smak var att vigningen av Gustav Björkstrand gick på svenska. 14.2.2007 kl. 00:00

Stig Kankkonen. Det var en mörk och kulen kväll innan snön ännu hade kommit då vi körde in på gården till Hemmala, vårt fritidsställe i Keuruu.  I ljuset av strålkastarna såg marken på en sidan uppfaren ut som ett nyss uppgrävt potatisland och på andra sidan syntes bilspår som – det var jag övertygad om – skulle visa sig gå över våra samma sommar planterade rosenbuskar. 14.2.2007 kl. 00:00

Kerstin Haldin-Rönn. I en lång rad går vi längs rälsen med våra väskor. Synen väcker bilder av flyktingvandringar på film. Men nu är det bara Pendolinotåget som har fått något fel och slagit ut strömmen mellan Hyvinge och Tavastehus. 14.2.2007 kl. 00:00

psalmbokstillägget. Ombud Åsa A Westerlund framförde inför kyrkomötet en önskan om att de sånger UK lagt fram tas med i det kommande psalmbokstillägget. 5.5.2015 kl. 11:31

kyrkomötet 2015. I sin predikan vid kyrkomötets öppningsmässa kallade biskop Seppo Häkkinen frågan om kyrkans lokala strukturer för en historiskt viktig fråga. 5.5.2015 kl. 10:24

Biskop Björn Vikström vill minska på riksdagens beslutbörda genom att skära i kyrkolagen. 30.4.2015 kl. 13:12

Höstdagarna. Arrangören för Höstdagarna ser sig om efter ny samarbetspartner då Lärkkulla drar sig ur till en följd av statliga reformer. 29.4.2015 kl. 16:49

Sini Sundqvist. Många tonåringar är trötta i dag. Och saknar vuxna att tala med. Bland annat det har Sini Sundqvist lärt sig i jobbet som ungdomsarbetsledare och försöker anpassa verksamheten i enlighet med den insikten. 29.4.2015 kl. 16:47