Kyrkans lära och bekännelse

Ledare. I förra numret av Kyrkpressen ingick en nyhet om Missionsprovinsen och Luther-stiftelsens gemensamma planer på en egen biskop och ett missionsstift i Finland. I det här numret ingår intervjuer kring det nyligen inledda arbetet med diskrimineringsförbud i kyrkolagen. 3.12.2009 kl. 00:00

Det är det kanske inte så lätt att se kontaktytorna mellan dessa två saker, men de har en gemensam nämnare: kyrkans lära och bekännelse. Alltså det som är det mest centrala med tanke på kyrkans trovärdighet.

När det gäller frågan om Luther-stiftelsens och Missionsprovinsen planer bör kyrkan rimligtvis utgående från sin lära och bekännelse definiera sin position till den utmaning som planerna onekligen innebär.

Orsaken till att man vill ha en egen biskop och en egen missionsprovins är ju enligt både antydningar och öppen kritik att Finlands evangelisk-lutherska kyrka inte längre har Bibeln som rättesnöre och att det andliga ledarskapet ofta och i hög grad saknas.

Detta är allvarliga anklagelser och kyrkans trovärdighet kan knappast tåla att de viftas bort som nonsens. Kritiken framförs ju bland annat av präster i vår kyrka och den måste bemötas.

Frågan om diskrimineringsförbud är, som intervjun med justitierådet Timo Esko visar, en svårhanterlig och explosiv mix av teologi och juridik. Det ytterst därför att ett både teologiskt och juridiskt fungerande och trovärdigt kyrkligt diskrimineringsförbud förutsätter ett klarläggande av kyrkans lära och bekännelse.

De allmänna formuleringarna om detta i kyrkolagen och kyrkoordningen måste kort sagt preciseras på ett sätt som besvarar frågan vad skrivningarna innebär i konkreta situationer.


Detta förefaller ha konsekvenser som sträcker sig långt utöver diskrimineringsfrågan. Det som sägs om läran och bekännelsen måste rimligtvis leda till klarare spelregler rent allmänt.

Det kan ju knappast vara så att positionsbestämningar i fråga om lära och bekännelse har konsekvenser endast i fråga om diskriminering.

Lagutskottet konstaterade i sin beredning av tjänstemannalagpaketet att ett diskrimineringsförbud skulle ”lyfta fram rätten till övertygelse- och åsiktsfrihet för tjänsteinnehavare som har teologiska synpunkter som avviker från den kyrkliga majoritetens uppfattning”.

Det är svårt att tolka detta på något annat sätt än att också en minoritet ska kunna känna sig trygg. Som till exempel de präster som på grund av sin övertygelse inte kan acceptera kvinnliga präster.

Kyrkan har upprepade gånger sagt att också en ämbetssyn som inte godkänner kvinnliga präster ryms inom ramarna för kyrkans lära. Håller kyrkan fast vid detta då den närmare definierar sin lära och bekännelse i diskrimineringssammanhang uppstår frågan vilka tolkningar som då blir möjliga.

Kan kyrkan med bibehållen trovärdighet utforma ett diskrimineringsförbud som ger präster med en övertygelse som är i enlighet med kyrkans lära rätt att följa sin övertygelse? Eller kan trovärdigheten eventuellt bibehållas även om kyrkan fråntar dem rätten att i praktiken ge uttryck för sin övertygelse?

Den arbetsgrupp som nu inleder arbetet med att utforma ett diskrimineringsförbud för kyrkan har en stor och svår uppgift. Även om det generellt sett är viktigt att så snabbt som möjligt få ärendet till kyrkomötet bör arbetsgruppen ta den tid den behöver får att göra ett gediget arbete.

Det som presenteras för kyrkomötet bör vara hållbart både teologiskt och juridiskt. Något annat har kyrkan inte råd med. I synnerhet inte efter alla turer i en fråga som gäller kyrkans lära och bekännelse.

Enligt den preliminära tidtabellen ska arbetet vara klart så att det kan behandlas under kyrkomötets vårsession i maj 2010. Den tidtabellen förefaller kanske inte helt realistisk.

Stig Kankkonen



Bok. Kyrkpressens redaktör Sofia Torvalds tilldelades i söndags, på Runebergsdagen, ett av Svenska litteratursällskapets litteraturpris. 6.2.2017 kl. 12:23

mening. I sin färska bok skriver Merete Mazzarella om det som är så stort att det nästan blir pinsamt. 2.2.2017 kl. 09:04

profilen. – Oberoende om vi vill inse det eller inte är ungdomarna den framtida kyrkan, säger Cecilia Alameri, teologistuderande, underlöjtnant i reserven och förespråkare för ungas delaktighet i kyrkans beslutsfattande. 2.2.2017 kl. 13:29

äktenskapet. I en enkät som Kirkko ja kaupunki och Helsingin Sanomat låtit göra framgår det att bland annat kyrkoherden i Vanda svenska församling kan tänka sig att upplåta församlingens kyrksal för vigsel av homosexuella par. 31.1.2017 kl. 15:36

vigselrätt. Ärkebiskop Kari Mäkinen har inte gett prästerna tillstånd att viga homosexuella par. Hans öppningstal på biskopsmötet har väckt diskussion. 30.1.2017 kl. 14:02

Helsingfors. Från och med vecka fem öppnar Hermansstads diakonihus i Helsingfors sina dörrar för hemlösa som behöver någonstans att sova över natten. Det betyder att de tillfälliga natthärbärgen som Helsingfors församlingar turats om att arrangera i stadens kyrkor upphör. 27.1.2017 kl. 14:57

vigselrätt. Biskoparna vill utreda följderna av om kyrkan ger upp vigselrätten. 26.1.2017 kl. 14:43

äktenskap. Det är viktigt att vi i kyrkan förstår vilken betydelse ändringen i äktenskapslagen har för regnbågsfolket och deras nära, sa ärkebiskop Kari Mäkinen då han öppnade biskopsmötet i Helsingfors igår. 26.1.2017 kl. 11:12

film . – Jag har inget nytt att säga mina barn, nu är det min tid att lyssna, säger skådespelaren Ville Virtanen. 26.1.2017 kl. 00:00

Kultur. Kyrkans kulturpris 2016 tillföll de två teaterregissörerna Arto Myllärinen och Jouni Laine. 24.1.2017 kl. 17:00

ungdomens kyrkodagar . För jämlikhet i församlingsarbetet, digitalisering och fler unga till kyrkomötet, röstade de som samlats på Lärkkulla under veckoslutet. Många frågor och beslut delade åsikterna bland ombuden. 23.1.2017 kl. 16:56

Östnyland. Kyrkpressen har ställt tre frågor till Clas Abrahamsson om den utredning som domkapitlet i Borgå stift gjort kring församlingsstrukturen i Östra Nyland. 23.1.2017 kl. 15:36

ung kyrka. Årets upplaga av Ungdomens kyrkodagar körde i gång på torsdag kväll i Karis. 20.1.2017 kl. 11:18

liberal. Han vill förändra kyrkan. – Jag hoppas att alla som vill att samkönade par ska få vigas i kyrkan väljer att stanna kvar i den. 23.1.2017 kl. 15:57

film. Agnus Dei väcker frågor om hur man bäst tjänar Gud och hur man kan fortsätta att tro när det värsta hänt. 20.1.2017 kl. 15:57

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05