HS talar för krucifixen

Världen. Tidningen Helsingin Sanomat ifrågasätter i dag på ledarplats Europeiska människorättsdomstolens beslut om att krucifixen i italienska skolor borde avlägsnas.
5.11.2009 kl. 00:00

Europadomstolen var av den åsikten att krucifixen strider mot elevernas religionsfrihet och föräldrarnas rätt att uppfostra sina barn enligt sin egen övertygelse. Det var finländskan Soile Lautsi som fick rätt efter en lång kamp mot krucifixen i de italienska skolorna. Lautsi är bosatt i Italien och gift med en italienare. Krucifixärendet förkastades i tre italienska domstolar innan Lautsi tillslut fick rätt i Europeiska människorättsdomstolen.

I Italien har beslutet väckt häftiga reaktioner. Människorättsdomstolens beslut anses gå emot den italienska lagen. Enligt italiensk lag ska det finnas krucifix i skolorna, men lagen har inte tillämpats strikt sedan kyrkan skildes från staten.

Helsingin Sanomat frågar sig varför bilden på en korsfäst Jesus i klassrummet väcker så stora passioner. "Korset har fortfarande kraft, mycket mera kraft än många troende ens vågar föreställa sig", skriver HS.

Tidningen påpekar att korset och den korsfäste Jesus inte enbart är religiösa symboler utan också tecken som hör samman med den europeiska kulturen. Hur långt ska man gå – i den individuella frihetens namn – när det gäller att förbjuda tecken som hänvisar till en historisk och kulturell värdegrund? Vilka andra tecken och symboler utsätts barnen dagligen för mot sin vilja? Varför såras inte den personliga friheten av sexistiska och våldsamma kommersiella budskap på gatan? frågar Helsingin Sanomats ledarskribent.

Medan religionen får en allt starkare ställning i den islamska världen tycks utvecklingen gå åt ett annat håll i Europa, konstaterar HS. Medan den religiösa analfabetismen växer ökar också religionsfientligheten.

– Om symboler som hör samman med den kristna traditionen försvinner erövras utrymmet i stället av kommersiella eller nationalistiska symboler. En sådan utveckling förminskar ytterligare vår förmåga att läsa också andra religioners läror och traditioner, och det gäller också för ateismen, skriver HS.

Sofia Torvalds



föräldraskap. Ibland orkar inte mammor. Ibland går de sönder så att de nästan inte orkar leva. Monica Björkell-Ruhls son Mika (uttalas ”Miikka”) föddes med en kromosom­avvikelse. 2.1.2021 kl. 11:58

Borgå. Fredrik Geisor har sett vad det är att vara full av liv och glädje, men också riktigt sårbar. Han har drabbats av både hjärtstillestånd och hjärninfarkt. 30.12.2020 kl. 15:23

Lokalt. Jag satt med en liten grupp ungdomar och funderade på året som gått och året som ligger framför. 31.12.2020 kl. 15:29

vanor. Nya vanor behöver övas för att sätta sig i hjärnan. De här tipsen gör det lättare att komma igång. 29.12.2020 kl. 17:21

Kolumn. "Jag tror mig förstå hur det kändes för folk som avvisade Maria och Josef från sina härbärgen." 17.12.2020 kl. 08:29

Julpsalm. När Zacharias Topelius i oktober
1887 skrev dikten Julvisa hade han sannolikt ingen aning om att han skrivit en av våra mest älskade julpsalmer, Giv mig ej glans. Det är inte ens sagt att Topelius tänkt sig en melodi till den. 21.12.2020 kl. 09:46

sorg. Den här julen blir Maria Eklunds första jul utan föräldrar. I flera år har hon sörjt och bearbetat, först sin mammas sjukdom, sedan sin pappas. Nu plockar hon fram barndomens tomtefamilj och är tacksam för det hon fick. 17.12.2020 kl. 09:00

kulturpris. – Det var en komplett överraskning. Jag känner mig väldigt hedrad och djupt och ödmjukt tacksam, säger Birgitta Sarelin som tilldelas Församlingsförbundets kulturpris för sitt engagemang för den finlandssvenska psalmboken och psalmsången i Borgå stift. 16.12.2020 kl. 15:00

frågesport. Börja julen med att testa dina julkunskaper! Varför inte utmana en vän? Bland alla tävlande lottar vi ut Christa Mickelssons bok "Ett blodkärl som brast". 16.12.2020 kl. 10:05

annorlunda jul. – Fira den jul du kan och vill fira i år, säger Hilkka Olkinuora. Jultraditionerna handlar inte alltid om vad man gör – utan om varför man gör det. 16.12.2020 kl. 11:00

prostar. Biskop Bo-Göran Åstrand har utnämnt tre nya prostar: kyrkoherden i Larsmo församling Max-Olav Lassila, kyrkoherden i Tammerfors svenska församling Kim Rantala och chefen för familjerådgivningscentralen inom Raseborgs kyrkliga samfällighet Ann-Sofi Storbacka. 15.12.2020 kl. 16:14

jultraditioner. "Gemenskapen i församlingsvåningen blir det egentliga julfirandet." 16.12.2020 kl. 10:00

julafton. – Jag tror det kommer att bli en speciell stämning. Jag tror att radion blir ett surrogat för den kontakt man vanligtvis haft med släktingar, säger Kjell Ekholm. 16.12.2020 kl. 09:00

biskop. Mari Leppänen är den tredje kvinnan som blir biskop i Finlands evangelisk-lutherska kyrka – och den första med rötter i den laestadianska väckelsen. – Det har lärt mig sådant om utanförskap som jag hoppas jag får nytta av. 15.12.2020 kl. 09:18

förbundsarken. För över hundra år sedan anlände
 finländaren Valter Juvelius och 
britten Montagu Parker till Jerusalem. 
De skulle inleda utgrävningar vid Tempelberget. Deras hemliga uppdrag var att hitta förbundsarken, lådan med de budtavlor som Israels folk fick av Gud. 11.12.2020 kl. 17:47

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15

VILDMARK. I vildmarken stänger Per-Johan Stenstrand ut bruset och tankar kraft. Årligen gör han två större turer, en rejäl fiskevecka i augusti och en vecka runt påsk med snöskoter, tält och isfiske uppe i Lappland. 16.3.2024 kl. 13:34