Ett dubbelt ledarskap

Ledare. Kyrkolagen är kortfattad i fråga om biskopens uppgifter. Den säger endast att ”biskopen leder förvaltningen och verksamheten i sitt stift samt övervakar församlingarna och prästerna”. 10.9.2009 kl. 00:00

Jan Lindström


Kyrkoordningen är mera mångordig. Den slår i sju punkter fast vad biskopen ska göra.
Försöker man säga det kort är biskopens skyldighet att värna om kyrkans enhet och främja fullgörandet av kyrkans uppgift i stiftet. 
Det ska biskopen göra genom att övervaka, stöda och vägleda stiftets präster och församlingar i allt från förkunnelse till personal- och ekonomiförvaltning.

I en del kommentarer i bis-
kopsvalsdebatten har det andliga ledarskapet betonats som något ädelt och stort medan det administrativa ledarskapet ibland framställts nästan som något på gränsen till onödigt och till och med föraktligt.
Men i vår kyrka är det alltså inte så. Biskopen ska tjäna kyrkans Herre och kyrkan både som andlig ledare och som administrativ ledare.

Vill man nödvändigtvis rangordna uppgifterna är det självklart den andliga herdeuppgiften som kommer först.
En kyrka kan organisatoriskt och språkligt vara hur välfungerande som helst, men saknas Anden och det andliga ledarskapet är kyrkan inte längre en kristen kyrka.
Men den kristna kyrkan har från första början varit en ordningens och inte en oordningens kyrka. Och ordning kräver regler och strukturer. Och därmed administrativt ledarskap.

Speciellt med tanke på Borgå stift framstår också det administrativa ledarskapet som ytterst viktigt.
Stiftet är en del av en kyrka med finska som majoritetsspråk och stiftets församlingar är allt oftare församlingar i samfälligheter där majoritetsspråket är finska.
I sådana förhållanden är strävanden att slå vakt om den språkliga och kulturella identiteten inte endast en organisatorisk fråga. Det är också fråga om att skapa en trygghet som gör det möjligt att både förkunna och leva ut sin tro på sitt modersmål.

I fråga om andligt ledarskap vore det ovist och orättvist att klart försöka rangordna Björn Vikström och Sixten Ekstrand.
Det andliga ledarskapet är ju inte kvantitativt utan kvalitativt och då är en jämförelse omöjlig mellan Vikströms ledarskap mera i det tysta och Ekstrands fler och mera framträdande uppdrag.  Även om det skiljer i kvantitet kan ju ledarskapet kvalitativt vara lika bra.
Det enda man egentligen kan säga är att det andliga ledarskapet hänger samman med teologisk syn och då landar vi igen på skalan liberal-konservativ.

I fråga om administrativt ledarskap är en rangordning däremot möjlig. Kandidaternas respektive meritförteckning visar att Ekstrands erfarenheter och kunskaper samt kontakter i stiftet och i helhetskyrkan är mera omfattande än Vikströms motsvarande.
Detta inte som en följd av att den ena skulle vara bättre eller sämre än den andra, utan på grund av de vägval de tidigare har gjort i sina liv.
Nu är det elektorerna som ska summera, bedöma och väga de två kandidaternas förutsättningar att framgångsrikt sköta ett andligt och administrativt ledarskap i Borgå stift.
Detta sker förhoppningsvis med både hjärta och hjärna. Att använda bägge torde nu också vara lättare än i första omgången. Så i synnerhet för de elektorer som inte fick den kandidat som de kände mest för till andra omgången.

Helt klar är redan nu att Borgå stift får en ny biskop. Om han heter Björn Vikström eller Sixten Ekstrand återstår däremot att se. Denna självklarhet tål att betonas eftersom besvikna elektorer kan överväga att rösta blankt eller helt låta bli att rösta.
Så gör emellertid endast de som struntar i att de sist och slutligen representerar församlingsborna och de som struntar i vem som nu väljer biskop och som därmed efter valet leder stiftet.
Sådana ansvarslösa elektorer har vi knappast i Borgå stift.
Stig Kankkonen



kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00

BEGRAVNINGSVÄSENDET. Det händer mycket inom begravningsväsendet just nu, men på gravkontoret i Jakobstad är man van vid att hitta lösningar och möta människor i sorg. 24.2.2025 kl. 15:16

Personligt. För Matte Fontell var hans stamning och hans överaktivitet en skam – men också en källa till kreativitet. – Jag var livlig och överaktiv, men jag hade också tusen bilder och berättelser i huvudet. 20.2.2025 kl. 18:53

PRÄSTBRIST. På vissa orter är det svårt att hitta kyrkoherdar. Prästvikarier är det också brist på. Notarie Linus Stråhlman vid domkapitlet i Borgå tror att pengar kunde vara ett lockbete i jakten på kyrkoherdar. – Man tror kanske att det är ett heligt jobb att vara präst, men lönen spelar helt klart en roll. 20.2.2025 kl. 12:00

Personligt. – Jag tror att vår tid på jorden handlar om att lära oss att älska. Att vara så goda vi kan. Jag tycker att vi borde vara mer ödmjuka inför vad det innebär att vara människa, säger skådespelaren Anna Hultin. 18.2.2025 kl. 10:13

PULS. Det har gått ett halvt år sedan de aktiva i det karismatiska lekmannakonceptet Puls lade ner i Petrus församling i Helsingfors och gick sin väg. Kyrkpressen tittar på vad som hände sedan. 17.2.2025 kl. 19:00