Det är alltid torgsdags

Ledare. I annonserna för de kyrktorg som hållits presenterades torgen som den självklara mötesplatsen för alla yrkesgrupper och anställda i församlingen, alla förtroendevalda och alla frivilliga medarbetare. 3.9.2009 kl. 00:00

Jan Lindström

I synnerhet i och med den sistnämnda gruppen kan man optimistiskt – enligt någon kanske naivt – säga att alla församlingsbor är kallade. Inte minst de som är potentiella frivilliga medarbetare. De som inte hittar till kyrkbacken känner sig kanske mera välkomna och hemma på kyrktorget.

Torget har genom historien varit den plats där livet i all sin mångfald blommar ut. Det har varit den plats där människorna kunnat köpa och sälja. Alla för att klara livhanken. Men torget har också varit en plats för social samvaro och för intellektuella samtal på högsta nivå.Till alla delar håller också kyrktorgen denna tradition levande. Besökarna erbjuds både materiell och andlig vägkost. Och som det är och ska vara på ett torg: var och en plockar åt sig det som man behöver eller bara annars vill ha.Kyrktorgen kan dessutom också ses ur vidare perspektiv och som en satsning för framtiden.
Om satsningen på sikt lyckas kan kyrkan och församlingarna här ha ett svar på en av sina största utmaningar: att få med fler församlingsbor i verksamheten.
Den utmaningen har aktualiserats av den ekonomiska nedgång som drabbat hela samhället inklusive kyrkan.
Men inte bara därför.
Om ansvaret för arbetet inte i högre grad börjar delas mellan anställda och församlingsmedlemmar ökar risken för att kyrkan i allt högre grad börjar uppfattas som en serviceinrättning där avlönad personal producerar de tjänster kunderna vill ha.

I dag torde de flesta, för att inte säga alla, vara övertygade om inte endast behovet utan nödvändigheten av aktivare församlingsmedlemmar. Ändå är vägen dit lång och kanske också stenig.
Det beror sällan på ovilja hos de olika aktörerna, men desto oftare på att de nuvarande mönstren för vem som gör vad är så inarbetade att det inte är lätt att bryta dem och satsa på något nytt.

Och som nästan alltid då det gäller vanor och seder: de som föreslår något annat, något nytt och avvikande, möts i bästa fall med skepsis och i värsta fall med aggressivitet.
Varken församlingsanställda, förtroendevalda eller församlingsmedlemmar i gemen reagerar allmänt taget annorlunda.
 De anställda kan lätt se alla förslag till förändringar som en direkt eller indirekt kritik av hur de skött sina uppgifter. Också motiverade, erfarenhetsbaserade kritiska aspekter från deras sida på förslag till nya arbetsformer och arbetssätt kan upplevas som en markering av det egna reviret.

Det kan eventuellt låta enkelt och självklart då man talar om positiv social samvaro, om samarbete och gemensamma ansträngningar för en ännu bättre kyrka och för ännu bättre församlingar. Det är ju det alla vill.
Men det är långt ifrån självklart och det är allt annat än lätt. Det har ingenting att göra med att alla inte skulle dela målsättningen. Det som däremot tål att diskuteras är dels vad man menar med en ännu bättre kyrka och med ännu bättre församlingar. Plus att det råder olika uppfattningar om hur de ska skapas.

I ett stift med de olikheter i församlingsstruktur, teologiskt arv och religiös tradition som på gott och ont karaktäriserar Borgå stift är det inte bara farligt utan direkt omöjligt att komma med ett enda recept för hur utmaningarna ska mötas. Det måste helt enkelt finnas en verktygsback som församlingarna kan arbeta med. I en församling använder man en uppsats verktyg, i en annan församling en annan.
Också till denna del skapar kyrktorgen förutsättningar för kreativt och konstruktivt tänkande. Det på den egna regionens villkor men samtidigt med tillgång till samlad kunskap och erfarenhet.

I Borgå stift är det därför alltid torgdags.

Stig Kankkonen



val. Församlingspastorstjänster tillsätts inte genom offentligt ansökningsförfarande. Domkapitlet begär församlingen om ett utlåtande om dem som anmält intresse och fattar sedan beslut om förordnandet med utlåtandet som grund. 5.8.2024 kl. 13:39

SOMMARLÄGER. – Att vara tillsammans handlar om ett grundbehov som vi alla bär på, säger Matti Aspvik, verksamhetsledare för förbundet Kyrkans Ungdom. 27.7.2024 kl. 20:50

Kolumn. Som barn minns jag att det var roligt när någon hade ordnat skattjakt för en. Det kunde vara i skolan, på någon födelsedagsfest eller i juniorerna. Man fick en karta i handen, några uppgifter att tänka på och sedan ut för att leta. 20.7.2024 kl. 11:55

PRÄSTER. Över 400 gudstjänster, dop, vigslar och begravningar på ett år – det kan tre präster i en medelstor finlandssvensk församling få dela på. Prästernas arbetsmängd varierar stort från församling till församling, visar Kyrkpressens granskning. 15.7.2024 kl. 10:00

SOMMARSÅNG. För 25 år fick skådespelaren Riko Eklundh en idé om göra en sommarkonsert i Nötö kyrka i Nagu skärgård. Idén förverkligades och konserten blev en succé. I år firar Sommarsång jubileum med två konserter. 16.7.2024 kl. 18:41

PRAKTISK TEOLOGI. Cecilia Nahnfeldt är professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Hon har fördjupat sig i tanken om att kallelse är någonting som kommer utifrån, mer än inifrån. Och hon ser att det finns en förväntan på kyrkan, 12.7.2024 kl. 10:00

tro. Jag känner djup trygghet i tanken att längta efter Gud och hans rike. Kanske är det också att tro? 11.7.2024 kl. 16:24

FREDSARBETE. Att arbeta för fred är ett komplext jobb anno 2024. Men om man dummar ner det lite kanske man kunde säga att principerna är ungefär desamma som i en parrelation – om man vill nå fred gäller det att lägga egot åt sidan, spela med öppna kort och försöka förstå den andra parten. Minna Kukkonen-Karlander, elev till Martti Ahtisaari, öppnar upp om arbetet för fred i en tid av polarisering. 11.7.2024 kl. 18:11

Personligt. Då mörka moln samlat sig över Stefan Myrskog och han funderade om livet var värt att leva utmanade han Gud: Jag ger dig en termin. 8.7.2024 kl. 17:44

antisemitism. Kritisera Israel är okej. Men nidbilder och grumliga anspelningar om judar av bara farten är inte det, anser ÅA-docenten André Swanström. 8.7.2024 kl. 10:00

sorg. Med sin sista, stora kärlek Jocke Hansson fick hon bara fem gemensamma år. – Jag har varit arg på Gud och frågat mig varför det här skulle hända mig. Men idag är jag tacksam – hellre fem år än inget alls, säger Kjerstin Sikström. 5.7.2024 kl. 11:32

KYRKANS SAMTALSTJÄNST. Det hjälper att prata. De som svarar har tystnadsplikt och du får vara anonym. Tjänsten erbjuder stöd och någon som lyssnar också under sommaren. 5.7.2024 kl. 16:55

ÅLANDS UNGA KYRKA. Trots de spartanska omständigheterna blev ungdomarnas resa till Taizé i Frankrike en upplevelse de aldrig kommer att glömma. Det var gemenskap, tusenskönor och fåglars glädjesång dygnet runt. 1.7.2024 kl. 16:32

konfirmandarbete. Åbo svenska församling svängde på hela skriba-konceptet. Under en solig eftermiddag på ön Kakskerta berättar kyrkoherde Mia Bäck varför. 28.6.2024 kl. 15:17

Nekrolog. Anita Höglund, omtyckt krönikör och tidigare redaktör vid Kyrkpressens föregångare Församlingbladet, har dött. 25.6.2024 kl. 10:44

PINGSTKONFERENS. Stefan Sigfrids är pingstpastor i fjärde generation. Förra veckan var han programchef för Världspingstkonferensen med över 6 000 deltagare i Helsingfors. 10.6.2025 kl. 10:35

BORGÅ STIFT. I Borgå domkyrka vigdes på söndagen fyra personer till tjänst i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. 9.6.2025 kl. 19:43

SAMKÖNAD VIGSEL. Finlandssvenska laestadianer och evangeliska skrev på protestuppropet. Folkmissionen driver utvecklingen. 9.6.2025 kl. 14:00

Personligt. Då hon fick sitt drömjobb tackade hon ja – sen blev hon diagnosticerad med cancer och sa upp sig. Plötsligt kände hon sig väldigt ensam. Elin Nylund tror inte så mycket på att göra upp en tioårsplan för livet, men hon vet att det alltid blir kväll, hur tung dagen än varit. Det är en tröst. Kanske till och med nåd. 11.7.2025 kl. 12:54

KORSHOLMS SVENSKA FÖRSAMLING. Kyrkoherde Mats Björklund var den enda sökande till kaplanstjänsten i Korsholms svenska församling. 6.6.2025 kl. 13:58