Fortsatt debatt i Mariehamn

Kyrka. Det är överfullt på parkeringsplatsen vid S:t Göransgården i Mariehamn. Dessvärre är det fotbollsplanen som lockar och inte de fem biskopskandidaterna som ska utfrågas vid den andra biskopsdebatten i ordningen av fem. Tidtabellen har fått skjutas fram med den timme, det åländska flygbolaget låter inte fyra inflygningen av fyra biskopsämnen påverka sin torsdagstidtabell. 21.8.2009 kl. 00:00

Malena Holmström / Linda Karlsson


Den femte biskopskandidaten kyrkoherde Juanita Fagerholm-Urch finns färdigt på plats. Som första åländska biskopskandidat på den första utfrågningen på Åland.

På plats finns två utfrågare, forskaren Susan Sundback från Åbo och åländska författaren-journalisten Ann-Gerd Steinby. Deras första fråga blir bara uppvärming. Ingen av de fem vill riktigt analysera sina stödgrupper.

– Alla delar inte mina åsikter, säger prosten Henrik Perret som kom tvåa i valet för tre år sedan. Sina första gratulationer fick han av en kvinnlig präst och en homosexuell, berättar han.

Perret anses inte direkt motarbeta kvinnliga präster. Men Susan Sundback tar fasta på hans uttalande om han som biskop skulle ”behandla dem hyggligt men inte prästviga kvinnor”. Vad tycker de andra kandidaterna, skulle det fungera?

I teorin, ja, men inte i praktiken, säger dekan Sixten Ekstrand. Kyrkoherde Bo-Göran Åstrand säger att Perret ”tagit flera steg åt rätt håll” under de tre senaste åren. Forskaren Björn Vikström slår fast att det går inte att köra med egna spelregler. Får kvinnor bli präster så ska de få det fullt ut.

– Men det är viktigt att Henrik sitter med här i debatten. Så här ser det ut i Borgå stift, tillägger Vikström.

Det blir fyra mot ett i frågan om Perrets möjligheter att fungera som biskop.

– Det skulle lamslå både domkapitlets och Henriks arbete, sammanfattar Ekstrand.

Åländska lekmannaelektorn Ulla Andersson vill ha reda på vilken första förändring kandidaterna skulle göra som nyvald biskop.

– Jag börjar med att lyssna in mig, jag är försiktig med att storma i gång, säger Juanita Fagerholm-Urch. Man ska ha många med sig för att få något till stånd.

Sixten Ekstrand säger att han vill ändra på biskopsrollen från att vara mera stödjande än övervakande. Viktigast är att stöda och uppmuntra församlingsprästerna.

Bo-Göran Åstrand hämtar receptet från kyrkoherdejobbet i Jakobstad. Han kallar ihop en stor medarbetarsamling tre gånger i året där nya strategier dras upp. Samtidigt som han ger signalen att ”det finns rum för experiment”.

Henrik Perret förenar sig med Juanita Fagerholm-Urch i att det gäller att inte storma på och med Åstrand om en medarbetarsamling. Han skulle kalla samman en referensgrupp från hela stiftet som kunde ”be och samtala sig samman”.

Björn Vikström vill satsa på att församlingsmedlemmarna kan erbjudas möjligheten att fördjupa sitt andliga liv.
– Kyrkan kan inte vara alla till lags, då flyter vi ut.

Ingen av de fem är villiga att gå in för könsneutrala äktenskap av rikssvensk modell. Äktenskap och vigsel hör relationen man och kvinna till.
– Vi följer den lagstiftning som finns och behöver ingen speciell vigselakt för registrerade parrelationer, säger Sixten Ekstrand. Någon speciell välsignelseakt behövs inte heller.

Bo-Göran Åstrand säger att samhället gått in för att ge samkönade par juridisk trygghet genom partnerskapet.
– Det som kyrkan kan ge är en välsignelse i någon form. Hur, det har jag inget svar på ännu.

Björn Vikström säger att talet om bönestunder och välsignelse av hem som varit framme i den här debatten är dåliga halvmesyrer.
– Ska man välsigna andra former av relationer, varför kopiera de heterosexuella normerna?

Juanita Fagerholm-Urch säger att man inte kan avvisa människor som kommer till kyrkan och ber om välsignelse för sin relation. I motsats till sina manliga kolleger var hon redo att välsigna redan i dag, utan formulär. Fast bara sådana par hon känner väl.

Henrik Perret igen anmäler klart avvikande mening. På sextiotalet sade biskoparna att utlevd homosexualitet var synd. Nu har kyrkan svängt 180 grader. Det finns ingen trovärdighet i en kyrka som gör bibelns ”nej” till ett ”ja”.

Däremot fann Perret och Fagerholm-Urch varann i frågan om det självstyrda Ålands kyrkliga framtid. Ge den åländska kontraktsprosten vissa specialbefogenheter i självstyrelseanda och kalla honom landsprost. Som Valdemar Nyman på sin tid.

Rolf af Hällström



nystart. Läkarens ord om att han stod på randen till en hjärtinfarkt fick Markus Andersén att lägga om kosten, börja motionera – men framför allt att vila mer. 4.1.2021 kl. 14:09

församlingspedagog. Alaric Mård är ny församlingspedagog i Jakobstad. Han vill vandra med människorna en bit på deras väg tillsammans med Jesus. 3.1.2021 kl. 11:23

föräldraskap. Ibland orkar inte mammor. Ibland går de sönder så att de nästan inte orkar leva. Monica Björkell-Ruhls son Mika (uttalas ”Miikka”) föddes med en kromosom­avvikelse. 2.1.2021 kl. 11:58

Borgå. Fredrik Geisor har sett vad det är att vara full av liv och glädje, men också riktigt sårbar. Han har drabbats av både hjärtstillestånd och hjärninfarkt. 30.12.2020 kl. 15:23

Lokalt. Jag satt med en liten grupp ungdomar och funderade på året som gått och året som ligger framför. 31.12.2020 kl. 15:29

vanor. Nya vanor behöver övas för att sätta sig i hjärnan. De här tipsen gör det lättare att komma igång. 29.12.2020 kl. 17:21

Kolumn. "Jag tror mig förstå hur det kändes för folk som avvisade Maria och Josef från sina härbärgen." 17.12.2020 kl. 08:29

Julpsalm. När Zacharias Topelius i oktober
1887 skrev dikten Julvisa hade han sannolikt ingen aning om att han skrivit en av våra mest älskade julpsalmer, Giv mig ej glans. Det är inte ens sagt att Topelius tänkt sig en melodi till den. 21.12.2020 kl. 09:46

sorg. Den här julen blir Maria Eklunds första jul utan föräldrar. I flera år har hon sörjt och bearbetat, först sin mammas sjukdom, sedan sin pappas. Nu plockar hon fram barndomens tomtefamilj och är tacksam för det hon fick. 17.12.2020 kl. 09:00

kulturpris. – Det var en komplett överraskning. Jag känner mig väldigt hedrad och djupt och ödmjukt tacksam, säger Birgitta Sarelin som tilldelas Församlingsförbundets kulturpris för sitt engagemang för den finlandssvenska psalmboken och psalmsången i Borgå stift. 16.12.2020 kl. 15:00

frågesport. Börja julen med att testa dina julkunskaper! Varför inte utmana en vän? Bland alla tävlande lottar vi ut Christa Mickelssons bok "Ett blodkärl som brast". 16.12.2020 kl. 10:05

annorlunda jul. – Fira den jul du kan och vill fira i år, säger Hilkka Olkinuora. Jultraditionerna handlar inte alltid om vad man gör – utan om varför man gör det. 16.12.2020 kl. 11:00

prostar. Biskop Bo-Göran Åstrand har utnämnt tre nya prostar: kyrkoherden i Larsmo församling Max-Olav Lassila, kyrkoherden i Tammerfors svenska församling Kim Rantala och chefen för familjerådgivningscentralen inom Raseborgs kyrkliga samfällighet Ann-Sofi Storbacka. 15.12.2020 kl. 16:14

jultraditioner. "Gemenskapen i församlingsvåningen blir det egentliga julfirandet." 16.12.2020 kl. 10:00

julafton. – Jag tror det kommer att bli en speciell stämning. Jag tror att radion blir ett surrogat för den kontakt man vanligtvis haft med släktingar, säger Kjell Ekholm. 16.12.2020 kl. 09:00

GÅ I KYRKAN. I år bestämde skådespelaren och sångaren Marika Westerling att hon gör något alldeles nytt för att få tag på julstämningen: Hon börjar gå i kyrkan. 7.12.2023 kl. 08:00

LIVSBERÄTTELSE. Majla Ståhls blir 90 år i januari. Hon minns när bomberna föll över Vasa, hon minns klasskamraterna som förlorade sina föräldrar och hon minns kärleken. Den stora och stillsamma. 7.12.2023 kl. 10:24

Personligt. Ester Rudnäs önskar att någon berättat för henne att det hör till att det kommer jobbiga perioder i ett äktenskap. Efter snart nio år som gift och sedan hon hittat rätt i yrkeslivet valde hon att berätta om utmaningarna för att hjälpa andra. 5.12.2023 kl. 18:00

jul. 19-åriga Kajsa Sjöström från Mariehamn älskar julen så mycket att hon lyssnar på julmusik året om och gläds över att den affär hon jobbar i inleder julen i oktober. 4.12.2023 kl. 14:29

FMS. Finska Missionssällskapets omställningsförhandlingar innebär att personalstyrkan minskar med 42 årsverken genom uppsägningar och pensioneringar. Den svenska verksamheten påverkas också, men det är ännu oklart i vilken mån. 1.12.2023 kl. 14:23