Ett nygammalt krav

Ledare. Om kyrkan vill vara Kristi kyrka måste den enligt Kari Sadinmaa radikalt politiseras. 9.7.2009 kl. 00:00

Jan Lindström


Biskoparna måste kraftigare ta ställning i samhällspolitiska frågor och i gudstjänsten bör den samhälleliga verkligheten stå i centrum. Det måste bli ett slut på psykosvammel och andligt mambojambo.
Kari Sadinmaa är präst och dramatiker och har aktivt deltagit i debatter om och kring girighet i olika former. Han har bland annat skrivit ett skådespel/hörspel kring temat.

Den kyrka som Sadinmaa har valt att tjäna ser han som en inskränkt och sniken ”casinokyrka” och en del av den maktapparat som förtrycker de svaga och utsatta.
Den kyrkan beskrev han i Helsingin Sanomat (19/6). I ett kommenterande inlägg skrev en annan präst i vår kyrka, teologie doktor och Laune församlings kyrkoherde Riitta Särkiö, en kommentar. Den var rubricerad: Jag känner inte igen Sadinmaas kyrka.
Som vi vet kan man se på och uppleva evangelisk-lutherska kyrkan i Finland så olika.

För dem som har ett lite längre tidsperspektiv känns de tankar som pastor Sadinmaa gör sig till tolk för bekanta. Och visst. De framfördes för 40 år sedan av dåtidens kyrkliga radikalprofet nummer ett Terho Pursiainen. Det bland annat i pamfletten ”Uusin testamentti” (Det nyaste testamentet), som publicerades år 1969.
Så här skrev Pursiainen: ”Den kyrka som utan bitande samhällskritik ägnar sig åt att binda om de sår som ett obarmhärtigt samliv förorsakat, har blivit tjänare åt denna världsålders furste.”
Helt följdriktigt efterlyste Pursiainen en kyrka som står i öppen och aktiv konflikt med ett omänskligt samhälle och ett slut på fromma andaktstal.

Självfallet är det inte endast de två nämnda herrarna som med 40 års mellanrum framfört kravet på en samhällspolitiskt radikal kyrka. Tvärtom. Genom historien har det kristna budskapets politiska dimension och det socialas plats och utrymme i det diskuterats.
Vissa tider och i vissa delar av kristenheten har den sociala dimensionen i kyrkan också betonats till den grad den kristna tron krympts ner till enbart ett socialt evangelium. Frälsningen i Jesus Kristus och evighetsdimensionen har marginaliserats eller tappats bort.

Det är här problemet i Kari Sadinmaas nygamla krav på en samhällspolitiskt radikal kyrka finns.
Då han kräver att den samhälleliga verkligheten ska stå i centrum i gudstjänstlivet, framför han ett krav som en kristen kyrka varken kan eller bör acceptera. I centrum för gudstjänstlivet i den kristna kyrkan står Kristus och frälsningen i honom. Utan den prioriteringen är evangeliet inte längre något evangelium och korset har fråntagits sin kraft.

Med detta absolut inte sagt att den sociala dimensionen är något som den kristna kyrkan kan glömma. Inte alls. Men den sociala dimensionen leder inte till frälsning och evigt liv. Det gör tron på Jesus Kristus och enligt kyrkans bekännelse kommer den tron genom förkunnelsen av Guds ord.
Vår kyrka tror, lär och bekänner att i synnerhet de som – för att citera bekännelseskrifterna – ”är pånyttfödda och förnyade genom den helige Ande är pliktiga att göra goda gärningar”. Inte för att bli frälsta utan för att det är Guds vilja. Det sociala ansvaret accentueras alltså som en följd av tron.
Vi älskar för att Gud först har älskat oss.

Kommer vi inte ihåg detta är faran överhängande antingen för att kyrkan blir en (social)politisk aktör bland många andra, eller en aktör vars budskap saknar trovärdighet då ord och handling inte talar samma språk.
Stig Kankkonen



betraktat. Det är en helt vanlig lördag förmiddag när vår 8-åring mitt i allt filosoferar över livet: ”Pappa, kommer du att finnas kvar när jag är 18?” 3.11.2024 kl. 18:37

diakoni. Nedskärningarna drabbar hårdast dem som redan har det sämre ställt. Det var huvudbudskapet när en grupp diakoniarbetare från Borgå stift idag uppvaktade social- och hälsovårdsminister Kaisa Juuso med en skrivelse där de vädrar sin oro över regeringens nedskärningar. 1.11.2024 kl. 15:34

Alla helgons dag. Svenska Yle sänder en ljuständning på alla helgons dag. 1.11.2024 kl. 12:26

HJÄRTINFARKT. Hjärtinfarkten i slutet av september kom utan förvarning. Kyrkoherde Tomi Tornberg är bara 44 år men anpassar sig nu till ett liv med hjärt- och kärlsjukdom. – Jag har fått lära mig att ingen är oersättlig. Nu äter jag samma mediciner som mina äldre församlingsbor. 30.10.2024 kl. 08:00

Personligt. För omkring tio år sedan lärde Mikael Ahlskog känna några män som förändrade hans liv. På gott, och på ont. 29.10.2024 kl. 17:32

Personligt. Tuomas Enbuske är programledare, poddvärd, journalist, kändis – och numera också kristen. Han tror på arvsynd och på nåd. – Ju mindre vi stressar över att göra någonting gott, desto lättare är det att vara god. 28.10.2024 kl. 18:34

KYRKA OCH POLITIK. Tala med statsministern. Sitt med riksdagsgrupperna. Mejla ministerns medarbetare. Deala med ministeriet. Strategierna är många när kyrkan och relaterade organisationer lobbar för sina intressen. 28.10.2024 kl. 14:00

UTNÄMNING. Kyrkoherden i Jakobstads svenska församling Jockum Krokfors blir ny verksamhetsledare för Martyrkyrkans Vänner från och med den 1 april nästa år. 25.10.2024 kl. 16:34

KARRIÄRSBYTE. Efter tolv år som kantor i Korsholm bytte Susanne Westerlund inriktning och utbildade sig till florist. – Musiken har jag inte lämnat, jag har bara kompletterat mitt kreativa språk, säger hon. 21.10.2024 kl. 16:48

ETT GOTT RÅD. – Varje år har det blivit lite lättare att leva. Jag önskar att jag hade varit snällare mot mig själv som ung, säger Anne Hietanen. 16.10.2024 kl. 10:00

Personligt. Hon har levt i nästan 45 år ”med Herren”. Vad har Nina Åström under åren lärt sig om trons kringelikrokar och gropar? KP mötte henne och diskuterade viktiga ord som tillit, kärlek, rättvisa och nåd – och varför Jesus är hennes allt. 15.10.2024 kl. 10:00

KYRKOR I USA. I USA väntas kyrkorna spela en roll i det amerikanska presidentvalet. Men Amerika sekulariseras också, och effekten kan bli mindre än väntat. Och för många har andligheten blir mera politisk. 14.10.2024 kl. 13:00

Jubileum. Kvinnliga teologer rf har firat sitt 90-årsjubileum. – Föreningen behövs absolut fortfarande, säger styrelsemedlem Eva Ahl-Waris. 9.10.2024 kl. 13:30

sociala medier. Teologen och forskaren Jyri Komulainen är en av få finländska teologer som aktivt är kvar på den allt busigare plattformen X. Polarisering är ett av teman i kyrkans fyraårsberättelse han har varit med om att skriva. 12.11.2024 kl. 19:00

MISSIONSFÄLTET. Ända sedan hon var barn har Natalie Björkstrand haft en kallelse till missionsfältet. I sommar stärktes kallelsen under ett besök till missionsfältet i Kenya. 9.10.2024 kl. 11:42

kyrkoherde. Jukka Hildén, för tillfället församlingspastor i finska Martins församling i Åbo, föreslås bli tf kyrkoherde i Larsmo från juli 2025 till juni 2026. Hildén är redan kring 65 år, men har sagt att han möjligen kan ställa sig till förfogande för herdeuppdraget i fyra år. 15.5.2025 kl. 13:28

Personligt. Under en livskris sökte sig journalisten Mikael Sjövall till kyrkan. Han gick en Alphakurs, en grundkurs i kristen tro. Och allt förändrades. Nu bor tecken och mirakel runt hörnet. 14.5.2025 kl. 09:29

klosterliv. I norra Italien finns en plats där mycket kretsar kring Bibeln, men där man inte alls bråkar om hur den ska tolkas. Syster Sylvie berättar om livet i ett ekumeniskt kloster, om att upptäcka sådant man inte vill veta om sig själv, och om att inse fakta: Hur mycket eller lite du än tror måste du vara människa hela vägen. 15.5.2025 kl. 00:00

musik. Från Knivsta, Uppsala, till Helsingfors. Lucas Stålhammar studerar kyrkomusik vid Sibelius-Akademin och vill hjälpa andra att möta Gud genom musiken. 13.5.2025 kl. 19:00

kyrkomusik. I Niels Burgmanns projekt för att rädda kyrkomusiken får nu också barn pröva på stora kyrkorgeln. 13.5.2025 kl. 00:00