Missionssällskapets vägval väcker frågor

Kyrka. Har Finska Missionssällskapet glömt sin uppgift att sprida det kristna budskapet till dem som inte ännu 
hört det? Den kritiska frågan ställdes både på den svenska huvudfesten och under års-
mötesförhandlingarna. Sällskapets ledning
svarar nej på frågan. 11.6.2009 kl. 00:00

Andreas Andersson

Då före detta missionsdirektor Henrik Smedjebacka avslutade sitt tal vid Finska Missionssällskapet (FMS) 150-års svenska jubileumsfest i Tammerfors fick han utdragna stående ovationer. Men också kritiska röster höjdes. Orsaken till reaktionerna var att Smedjebacka inte endast rosade utvecklingen inom FMS. Han undrade också om sällskapet verkligen är på rätt väg.
 

Var finns missionen?

Smedjebacka tog bland annat förslaget till nya stadgarna som exempel på att vägvalet till alla delar kanske inte är riktigt.
– I paragraf två, som anger vad missionssällskapet syftar till, har det i 150 år stått, att Kristi evangelium ska föras till icke-kristna. Formuleringarna har något varierat men uppgiften har varit klar, underströk Smedjebacka. 
I de nya stagarna har ordet ”icke-kristna” försvunnit. Inte heller ordet ”missionär” finns kvar. 
– I ställer för den gamla uppgiften att sända ut missionärer läser vi nu under rubriken ”Verksamhet utomlands” att Sällskapet ska ”anvisa arbetstagare till samarbetspartnernas arbetsgemenskap och stödja internationellt arbetstagarutbyte.” 
Missionsdirektorn kallas i de nya stadgarna ”verksamhetsledare”. Han sköter om sällskapets löpande förvaltning i enlighet med styrelsens direktiv och bestämmelser.
– Är det så att missionssällskapet nu valt en ny väg som lägger tyngdpunkten på mellan-kyrkligt samarbete, på kompanjonskap, på utvecklingssamarbete och så vidare, undrade Smedjebacka.
 

4,5 miljarder
icke-kristna

Utan att ge avkall på sitt ansvar för de lidande och hjälpbehövande kunde sällskapet, i enlighet med sin ursprungliga uppgift, också i dag ha sett som sin ofrånkomliga specialuppgift och sitt huvudintresse att nå ut med evangeliet till de enorma skarorna av icke-kristna. 
– Då FMS grundades var de icke-kristnas antal
1 miljard. Då FMS firade sitt 100-årsjubileum uppgick de till två miljarder. I dag är de över 4,5 miljarder, eller 4,5 gånger fler än då sällskapet grundades. 
Så länge de icke-kristnas antal ständigt ökar kan hela evangelisationsuppgiften inte delegeras till andra. 
– Det kan inte vara rätt att lägga huvudansvaret för denna enorma uppgift på den fattiga världens kyrkor, eller på små unga kyrkor, som många missioner i den rika västvärlden nu gör, sade Smedjebacka.
Strax innan Smedjebacka höll sitt anförande hade förslaget till nya stadgar godkänts första gången av årsmötet. De ska ytterligare godkännas en gång innan de träder i kraft. En andra behandling är inprickad i november.
I samband med behandlingen av stadgarna framfördes också likanande kritik som Smedjebacka senare gjorde sig till tolk för. Kritiken tillbakavisades av sällskapets styrelseordförande, biskop emeritus Juha Pihkala och missionsdirektor Seppo Rissanen. Bägge underströk att allt det som sällskapet gör är mission, men att verksamheten måste ta sig nya former och i allt högre grad ske i samarbete med och respekt för de kyrkor och parter man samarbetar med.

Stig Kankkonen



BORGÅ STIFT 100 ÅR. Biskop emeritus Gustav Björkstrand skriver om hur det gick till när de finlandssvenska lutheranerna för hundra år sedan fick ett eget biskopssäte och en egen domkyrka i Borgå. 9.1.2023 kl. 16:44

KYRKRENOVERING. De senaste åren har det skett en generationsväxling på museiverket som innebär att inställningen till vad som kan tillåtas då kyrkorna renoveras har förändrats. När Lundo medeltidakyrka renoverades i höst ersattes kyrkbänkarna av moderna lösa stolar. 9.1.2023 kl. 12:02

KRIGET I UKRAINA. Ryssland hoppades på att skapa ett religiöst inbördeskrig mellan ortodoxa i Ukraina – men misslyckades, säger religionsvetaren Tornike Metreveli i Lund. 5.1.2023 kl. 18:00

KYRKANS UTLANDSHJÄLP. Med 10 miljoner euro insamlat för Ukraina har Kyrkans Utlandshjälp slagit alla tidigare insamlings­rekord. Vid årsskiftet blir Afrikaerfarna Tomi Järvinen chef för hjälporganisationen. 5.1.2023 kl. 14:31

MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16

psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, blir präst i den lutherska kyrkan i Lettland. I mitten av januari åker han till staden Liepaja för att jobba med en internationell församling där. 3.1.2023 kl. 13:45

BORGÅ STIFT. Borgå stifts jubileumsår inleddes på nyårsdagen. Temat för jubileumsåret är Tillsammanskraft – Mångfald och samarbete. 31.12.2022 kl. 15:12

korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13

FÖRLUST. För fem år sedan förlorade Anders och Iris Värnström sin son. Det var en tid präglad av chock, sorg och oro över att något förblev osagt. Men också av att tvingas öppna sitt vuxna barns post. – Jag kände bara att det inte var min sak att göra. Ändå behövde jag göra det, säger Anders. 5.9.2024 kl. 16:45

KYRKHELG NORD. I år har Kyrkhelg Nord väckt känslor i alla läger, både inom och utanför kyrkan. – Jag är tudelad inför utvecklingen, säger Per Stenberg, kyrkoherde i Karleby svenska församling. 4.9.2024 kl. 10:56

UNGDOMSFRÅGOR. Christer Romberg är ny sakkunnig i ungdomsfrågor, men på fältet är han redan gammal i gemet. 2.9.2024 kl. 17:01

BÖCKER. Christa Mickelsson och Sofia Torvalds är kolleger på Kyrkpressen, men också goda vänner. De är båda bokaktuella i höst. I sina nya böcker avhandlar de hur man reser sig efter ett fall, respektive hur man egentligen ska tas med livssorgen. 1.9.2024 kl. 19:06

fotboll. Borgå stifts lag Ankdammen United var det mest jämställda laget i kyrkans turnering Gloria Patri – men tyvärr räckte det inte ända fram. – Vi kämpade hårt men det var tungt, konstaterar lagledaren Kristian Willis och lagkaptenen Lukas Brenner efter en svettig dag i Vierumäki. 30.8.2024 kl. 17:36